Energiläget OH-serie, figur 1 60

Transkript

1 Energiläget 26 OH-serie, figur 1 6

2 Finland Figur 1: Förändring av koldioxidutsläpp inom EU och OECD-länder KÄLLA: OECD I SIFFROR, 25 EDITION Australien Belgien Danmark Frankrike Grekland Irland Island Italien Japan Kanada Korea Luxemburg Mexiko Nederländerna Nya Zeeland Norge Polen Portugal Schweiz Slovakien Spanien Sverige Storbritannien Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern USA Österrike EU Totalt OECD %

3 Figur 2: Prisutveckling på utsläppsrätter EUR/tCO KÄLLA: NORD POOL FTP-SERVER. PRISUTVECKLINGEN FÖR PRODUKTEN EUADEC-6.

4 Figur 3: Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sverige 198, Totalt ton Förbränning i industrin 1 Transporter Bostäder, service m.m. Förbränning i el-, gas- och värmeverk m.m. 2 Diffusa utsläpp Industriprocesser m.m. 3 KÄLLA 198: SCB, STATISTISKA MEDDELANDEN NA 18. KÄLLA : SVERIGES RAPPORTERING TILL FN:S KLIMATKONVENTION, SVERIGES NATIONAL INVENTORY REPORT 26 Anm. 1) Inklusive industriellt mottryck, 2) inklusive koksverk och raffinaderier, 3) inklusive lösningsmedels- och produktanvändning

5 Figur 4: Totalt energipris för olika kunder Moms Skatt Hushåll Transporter Bränslepris Industri öre/kwh Eo1 (12%) Eo5 (21%) Diesel (1%) Kol (55%) Skogsflis (%) Eo1 (57%) Elvärme (44%) Skogsflis (2%) Bensin, 95 (65%) Diesel (53%) KÄLLA: SPI, SCB, SKATTEVERKET Anm. För industrin anges priser utan hänsyn tagen till eventuella volymrabatter. Andelen skatter inom parentes.

6 Figur 5: Kvotutveckling i elcertifikatsystemet, (Enligt riksdagsbeslut våren 26) % , 17,9 17,9 17,9 16,1 16,3 15,6 15,1 11,1 12,6 9,4 1,4 8,9 9,7 7,4 8, KÄLLA: LAG (23:113) OM ELCERTIFIKAT Anm. Streckad linje enligt förslag i budgetprop. 26/7:1. Beslut fattas sannolikt under december 26.

7 Figur 6: Medel för forskning, utveckling och demonstration miljoner kronor KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 25, REGLERINGSBREV FÖR BUDGETÅRET 26 AVSEENDE STATENS ENERGIMYNDIGHET M.M. INOM UTGIFTSOMRÅDE 21 ENERGI SAMT BUDGETPROP. 25/6:1 Anm. För år avses beviljade medel. För år 26 avses anslag. För år 27 avses beräknat anslag. Dessa uppgifter är därför inte helt jämförbara.

8 Figur 7: Energitillförsel och energianvändning i Sverige år 25, TWh Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Kol och koks Biobränslen, torv m.m. Värmepump 2 Vattenkraft Kärnkraft 3 Vindkraft Import-export el 4 Total tillförd energi i Sverige 25 uppdelad på energibärare, 63 TWh 1 1(vind) Omvandling i kraft- och värmeverk, raffinaderier, gasverk, koksverk, och masugnar, distribution av el och fjärrvärme samt internationell bunkring och överföring av energiråvaror till exempelvis färg- och kemiindustrin. Totala förluster och icke energi, 228 TWh El Fjärrvärme Total slutlig användning 25 uppdelat på energibärare, 42 TWh Utrikes sjöfart och anv. för icke energiändamål 44 Omvandlings- och distributionsförluster exkl. kärnkraft 47 Förluster i kärnkraft 137 Elexport Total slutlig användning uppdelat på sektorer (och energibärare), 45 TWh Industri 156 Bostäder, service 145 Transporter Preliminär statistik. På grund av avrundning i delsummorna kan en skillnad i totalsummorna uppstå. 2 Värmepumpar avser stora värmepumpar i energisektorn. Tillförd energi till energisystemet avser producerad värme, 6,1 TWh. Upptagen värme från omgivningen var drygt 4,3 TWh och drivenergi från el nästan 1,8 TWh. 3 Kärnkraft redovisas brutto, dvs. som tillförd kärnbränsleenergi enl. FN/ECE:s riktlinjer. 4 Nettoimport av el räknas som tillförsel. KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING.

9 Figur 8: Sveriges totala energianvändning Utrikes sjöfart och användning till icke energiändamål 6 TWh Industri Förluster i kärnkraften 1 Omvandlings- och distributionsförluster Bostäder, service m.m. Inrikes transporter KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING Anm. 1) Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften.

10 Figur 9: Sveriges totala energianvändning Energiomvandlingssektorns förluster är fördelade på slutanvändarna TWh Utrikes sjöfart och användning till icke energiändamål Bostäder, service m.m. Industri Inrikes transporter KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

11 Figur 1: Sveriges energitillförsel , exklusive nettoelexport Kärnkraft brutto 2 TWh 4 3 Vattenkraft 1 Biobränslen 2 1 Värmepumpar i fjärrvärmeverk Kol Oljeprodukter Naturgas, stadsgas KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING Anm. 1) Inklusive vindkraft t.o.m. 1996, 2) Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften.

12 Figur 11: Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder och service Övriga bränslen TWh 15 1 Fjärrvärme Biobränslen, torv m.m. El 5 Oljeprodukter KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

13 Figur 12: Elanvändning inom sektorn bostäder och service , normalårskorrigerad 8 7 TWh Elvärme Hushållsel Driftel KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

14 Figur 13: Slutlig energianvändning inom industrisektorn Kol och koks TWh 1 Biobränslen, torv m.m. El Fjärrvärme 5 Oljeprodukter Naturgas och stadsgas KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

15 Figur 14: Industrins specifika oljeanvändning , 1991 års priser,6 kwh/kr (produktionsvärde),5,4,3,2,1, Industrin totalt Verkstadsindustri Järn- och stålverk Kemisk industri Massa- och pappersindustri KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

16 Figur 15: Industrins specifika elanvändning , 1991 års priser,6 kwh/kr (produktionsvärde),5,4,3,2,1, Industrin totalt Verkstadsindustri Järn- och stålverk Kemisk industri Massa- och pappersindustri KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

17 Figur 16: Industrins användning av olja och el Produktionsindex för 22 (177) 2 (171) industrin 199 = 1 Värde inom parentes. 199 (1) 25 (27) (93) 1992 (91) 1995 (12) Elanvändning, TWh (82) 1965 (6) 1975 (84) 1973 (8) 197 (73) (42) 1955 (32) Oljeanvändning, TWh KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

18 Figur 17: Slutlig energianvändning i transportsektorn Eo 2 5 Etanol Naturgas inkl. gasol Flygbränsle m.m. Bunkerolja TWh 6 El Diesel/Eo1 3 Bensin KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

19 Figur 18: Slutlig energianvändning av förnybara drivmedel , FAME 1,5 Biogas TWh 1,,5 Etanol, KÄLLA: SCB, SVENSKA GASFÖRENINGEN

20 Figur 19: Sveriges elanvändning per sektor åren TWh Transporter Industri 6 Bostäder, service m.m. 4 Fjärrvärme, raffinaderier Distributionsförluster KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

21 Figur 2: Sveriges elproduktion per kraftslag TWh Kondenskraft Gasturbiner -75 Vattenkraft och vindkraft -8 Kraftvärme i industrin Kraftvärme Vindkraft (fr.o.m. 1997) Kärnkraft - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

22 Figur 21: Insatt bränsle för elproduktion (exkl. kärnbränsle) Olja TWh 15 1 Naturgas Gasol Biobränslen Kol inkl. koksoch masugnsgas - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

23 Figur 22: Vindkraftens utveckling Antal, GWh, MW Antal verk (st) Elproduktion (GWh) Installerad effekt (MW) KÄLLA: ELFORSK OCH ENERGIMYNDIGHETEN Anm. Skillnader i antal verk uppstår mellan underlaget till denna figur och tabell 5 eftersom elcertifikatsystemet redovisar per mätpunkt, vilket betyder att flera verk kan inkluderas i varje mätpunkt medan Elforsk redovisar per verk.

24 Figur 23: Elproduktion per invånare med relativ fördelning på kraftslag kwh/invånare Island Norge Kanada Sverige Finland USA Frankrike Schweiz Japan Belgien Tyskland Danmark Storbritannien Spanien Nederländerna Italien EU totalt OECD totalt Biobränsle och avfall Fossilkraft Kärnkraft Vattenkraft m.m. KÄLLA: IEA, ELECTRICITY INFORMATION 26 Anm. Vattenkraft inkluderar annan förnybar energi, exklusive biobränslen. Fossilkraft inkluderar i huvudsak kolkraft och gaskraft.

25 Figur 24: Sveriges elimport (+) och elexport (-) januari 24 december 25, GWh/vecka. GWh/vecka Polen Tyskland Norge Finland Danmark Danmark Finland Norge Tyskland Polen KÄLLA: SVENSK ENERGI, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

26 Figur 25: Sveriges nettoimport (+) nettoexport (-) av el TWh KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

27 Figur 26: Spotpriser Nord Pool. Månads- och årsmedelvärden i systempris respektive prisområde Sverige öre/kwh juni -97 juni -98 juni -99 juni - juni -1 juni -2 juni -3 juni -4 juni -5 juni -6 juni Månadsmedelvärde Sverige Månadsmedelvärde System Årsmedelvärde Sverige Årsmedelvärde System KÄLLA: NORD POOL, FTP SERVER

28 Figur 27: Användning av fjärrvärme TWh Förluster Bostäder, service m.m. Industri KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

29 Figur 28: Tillförd energi i fjärrvärme Värmepumpar i fjärrvärmeverk Spillvärme m.m. TWh Elpannor Oljeprodukter Energikol inkl. hyttgas Naturgas inkl. gasol Biobränslen, avfall, torv m.m KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

30 Figur 29: Levererad fjärrkyla uppdelad på leverantör GWh Övriga Örebro ( E.ON MälarVärme AB) Helsingborg (Öresundskraft AB) Huddinge/Botkyrka (Södertörns Fjärrvärme AB) Linköping (Tekniska Verken i Linköping AB) Uppsala (Vattenfall AB Värme Norden) Västerås (Mälarenergi AB) Göteborg (Göteborg Energi AB) Lund (Lunds Energikoncern AB) Solna/Sundbyberg (Norrenergi AB) Stockholm/Nacka (AB Fortum Värme) KÄLLA: SVENSK FJÄRRVÄRME

31 Figur 3: Slutlig användning av naturgas i Sverige fördelat på användarsektorer, GWh. 5 4 Industri GWh 3 2 Bostäder och service 1 Transporter KÄLLA: SCB

32 Figur 31: Naturgasproduktion i världen 25. Totalt 2763 miljarder m 3. Asien och Stillahavsregionen 13% Afrika 6% Nordamerika 27% Mellanöstern 11% Central- och Sydamerika 5% EU 7% Ryssland 22% Övriga Europa och Eurasien exkl Ryssland 1% KÄLLA: THE STATISTICAL REVIEW OF WORLD ENERGY 26,

33 Figur 32: Användning av oljeprodukter i Sverige, inklusive utrikes sjöfart, miljoner m Bensin Flygbränsle 1 5 Dieselolja Eldningsolja Eldningsolja KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

34 Figur 33: Den svenska nettoimporten av råolja och oljeprodukter fördelad på ursprungsländer Övriga länder miljoner ton 15 1 Nordsjön 5 Övriga Mellanöstern Övriga OPECländer Saudiarabien KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

35 Figur 34: Nettoimport (+) och nettoexport (-) av raffinaderiprodukter miljoner ton KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

36 Figur 35: Löpande nominella och reala priser på lätt råolja, , US dollar per fat US dollar per fat Löpande pris Realt pris KÄLLA: OCH VÄRLDSBANKEN

37 Figur 36: Sveriges användning av energikol, Trädgårdsnäring 25 1 ton 2 15 Industri 1 5 Kraftvärmeverk -85 Värmeverk KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

38 Figur 37: Användning av biobränslen, torv m.m. i industrin Övriga branscher 6 TWh Sågverksindustrins biprodukter Massaindustrins övriga biprodukter Biobränslen för elproduktion Massaindustrins returlutar KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

39 Figur 38: Användning av biobränslen, torv m.m. i fjärrvärmeverk TWh 3 Avfall 2 1 Övriga bränslen Biobränslen för elproduktion Trädbränsle Tallbeckolja Torv KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

40 Figur 39: Tillförsel av pellets till den svenska marknaden Tillförsel till den svenska marknaden exkl villor TWh Uppskattad utleverans till villamarknaden 2 1 Nettoimport KÄLLA: PELLETSINDUSTRINS RIKSFÖRBUND (PIR),

41 Figur 4: Löpande kommersiella energipriser i Sverige (inkl. skatt) öre/kwh Eldningsolja 1 Bensin, blyfri 95 Dieselolja Naturgas, bostäder Elvärme, villa Fjärrvärme Skogsflis KÄLLA: SPI, SCB, EUROSTAT, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

42 Figur 41: Global tillförsel av primär energi 12 1 Kärnkraft Vattenkraft Övrigt 8 Mtoe 6 Naturgas 4 Olja Kol KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES OF NON OECD COUNTRIES, 25

43 Asien inkl. Stilla havet Figur 42: Den regionala balansen för fossila bränslen år Olja Gas Kol KÄLLA: BP STATISTICAL REVIEW OF WORLD ENERGY, JUNE 25 Nordamerika Latinamerika Europa F.d. Sovjetunionen Mellanöstern Överskott/underskott Mtoe Afrika

44 Figur 43: Oljeprisutvecklingen i Europa US dollar per fat Bensin Villaeldningsolja Råolja Brent Eldningsolja KÄLLA: IEA OIL MARKET REPORT

45 Figur 44: Kolprisutvecklingen i Europa, USA och Japan Japan USA Europa US dollar per ton KÄLLA: IEA COAL AND NATURAL GAS IMPORT COSTS AND EXPORT PRICES JUNE 26

46 Figur 45: Importpris för naturgas och råoljepris US Dollar per MBTU US Dollar per fat Råoljepris Import till USA Import till Tyskland KÄLLA: IEA, NATURAL GAS IMPORT COSTS, JUNE 26

47 Figur 46: Industrins energianvändning i världen Mtoe El Naturgas Olja Kol och koks KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES (25 EDITION) IEA

48 Figur 47: Transportsektorns energianvändning i världen Asien exkl. Kina Latinamerika Kina Övriga 2 Afrika 15 TWh F.d Sovjetunionen 1 OECD Europa OECD Stilla havet 5 OECD Nordamerika KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES (25 EDITION) IEA

49 Figur 48: Bostads- och servicesektorns energianvändning i världen El Mtoe Förnybara energikällor Naturgas Olja -94 Kol och koks KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON -OECD COUNTRIES (25 EDITION) IEA

50 Figur 49: Elproduktion i världen efter produktionsslag TWh Övrigt Vattenkraft Kärnkraft Naturgas Olja Kol KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES (25 EDITION) IEA

51 Figur 5: Regional elproduktion i världen Asien exkl. Kina Latinamerika Kina Övriga 12 TWh F.d Sovjetunionen OECD Europa OECD Stilla havet OECD Nordamerika KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES (25 EDITION) IEA

52 Figur 51: Energitillförsel i USA TWh Förnybara energikällor Vattenkraft Kärnkraft Naturgas 1 Olja 5 Kol KÄLLA: ENERGY BALANCES OF OECD COUNTRIES (26 EDITION) IEA

53 Figur 52: Energitillförsel i EU Förnybara energikällor TWh 15 1 Vattenkraft Kärnkraft Naturgas 5 Olja -94 Kol och koks KÄLLA: ENERGY BALANCES OF OECD COUNTRIES (26 EDITION) IEA

54 Figur 53: Energitillförsel i Ryssland och OSS Kärnkraft Vattenkraft Förnybara energikällor TWh 8 6 Naturgas 4 Olja 2-94 Kol och koks KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES (25 EDITION) IEA

55 Figur 54: Energianvändning i Ryssland och OSS Övrigt Mtoe 4 2 Bostäder och service m.m. Transporter -94 Industri KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES (25 EDITION) IEA

56 Figur 55: Energitillförsel i Kina Vattenkraft Kärnkraft 12 Naturgas Mtoe 9 6 Övrigt Olja 3 Kol KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES (25 EDITION) IEA

57 Figur 56: Energianvändning i Kina Övrigt Mtoe 6 Transporter Bostäder, service m.m. 4 2 Industri KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES (25 EDITION) IEA

58 Figur 57: Regional energianvändning per capita i världen 5 4 Totalt El Övrig energi 3 kwh 2 1 USA EU-15 EU-25 Ryssland Mellanöstern Kina Latinamerika Asien Afrika Indien Världen KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES (25 EDITION) IEA, ENERGY BALANCES OF OECD COUNTRIES (26 EDITION) IEA

59 Figur 58: Utsläpp av svaveldioxid i Sverige ton Industriprocesser m.m. Diffusa utsläpp Förbränning i el- gas- och värmeverk m.m. 2 Bostäder och service m.m. 3 2 Transporter Förbränning i industrin KÄLLA: SVERIGES RAPPORTERING TILL FN:S LUFTVÅRDSKONVENTION, NATURVÅRDSVERKET 25, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING 1 Inklusive industriellt mottryck och avfallsförbränning. 2 inklusive koksverk och oljeraffinaderier 3 Inklusive jordbruk, skogsbruk och fiske

60 Figur 59: Utsläpp av kväveoxider i Sverige ton Industriprocesser m.m. Förbränning i el- gas- och värmeverk m.m. 2 Bostäder och service m.m. 3 Transporter Förbränning i industrin KÄLLA: SVERIGES RAPPORTERING TILL FN:S LUFTVÅRDSKONVENTION, NATURVÅRDSVERKET 25, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING 1 Inklusive industriellt mottryck och avfallsförbränning. 2 m.m. = koksverk och oljeraffinaderier 3 inklusive jordbruk, skogsbruk och fiske

61 Figur 6: Utsläpp av koldioxid från förbränning per invånare och BNP år 23 i EU och OECD-länderna Kilo CO 2 per BNP (1995 US dollar) 2,5 2,25 2, 1,75 1,5 Slovakien Polen Tjeckien 1,25 1,,75,5,25 Turkiet Ungern Korea Grekland Tyskland Mexiko Nya Zeeland Nederländerna Spanien Portugal EU Totalt OECD Italien Irland Frankrike Storbr. Belgien Sverige/Schweiz Island Danmark Norge Japan Österrike Australien,, 2,5 5, 7,5 1, 12,5 15, 17,5 2, 22,5 25, Finland Kanada USA Luxemburg Ton CO 2 per invånare KÄLLA: OECD IN FIGURES - 25 EDITION,