Energiläget i siffror Energy in Sweden
|
|
- Lennart Månsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2002 ET 9:2002
2 Energiläget 2002 Publikationen Energiläget som översiktligt beskriver energitillförsel och energianvändning i Sverige mot en internationell bakgrund, har årligen getts ut av Statens energimyndighet, dåvarande centrala energimyndigheten, NUTEK och dess föregångare Statens energiverk. Energiläget i siffror innehåller tabellunderlaget till de flesta figurer som finns i Energiläget. Underlaget utgör i huvudsak egna bearbetningar av SCB:s statistik. Figurerna går även att beställa separat som overheadbilder. Energiläget i siffror finns även som en excelfil. I 200 års utgåva av Energiläget reviderades statistiken till figurerna jämfört med tidigare versioner. Revideringen omfattar åren Från och med 200 års upplaga gäller att statistik som baseras på uppgifter från SCB är preliminär för de två senaste åren. Uppdelningen av vissa bränslen varierar något beroende på om preliminär eller definitiv statistik används. Observera att eftersom siffrorna är avrundade, är det inte alltid så att totalsumman stämmer med delsummorna. Ytterligare information lämnas av avdelningen för extern kommunikation. Faktainformation lämnas av Analysavdelningen. Allmän faktainformation: Becky Petsala. Aktuella politikområden: Karin Sahlin. Energianvändning och tillförsel: Göran Andersson och Susanna Hurtig. Elmarknaden: Susanna Hurtig. Biobränslen: Göran Andersson. Fjärrvärme och fjärrkyla: Paul Westin. Oljemarknaden: Anders Granlund. Kolmarknaden: Göran Andersson. Marknad för energigaser: Tobias Jakobsson. Bostäder och service m.m.: Johanna Andréasson. Industri: Tobias Jakobsson. Transport: Anders Granlund. Energiförsörjning i EU och världen: Caroline Hellberg. Skatter och priser: Marcus Larsson. Miljöpåverkan: Johanna Andréasson. Projektledare har varit Caroline Hellberg, e-post: caroline.hellberg@stem.se och biträdande projektledare Anders Granlund, e-post: anders.granlund@stem.se Energimyndigheten har telefonnummer Mer information om Energimyndigheten och Energimyndighetens Energy in Sweden 2002 Energy in Sweden, which provides an overall picture of Sweden s energy supply and use against an international background, has been published annually, in Swedish and English, by the National Energy Agency and by its forerunners (the National Board for Industrial and Technical Development), NUTEK and, prior to that, the National Energy Authority. Facts and Figures contains the tabular data in most of the diagrams in the main publication. This data consists primarily of the results of our own processing of material from Statistics Sweden. The diagrams can also be ordered separately from the National Energy Agency in the form of a set of overhead diagrams, or as an Excel file. Statistics covering the years from 983 to 999 in last year s edition of Energy in Sweden were revised in comparison with those of previous editions. With effect from the 200 edition, statistics that are based on data from Statistics Sweden are preliminary for the two preceding years. Breakdowns into certain types of fuels vary somewhat, depending on whether preliminary or definitive data has been used. Note that as the figures have been rounded, totals do not always necessarily agree with the sum of the individual figures. Further general information is available from the Agency s External Communications Department. Statistical information has been provided by, and is available from, the Department for Energy Policy Analysis. For general statistics, contact Betty Petsala: for specific policy areas, contact Karin Sahlin: for energy use and supply, contact Göran Andersson or Susanna Hurtig: for the electricity market, contact Susanna Hurtig: for biofuels, contact Göran Andersson: for district heating and district cooling, contact Paul Westin: for the oil market, contact Anders Granlund: for the coal market, contact Göran Andersson: for energy gases, contact Tobias Jakobsson: for the residential and service sectors etc., contact Johanna Andréasson: for industry, contact Tobias Jakobsson: for transport, contact Anders Granlund: for energy supply in the EU and the rest of the world, contact Caroline Hellberg: for prices and taxes, contact Marcus Larsson, and for environmental aspects, contact Johanna Andréasson. Project leader: Caroline Hellberg, caroline.hellberg@stem.se and assistant project leader: Anders Granlund, anders.granlund@stem.se. Our telephone number is Further information on the Energy Agency and its publications is available at Information om statistiken I 200 års utgåva av Energiläget i siffror reviderades statistiken jämfört med tidigare versioner. Revideringen omfattar framför allt åren men i vissa tabeller har hela tidsserier uppdaterats. En stor del av revideringsarbetet har genomförts i samarbete med Statistiska Centralbyrån. Från och med 200 års upplaga gäller att statistik som baseras på uppgifter från SCB är preliminär för de två senaste åren. Statistiken för tidigare år utgörs av definitiv statistik. Uppdelningen av vissa bränslen varierar något beroende om preliminär eller definitiv statistik används. Då inget annat anges baseras figurer och tabeller i Energiläget på statistik från SCB. Statistiken är bearbetad av Energimyndigheten. Information about statistics Statistics in the 200 edition of Energy in Sweden were revised in comparison with those of previous editions. These revisions applied mainly to those for the years from 983 to 999, although entire time periods were updated in some tables. Much of this work of revision was carried out in conjunction with Statistics Sweden. With effect from the 200 edition, statistics that are based on material from Statistics Sweden are preliminary for the two preceding years: statistics for earlier years are definitive. Breakdowns into certain types of fuels vary somewhat, depending on whether preliminary or definitive data has been used. Unless otherwise stated, diagrams and tables in Energy in Sweden are based on data from Statistics Sweden, processed by the National Energy Agency.
3 Förteckning över tabeller/list of tables 2 Sveriges totala energitillförsel , TWh 2 2 Energy supply in Sweden, , TWh 2 3 Sveriges totala energianvändning , TWh 3 3 energy use in Sweden , TWh 3 4 Sveriges elanvändning , TWh 4 4 Use of electricity in Sweden , TWh 4 5 Vindkraftens utveckling Development of wind power, Sveriges elproduktion , TWh 4 6 Electricity production in Sweden , TWh 4 7 Insatt bränsle för elproduktion, , GWh 6 7 Supply of fuel in electricity production, , GWh 6 0 Elanvändning per invånare med relativ fördelning på kraftslag år 2000 kwh/invånare 6 0 Specific electricity use per inhabitant, 2000, with breakdown by power source, kwh/person 6 Användning av biobränslen, torv m.m. i industrin (inklusive elgenerering), , TWh 6 Use of biofuels, peat etc. in industry (including electricity generation), , TWh 6 2 Användning av biobränslen, torv m.m. i fjärrvärmeverk, , TWh 8 2 Use of biofuels, peat etc. in district heating, , TWh 8 3 Användning av fjärrvärme , TWh 8 3 Use of district heating , TWh 8 4 Levererad fjärrkyla, , GWh 8 4 Supply of district cooling, , GWh 8 5 Tillförd energi i fjärrvärme uppdelat på energibärare , TWh 0 5 Supply of district heating , TWh 0 6 Den svenska nettoimporten av råolja och oljeprodukter i miljoner ton fördelade på ursprungsländer Swedish net import of crude oil and petroleum products, by country of origin (million tonnes) Användning av oljeprodukter, inklusive utrikes sjöfart, , miljoner m Use of oil products, including international marine bunkers, , million m Löpande (nominella) och reala priser på lätt råolja, Current (nominal) and real prices of light crude oil, Användning av energikol i Sverige , 000 ton 2 9 Use of energy coal in Sweden , 000 tonnes 2 23 Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service m.m., , TWh 2 23 Final energy use within the residential and service sectors etc., , TWh 2 24 Elanvändning inom sektorn bostäder, service m.m., , TWh, temperaturkorrigerad 2 24 Use of electricity in the residential and service sectors etc., , TWh, temperature corrected 2 25 Slutlig energianvändning inom industrisektorn , TWh 4 25 Final energy use in industry, , TWh 4 26 Industrins specifika oljeanvändning , kwh per krona produktionsvärde, 99 års priser 4 26 Specific use of oil in industry, , kwh per SEK of production value, 99 price levels 4 27 Industrins specifika elanvändning , kwh per krona produktionsvärde, 99 års priser 4 27 Specific electricity use in industry , kwh per SEK of production value, 99 price levels 4 29 Slutlig energianvändning i transportsektorn , inklusive utrikes sjöfart, TWh 6 29 Final energy use in the transport sector , including international marine bunkers, TWh 6 30 slutlig energianvändning i EU, 985, 990 och 999, Mtoe 6 30 final energy use in the European Union, 985, 990 and 999, MToe 6 3 slutlig energianvändning fördelad på de olika medlemsländerna, 999, Mtoe 7 3 final energy use, by EU member states, 999, Mtoe 7 32 slutlig energianvändning fördelad per energislag för de länder från Central- och Östeuropa som kandiderar till medlemskap, 998, Mtoe 8 32 final energy use, by energy carriers, for Central and Eastern European membership candidate countries, 998, Mtoe 8 33 Världens produktion, konsumtion och reserver av olika energislag, World production, consumption and reserves of various fossil energy resources, energianvändning per invånare, toe energy use per inhabitant, toe/person Världens totala kommersiella energianvändning , Mtoe (miljon ton oljeekvivalenter) world energy use, , Mtoe (Million tonnes oil equivalent) Löpande kommersiella energipriser i Sverige , öre/kwh Actual commercial energy prices in Sweden , öre/kwh Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige , 000 ton Emission of sulphur dioxide (SO 2 ) in Sweden , 000 tonnes Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige , 000 ton Emission of oxides of nitrogen (NO 2 ) in Sweden , 000 tonnes Nedfall av oxiderat svavel i Sverige från olika länder 980, 985 samt , procent Sources of deposition of sulphur (S) in Sweden 980, 985 and , per cent 25 4 Nedfall av oxiderat kväve i Sverige från olika länder 980, 985 samt , procent 25 4 Sources of deposition of nitrogen (N) in Sweden 980, 985 and , per cent Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sverige , 000 ton Emission of carbon dioxide (CO 2 ) in Sweden , 000 tonnes Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Europa 980 samt , 000 ton Emission of sulphur dioxide (SO 2 ) in Europe 980 and , 000 tonnes Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Europa 980 samt , 000 ton Emission of oxides of nitrogen (expressed as NO 2 ) in Europe 980 samt , 000 tonnes Koldioxidutsläpp totalt, per invånare samt per BNP i OECD-länderna, Emissions of carbon dioxide in total, per inhabitant and per GDP in EU and OECD countries, Omräkningsfaktorer för energibärare 29 Conversion factors for energy carriers 29 Omräkningsfaktorer för olika energienheter 29 Conversion factors for energy units 29 Krav för miljöklassad bensin 30 Requirements for environmentally classified motor gasoline 30 Krav för miljöklassad dieselbrännolja 32 Requirements for environmentally classified automotive gas oil 32
4 Tabell till figur 2 Sveriges totala energitillförsel , TWh Energy supply in Sweden, , TWh Råolja och oljeprodukter Crude oil and oil products Naturgas, stadsgas Natural gas, gasworks gas Kol och koks Coal and coke Biobränslen, torv m m Biofuels, peat Värmepumpar i fjärrvärmeverk Heat pumps in district heating plants etc Vattenkraft, brutto Hydro power, gross Kärnkraft, brutto Nuclear power 2 Vindkraft Wind power Elimport minus elexport Electricity import minus export t tillförd energi energy supplied Anm. Uppgifter har reviderats jämfört med tidigare upplaga. Inklusive vindkraft t o m Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften. Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM och 40, SCB. Tabell till figur 3 Sveriges totala energianvändning , TWh energy use in Sweden , TWh Industri Industry Inrikes transporter Internal transport Bostäder, service m m Residential, services etc Omvandlings- och distributionsförluster, varav förluster i kärnkraft Conversion and distrubution losses, of which losses in nuclear power stations Utrikes sjöfart och anv för Icke energiändamål International marine bunkers and use for non-energy purposes användning energy use Anm. Uppgifter har reviderats jämfört med tidigare upplaga. Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften. Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM, SCB. 2
5 Table Råolja och oljeprodukter Crude oil and oil products Naturgas, stadsgas Natural gas, gasworks gas Kol och koks Coal and coke Biobränslen, torv m m Biofuels, peat Värmepumpar i fjärrvärmeverk Heat pumps in district heating plants etc Vattenkraft, brutto Hydro power, gross Kärnkraft, brutto Nuclear power 2 Vindkraft Wind power Elimport minus elexport Electricity import minus export t tillförd energi energy supplied Note. Some figures have been revised since the previous edition. Includes wind power up to and including In accordance with the UN/ECE method for calculating nuclear power's contribution. Source: Statistics Sweden, EN 20 SM and 40, calculations by the Swedish Energy Agency. Table Industri Industry Inrikes transporter Internal transport Bostäder, service m m Residential, services etc Omvandlings- och distributionsförluster, varav förluster i kärnkraft Conversion and distrubution losses, of which losses in nuclear power stations Utrikes sjöfart och anv för Icke energiändamål International marine bunkers and use for non-energy purposes användning energy use Note. Some figures have been revised since the previous edition. In accordance with the UN/ECE method for calculating nuclear power's contribution. Source: Statistics Sweden, EN 20 SM, calculations by the Swedish Energy Agency. 3
6 Tabell till figur 4 Sveriges elanvändning , TWh Use of electricity in Sweden , TWh Industri Industry Transporter Transport Bostäder, service m m Residential, services etc Fjärrvärme, raffinaderier District heating, refineries Distributionsförluster Distribution losses anv netto net use Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM, SCB. Tabell till figur 5 Vindkraftens utveckling Development of wind power, Antal verk (st) No. of wind power plants Installerad effekt (MW) Installed capacity (MW) Elproduktion (GWh) Electricity production (GWh) Källa: Energimyndigheten samt Elforsk, Energimyndighetens bearbetning. Tabell till figur 6 Sveriges elproduktion , TWh Electricity production in Sweden , TWh Vattenkraft och vindkraft Hydro power and wind power Vindkraft (fr o m 997) Wind power (from 997) Kärnkraft Nuclear power Kraftvärme i industrin Industrial back-pressure power Kraftvärme Combined heat and power Kondenskraft Cold condensing power Gasturbiner Gas turbines nettoproduktion net production Import minus export Import minus export Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM, SCB. 4
7 Table Industri Industry Transporter Transport Bostäder, service m m Residential, services etc Fjärrvärme, raffinaderier District heating, refineries Distributionsförluster Distribution losses anv netto net use Source: Statistics Sweden, EN 20 SM, calculations by the Swedish Energy Agency. Table Antal verk (st) No. of wind power plants Installerad effekt (MW) Installed capacity (MW) Elproduktion (GWh) Electricity production (GWh) Source: The Swedish Energy Agency and Swedish Electricity Utilities R&D company, calculations by the Swedish Energy Agency. Table Vattenkraft och vindkraft Hydro power and wind power Vindkraft ( fr o m 997) Wind power (from 997) Kärnkraft Nuclear power Kraftvärme i industrin Industrial back-pressure power Kraftvärme Combined heat and power Kondenskraft Cold condensing power Gasturbiner Gas turbines nettoproduktion net production Import minus export Import minus export Source: Statistics Sweden, EN 20 SM, calculations by the Swedish Energy Agency. 5
8 Tabell till figur 7 Insatt bränsle för elproduktion, , GWh Supply of fuel in electricity production, , GWh Olja Oil Gasol LPG Naturgas Natural gas Biobränslen Biofuels Kol inkl. koks och masugnsgas Coal, coke-oven gas, blast-furnace gas t Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM, SCB. Uppgift saknas. Source: Statistics Sweden, EN 20 SM, calculations by the Swedish Energy Agency. Not reported Tabell till figur 0 Elanvändning per invånare med relativ fördelning på kraftslag år 2000 kwh/invånare Specific electricity use per inhabitant, 2000, with breakdown by power source, kwh/person Norge Island Kanada Sverige Finland USA Japan Schweiz Belgien Frankrike Danmark Norway Iceland Canada Sweden Finland USA Japan Switzerland Belgium France Denmark Vattenkraft m m Hydro power etc Kärnkraft Nuclear power Fossil kraft Fossil-fired power Biobränslen och avfall Biofuel and waste bruttoproduktion gross power production Import Export Import Export elanvändning electricity use Anm. I vattenkraft m m ingår vindkraft, solel och geotermisk el. Källa: Energimyndighetens bearbetning av Electricity information 2002, IEA/OECD. Tabell till figur Användning av biobränslen, torv m.m. i industrin (inklusive elgenerering), , TWh Use of biofuels, peat etc. in industry (including electricity generation), , TWh Massaindustrins returlutar Pulp industry, Black liquors Massaindustrins övriga biprodukter Pulp industry, other byproducts Biobränslen för elproduktion Biofuels for electricity production Sågverksindustrins biprodukter Sawmill industry byproducts Övriga branscher Other sectors t Anm. De statistiska uppgifterna över produktion och användning av biobränslen hämtas från flera olika källor och är vanligen osäkra. Note: Statistics on production and use of biofuels, peat etc have been derived from a number of sources and usually include a certain margin of error. Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM samt EN 3 SM, SCB. Source: Statistics Sweden, EN 20 SM, EN 3 SM, calculations by the Swedish Energy Agency. 6
9 Table Olja Oil Gasol 323 LPG Naturgas Natural gas Biobränslen Biofuels Kol inkl. koks och masugnsgas Coal, coke-oven gas, blast-furnace gas Table 0 Tyskland Nederländerna Storbritannien EU totalt OECD totalt Germany Netherlands Great Britain EU toal OECD total Vattenkraft m m Hydro power etc Kärnkraft Nuclear power Fossil kraft Fossil-fired power Biobränslen och avfall Biofuel and waste bruttoproduktion gross power production Import Export Import Export elanvändning electricity use Note. The figuers for hydro power etc include wind power, solar electicity and geothermal electricity. Source: Electricity information 2002, IEA/OECD, calculations by the Swedish Energy Agency. Table Massaindustrins returlutar Pulp industry, Black liquors Massaindustrins övriga biprodukter Pulp industry, other byproducts Biobränslen för elproduktion Biofuels for electricity production Sågverksindustrins biprodukter Sawmill industry byproducts Övriga branscher Other sectors t
10 Tabell till figur 2 Användning av biobränslen, torv m.m. i fjärrvärmeverk, , TWh Use of biofuels, peat etc. in district heating, , TWh Avfall Refuse Trädbränsle Wood fuels Tallbeckolja Tall oil pitch Torv Peat Övriga bränslen Other fuels Biobränslen för elproduktion Biofuels for electricity production t Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 3 SM samt EN 20 SM, SCB. Tabell till figur 3 Användning av fjärrvärme , TWh Use of district heating , TWh Industri Industry Bostäder, service m m Residential, service etc Slutlig användning Final use Förluster Losses användning Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM, SCB. Tabell till figur 4 Table 4 Levererad fjärrkyla, , GWh Supply of district cooling, , GWh Tätort (Leverantör) Borås (Borås Energi AB) Eskilstuna (Eskilstuna Energi & Miljö AB) Gävle (Gävle Energi AB) Göteborg (Göteborg Energi AB) Halmstad (Energiverken i Halmstad AB) 0.6 Helsingborg (Öresundskraft AB) Huddinge/Botkyrka (Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag) Jönköping (Jönköping Energi AB) Kalmar (Graninge Kalmar Energi AB) Karlskrona (Karlskrona AB, Affärsverken) Kungsbacka (Sydkraft, Kungsbacka AB) 0.4 Linköping (Tekniska Verken i Linköping AB) Lund (Lunds Energi AB) Malmö (Sydkraft Värme Syd AB) Norrköping (Sydkraft ÖstVärme AB) Norrtälje (Norrtälje Energi AB) Ronneby (Ronneby Miljö & Teknik AB) Sollentuna (Sollentuna Energi AB) Solna/Sundbyberg (Norrenergi AB) Stockholm/Nacka (Birka Värme AB) Södertälje (Telge Energi AB) 0..5 Umeå (Umeå Energi AB) 3.0 Uppsala (Vattenfall Värme Uppsala AB) Västerås (Mälarenergi AB) Åtvidaberg (Forsaströms Kraftaktiebolag) Örebro (Sydkraft MälarVärme AB) 5.5 t Antal abonnenter Number of subscribers Preliminär uppgift. Preliminary data. Källa: Svenska Fjärrvärmeföreningen, Energimyndighetens bearbetning. Source: Swedish District Heating Association, calculations by the Swedish Energy Agency. 8
11 Table Avfall Refuse Trädbränsle Wood fuels Tallbeckolja Tall oil pitch Torv Peat Övriga bränslen Other fuels Biobränslen för elproduktion Biofuels for electricity production t t Source: Statistics Sweden, EN 3 SM, EN 20 SM, calculations by the Swedish Energy Agency. Table Industri Industry Bostäder, service m m Residential, service etc Slutlig användning Final use Förluster Losses användning Source: Statistics Sweden, En 20 SM, calculations by the Swedish Energy Agency. 9
12 Tabell till figur 5 Tillförd energi i fjärrvärme uppdelat på energibärare , TWh Supply of district heating , TWh Olja Oil Naturgas inkl gasol Natural gas, including LPG Energikol inkl hyttgas Coal, including blast furnace gas Biobränslen, torv m m Biofuels, peat etc Elpannor Electric boilers Värmepumpar Heat pumps Spillvärme m m Waste heat tillförsel Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM, SCB. Tabell till figur 6 Den svenska nettoimporten av råolja och oljeprodukter i miljoner ton fördelade på ursprungsländer Swedish net import of crude oil and petroleum products, by country of origin (million tonnes) Import av råolja Import of crude oil från Saudiarabien from Saudi Arabia Övriga Mellanöstern Other Middle East countries Övriga OPEC-länder Other OPEC countries Nordsjön North Sea Övriga länder Other countries Oljeprodukter (netto import) Refinery products (net import) Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM och 40, SCB. Anm. I och med det svenska EU-inträdet 995, insamlades underlaget till den svenska utrikeshandelsstatistiken för varor på ett nytt sätt vad gäller handeln med EU-länder. Omläggningen påverkar indirekt även statistiken över handeln med icke EU-länder, vilket innebär att uppgifterna inte är helt jämförbara med siffrorna för tidigare år. Från och med 997 inhämtas underlaget direkt från oljebolagen till SCB, vilket innebär att statistiken är mer tillförlitlig jämfört med åren 995 och 996. Tabell till figur 7 Användning av oljeprodukter, inklusive utrikes sjöfart, , miljoner m 3 Use of oil products, including international marine bunkers, , million m Eldningsolja Medium-heavy fuel oils Eldningsolja Gas oil Dieselolja Diesel oil Flygbränsle Aviation fuels Bensin Petrol t Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM, SCB. 0
13 Table Olja Oil Naturgas inkl gasol Natural gas, including LPG Energikol inkl hyttgas Coal, including blast furnace gas Biobränslen, torv m m Biofuels, peat etc Elpannor Electric boilers Värmepumpar Heat pumps Spillvärme m m Waste heat tillförsel Source: Statistics Sweden, EN 20 SM, calculations by the Swedish Energy Agency. Table Import av råolja Import of crude oil från Saudiarabien from Saudi Arabia Övriga Mellanöstern Other Middle East countries Övriga OPEC-länder Other OPEC countries Nordsjön North Sea Övriga länder Other countries Oljeprodukter (netto import) Refinery products (net import) Source: Statistics Sweden, EN 20 SM, calculations by the Swedish Energy Agency. Note. As a result of Sweden s membership of the EU from 995, data for Swedish foreign trade in tangible exports to EU countries is now collected in a different way. The change also indirectly affects the collection of statistics with non-eu countries, which means that post-995 figures are not fully comparable with those for earlier years. With effect from 997, information is supplied directly by the oil companies to Statistics Sweden, which means that foreign trade statistics from that year are more reliable than those for 995 and 996. Table Eldningsolja Medium-heavy fuel oils Eldningsolja Gas oil Dieselolja Diesel oil Flygbränsle Aviation fuels Bensin Petrol t Source: Statistics Sweden, EN 20 SM, calculations by the Swedish Energy Agency.
14 Tabell till figur 8 Löpande (nominella) och reala priser på lätt råolja, Current (nominal) and real prices of light crude oil, Dollar/fat USD/barrel Realt pris Real price Anm. ( ) avser Dubaiolja och (976 ) avser Brentolja. Basår är 990. Källa: Energimyndighetens bearbetning av The BP Statistical Review of World Energy 2002, BP samt Världsbankens MUV index. Tabell till figur 9 Table 9 Användning av energikol i Sverige , 000 ton Use of steam coal in Sweden , 000 tonnes Värmeverk Heating plants Kraftvärmeverk Combined heat and power stations Industri Industry Handelsträdgård Horticulture t Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 3 SM, SCB. Source: Statistics Sweden, EN 3 SM, calculations by the Swedish Energy Agency. Tabell till figur 23 Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service m.m., , TWh Final energy use within the residential and service sectors etc., , TWh Oljeprodukter Oil products El Electricity Fjärrvärme District heating Biobränslen, torv m m Bio fuels, peat etc Övriga bränslen Other fuels t TWh TWh t TWh temperaturkorrigerat TWh, temperature-corrected Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM, SCB. Tabell till figur 24 Elanvändning inom sektorn bostäder, service m.m., , TWh, temperaturkorrigerad Use of electricity in the residential and service sectors etc., , TWh, temperature corrected Elvärme Electric heating Hushållsel Electricity for household purposes Driftel Electricity for common purposes El total electricity Anm. Temperaturkorrigering enligt Energimyndighetens metod. Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 6 SM och EN 20 SM, SCB. 2
15 Table Dollar/fat USD/barrel Realt pris Real price Note. ( ) refers to Dubai oil and (976 ) refers to Brent oil. Base year is 990. Source: The BP Statistical Review of World Energy 2002, BP and The World Bank, MUV index, calculations by the Swedish Energy Agency. Table Oljeprodukter Oil products El Electricity Fjärrvärme District heating Biobränslen, torv m m Bio fuels, peat etc Övriga bränslen Other fuels t TWh TWh t TWh temperaturkorrigerat TWh, temperature-corrected Source: Statistics Sweden, EN 20 SM, calculations by the Swedish Energy Agency. Table Elvärme Electric heating Hushållsel Electricity for household purposes Driftel Electricity for common purposes El total electricity Note. Temperature correction according to the method used by the Swedish Energy Agency. Source: Statistics Sweden, EN 6 SM, EN 20 SM, calculations by the Swedish Energy Agency. 3
16 Tabell till figur 25 Slutlig energianvändning inom industrisektorn , TWh Final energy use in industry, , TWh Oljeprodukter Oil products Naturgas och stadsgas Natural gas and towngas El Electricity Fjärrvärme District heating Biobränslen, torv m m Biofuel, peat, etc Kol och koks Coal and coke t Produktionsindex 990= Production index, 990=00 Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM och EN 3 SM, SCB. Tabell till figur 26 Industrins specifika oljeanvändning , kwh per krona produktionsvärde, 99 års priser Specific use of oil in industry, , kwh per SEK of production value, 99 price levels Massa- och pappersindustri Pulp and paper industry Järn- och stålverk Iron- and steelworks Kemisk industri Chemical industry Verkstadsindustri Mechanical engineering industry Industrin totalt Industry total Anm. Från och med 993 är produktionsvärden hämtade från SCBs omlagda nationalräkenskaper varför siffror från och med 993 ej kan jämföras helt korrekt med tidigare siffror. Uppgifter har reviderats jämfört med tidigare upplaga. Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM, EN 3 SM och nationalräkenskaperna, SCB. Tabell till figur 27 Industrins specifika elanvändning , kwh per krona produktionsvärde, 99 års priser Specific electricity use in industry , kwh per SEK of production value, 99 price levels Massa- och pappersindustri Pulp and paper industry Järn- och stålverk Iron- and steelworks Kemisk industri Chemical industry Verkstadsindustri Mechanical engineering industry Industrin totalt Industry total Exklusive elpannor Excluding electric boilers Anm. Från och med 993 är produktionsvärden hämtade från SCBs omlagda nationalräkenskaper varför siffror från och med 993 ej kan jämföras helt korrekt med tidigare siffror. Uppgifter har reviderats jämfört med tidigare upplaga. Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM, EN 3 SM och nationalräkenskaperna, SCB. 4
17 Table Oljeprodukter Oil products Naturgas och stadsgas Natural gas and towngas El Electricity Fjärrvärme District heating Biobränslen, torv m m Biofuel, peat, etc. Kol och koks Coal and coke t Produktionsindex 990= Production index, 990=00 Source: Statistics Sweden, EN 20 SM and EN 3 SM, calculations by the Swedish Energy Agency. Table Massa- och pappersindustri Pulp and paper industry Järn- och stålverk Iron- and steelworks Kemisk industri Chemical industry Verkstadsindustri Mechanical engineering industry Industrin totalt Industry total Note. With effect from 993, production figures have been taken from Statistics Sweden s revised national accounts, which means that figures from 993 and later cannot be strictly compared with those from earlier years. Some figures have been revised since the previous edition. Source: Statistics Sweden, EN 20 SM, EN 3 SM and the National accounts, calculations by the Swedish Energy Agency. Table Massa- och pappersindustri Pulp and paper industry Järn- och stålverk Iron- and steelworks Kemisk industri Chemical industry Verkstadsindustri Mechanical engineering industry Industrin totalt Industry total Exklusive elpannor Excluding electric boilers Note. With effect from 993, production figures have been taken from Statistics Sweden s revised national accounts, which means that figures from 993 and later cannot be strictly compared with those from earlier years. Some figures have been revised since the previous edition. Source: Statistics Sweden, EN 20 SM, EN 3 SM and the national accounts, calculations by the Swedish Energy Agency. 5
18 Tabell till figur 29 Slutlig energianvändning i transportsektorn , inklusive utrikes sjöfart, TWh Final energy use in the transport sector , including international marine bunkers, TWh Bensin Petrol Diesel/Eo Diesel/gas oil El Electricity Bunkerolja Bunkers oils Eo Medium/heavy fuel oils Flygbränsle m m Aviation fuels etc Naturgas inkl gasol Natural gas, including LPG Etanol Ethanol t Källa: Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM och 40, SCB. Tabell 30 Table 30 slutlig energianvändning i EU, 985, 990 och 999, Mtoe final energy use in the European Union, 985, 990 and 999, MToe Kol Coal Olja Oil Naturgas Natural gas El Electricity Fjärrvärme District heating Förnybara energikällor Renewable energy sources Källa: Energimyndighetens bearbetning av 200 Annual Energy Review, Europeiska kommissionen. Source: European Commission, 200 Annual Energy Review, calculations by the Swedish Energy Agency. 6
19 Table Bensin Petrol Diesel/Eo Diesel/gas oil El Electricity Bunkerolja Bunkers oils Eo Medium/heavy fuel oils Flygbränsle m m Aviation fuels etc Naturgas inkl gasol Natural gas, including LPG Etanol Ethanol t Source: Statistics Sweden, EN 20 SM and 40, calculations by the Swedish Energy Agency. Tabell 3 Table 3 slutlig energianvändning fördelad på de olika medlemsländerna, 999, Mtoe final energy use, by EU member states, 999, Mtoe Kol Olja Naturgas El Fjärrvärme Förnybara energikällor t Coal Oil Natural gas Electricity District heating Renewable energy sources Belgien Belgium Danmark Denmark Finland Finland Frankrike France Grekland Greece Irland Ireland Italien Italy Luxemburg Luxembourg Nederländerna Netherlands Portugal Portugal Spanien Spain Storbritannien Great Britain Sverige Sweden Tyskland Germany Österrike Austria Källa: Energimyndighetens bearbetning av 200 Annual Energy Review, Europeiska kommissionen. Source: European Commission, 200 Annual Energy Review, calculations by the Swedish Energy Agency. 7
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh
Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh
Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh
Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh
Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2001
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 200 Förteckning över tabeller/list of tables 2 Sveriges energitillförsel 2 2 Energy supply in Sweden 2 3 Sveriges totala energianvändning 2 3 energy
Läs merFigur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1
Energiläget 23 Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 22, TWh. 1 Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Kol och koks Biobränslen, torv m m Värmepump 2 Vattenkraft 3 Kärnkraft 4 Vindkraft
Läs merEnergiläget i siffror Facts and figures 2003
Energiläget i siffror Facts and figures 2003 Energiläget i siffror 2003 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 E-post:
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden: Facts and figures
Energiläget i siffror Energy in Sweden: Facts and figures 2004 Energiläget i siffror 2004 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax:
Läs merFakta och siffror. Energiläget. Facts and figures. Energy in Sweden
Fakta och siffror Energiläget Facts and figures Energy in Sweden Böcker och rapporter utgivna av Energimyndigheten kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 016-544 22 59 E-post: energimyndigheten@cm.se
Läs merEnergiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012
Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,
Läs merEo1 (62%) Elvärme (40%) Skogsflis (20%)
Energiläget 24 Bensin, 95 (7%) Eo1 (62%) Slutbränslepris för olika kunder 23 12 1 Moms Skatt Bränslepris 8 6 Industri 4 öre/kwh 2 Hushåll Transporter Källa: SPI, SCB, Riksskatteverket. Diesel (6%) Elvärme
Läs merEnergiläget i siffror 2011
Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,
Läs merEnergiläget OH-serie, figur 1 56
Energiläget 25 OH-serie, figur 1 56 Finland Figur 1: Förändring av koldioxidutsläpp inom EU och OECD-länder 1991 22 % 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 Australien Belgien Danmark Frankrike Grekland Irland Island
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures Böcker och rapporter utgivna av Energimyndigheten kan beställas från Energimyndighetens förlag Orderfax: 016-544 22 59 E-post: publikationsservice@energimyndigheten.se
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures
007 Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures Böcker och rapporter utgivna av Energimyndigheten kan beställas från Energimyndighetens förlag Orderfax: 016-544 22 59 E-post: publikationsservice@energimyndigheten.se
Läs merEnergiläget i siffror 2010 Energy in Sweden facts and figures 2010
Energiläget i siffror 2010 Energy in Sweden facts and figures 2010 Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka
Läs merEnergiläget OH-serie, figur 1 60
Energiläget 26 OH-serie, figur 1 6 Finland Figur 1: Förändring av koldioxidutsläpp inom EU och OECD-länder 1993 23 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 KÄLLA: OECD I SIFFROR, 25 EDITION Australien Belgien Danmark Frankrike
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2000
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2000 Energiläget 2000 Publikationen Energiläget, som översiktligt beskriver energitillförsel och energianvändning i Sverige mot en internationell
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures
006 Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures Böcker och rapporter utgivna av Energimyndigheten kan beställas från Energimyndighetens förlag Orderfax: 016-544 22 59 E-post: publikationsservice@energimyndigheten.se
Läs merSankey-diagram över Sveriges energisystem 2015
Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey-diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars
Läs merSankey diagram över Sveriges energisystem 2014
Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures
2005 Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: forlaget@stem.se
Läs mer%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning
%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken
Läs merBioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
Läs merFigur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent
Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, 199 21, uttryckt i procent 1 9 8 7 6 Procent 5 4 3 2 1-9 -95 - -5-1 Källa: Energimyndigheten och Eurostat. Anm. Beräkningar enligt förnybartdirektivet.
Läs merBasindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Läs merUtveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater
Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till
Läs merBioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merNenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg
Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen
Läs merSpanien. Storbritannien
Energimarknad 24 Svensk kärnkraftproducerad el per invånare i jämförelse med andra länder år 21 kwh/invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Belgien Finland Frankrike Slovakien Spanien Storbritannien Tyskland
Läs merEnergiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Läs merFossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Läs merBioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin
Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen
Läs merTransportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merEffektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen
Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn
Läs merBiobränslenas roll i Sverige och Europa
Biobränslenas roll i Sverige och Europa Magnus Matisons Skogsteknologi 2010 Global tillförsel av primär energi 1990 2007 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES Källa: World Energy Outlook IEA Regional energianvändning
Läs merVärmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology
Heat exchangers -Terminology Värmeväxlare - Terminologi The European Standard has the status of a Swedish Standard. This document contains the official English version of with a Swedish translation. This
Läs merNågot ökad bränsleförbrukning inom industrin
EN 23 SM 0501 Industrins årliga energianvändning 2004 preliminära uppgifter Energy use in manufacturing industry, 2004 provisional data I korta drag Förändrad undersökning Undersökningen gällande industrins
Läs merGlobala energitrender, klimat - och lite vatten
, klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika
Läs merBåtbranschstatistik. Boating Industry Statistics SWEDISH MARINE INDUSTRIES FEDERATION
Båtbranschstatistik Boating Industry Statistics 1994 2003 SWEDISH MARINE INDUSTRIES FEDERATION Segelbåtar Antal Sailboats Units Segelbåtar Värde, MSEK Sailboats Value, MSEK Motorbåtar (inombord) Antal
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merA 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas
Läs merEnvironmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts
Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts Maja Larsson, Statistics Sweden 3 rd OECD Workshop on Reforming Environmentally Harmful Subsidies Paris, October 5th, 2005 E-mail:
Läs merENERGY 2050. Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.
ENERGY 2050 Professor Elisabeth Rachlew Member of the Royal Swedish Academy of Sciences (Physics) and Chair of the Energy Commi=ee Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use Energirike Haugesund,
Läs merKraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland
Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år
Läs merÄr passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt
Läs merKungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merEnerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)
Enerwoods WP3: Strategic Analyzes and Optimization of Woody Biomass Energy Systems Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Temadag Højproduktivt skovbrug for en bæredygtig fremtid 19 Juni 212 Världens primärenergianvändning
Läs merVi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Läs merE.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic
E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning
Läs merSmart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling. Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH. Påstående:
Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH Påstående: Ingen använder energi för sin egen skull det är alltid något annat man vill uppnå! 1
Läs merBioenergi Sveriges största energikälla
Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört
Läs merKlarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen
Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad Dagens ämnen Återvinningssystem Värmemarknaden i Sverige Energieffektivisering Nytta med fjärrvärme Råvaruförsörjning
Läs merSystemperspektiv på energieffektivisering i industrin Louise Trygg Tekn. Dr.
Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Tekn. Dr. Energisystem Linköpings universitet Tillförd energi för elproduktion i Sverige Foto: Owen Humphreys/AP Bennewitz nära Wurzen Källa: MDR
Läs merNORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 Utdrag ur rapport utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E Sture Holmström 2 Korta bakgrundsfakta > 1999-2000 utarbetades Riktlinjer för klassificering
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 2566-2 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-06-30 1 1 (1+30) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Läs merEnergiläget i världen - en kvantitativ överblick
Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel
Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se
Läs merSTATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:1 Energianvändning i växthus 2008 Tomat, gurka och prydnadsväxter Energy use in greenhouses 2008, tomato, cucumber and ornamental plants Sammanfattning
Läs merProvläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS-EN ISO 1478 Fastställd 1999-08-13 Utgåva 2 Fästelement Gängpressande skruvar ST-gängor och skruvändar (ISO 1478:1999) Tapping screw thread (ISO 1478:1999)
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 4892-3 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-05-21 1 1 (1+9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 8130-9 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1999-12-10 1 1 (1+6) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Coating
Läs merLön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år
Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år 1999-2003 Källa: U.S. Department of Labor - Bureau of Labor Statistics. November 2004 Innehåll Tabell
Läs merGoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen
Läs merInternationell utblick Löner och arbetskraftskostnader
Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Krister B Andersson Oktober, 2002 International Outlook Wages, Salaries, Labour Costs October 2002 2 Innehåll / Contents Innehåll / Contents SIDA
Läs merINFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi
INFO En serie faktablad från Svensk Energi Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp Världens länder har berikats med olika naturresurser. Att utnyttja dessa har varit självklart
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-07-30 2 1 (1+9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Läs merVisst finns det mark och vatten för biobränslen!
Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,
Läs merLågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB
EJ/yr Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P39646-1 i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB Leif Gustavsson, Linnéuniversitetet E2B2s årskonferens 19, 7 februari 19,
Läs merTrygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
Läs mervilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?
vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell
Läs merElenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 14534
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14534 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Hälso- och sjukvårdsstandardiseringen, HSS 1998-05-29 1 1 (1+18) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS
Läs merCountry report: Sweden
Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater
Läs merNordic Energy Perspectives
Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.
Läs merEnvironmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.
Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 299
SVENSK STANDARD SS-EN 299 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1998-10-16 1 1 (1+9) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT
Läs merJuli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor
HA 17 SM 0408 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för juli 2004, i löpande priser Foreign trade first released figures for July 2004 I korta drag Juli månads handelsnetto
Läs merKortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 Hösten 2015 ER 2015:19
Kortsiktsprognos Över energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 Hösten 2015 ER 2015:19 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax:
Läs merInformation technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document
Läs merOlika uppfattningar om torv och
Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 9706
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9706 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1998-11-06 1 1 (1+10) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ
Läs merKlimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Läs merVäxjö 2014. www.svebio.se
Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 3098-5 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1997-12-30 1 1 (1+68) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA,
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merStrategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Läs merInternationell utblick Löner och arbetskraftskostnader
Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Krister B Andersson Mars, 2004 International Outlook Wages, Salaries, Labour Costs Mars 2004 2 Innehåll / Contents Innehåll / Contents SIDA / PAGE
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN
SVENSK STANDARD SS-EN 441-12 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1997-09-26 1 1 (1+11) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA
Läs merVarför räkna med primärenergi? Louise Trygg
Varför räkna med primärenergi? Louise Trygg Höskolan Dalarna och Linköpings universitet Vi står inför stora utmaningar Övergödning Ozonuttunning Utfiskade hav Avskogning Landexploatering Artutrotning Klimat
Läs merRegional Carbon Budgets
Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate
Läs merI korta drag Handelsnettot för september högre än väntat
HA 17 SM 0410 Utrikeshandel, varuexport/varuimport och handelsnetto Snabbstatistik för september 2004, i löpande priser Foreign trade first released figures for September 2004 I korta drag Handelsnettot
Läs merVem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi
Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars 2010 Thomas Sterner Nationalekonomi Vadå Warming Det blåser kallt efter COP SJ ber om ursäkt och mörkrets makter
Läs mer