Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Transkript

1 Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm

2 2015 var varmaste året hittills

3 Är biomassa och bioenergi klimatneutralt eller har bioenergianvändning en kolskuld?

4 Fate of anthropogenic CO 2 emissions ( average) 33.0±1.8 GtCO 2 /yr Fossil and Cement - 91% 16.0±0.4 GtCO 2 /yr Atmosphere 44% Partitioning Sources 10.9±2.9 GtCO 2 /yr Land Sink 30% Calculated as the residual of all other flux components Ocean Sink 26% 9.5±1.8 GtCO 2 /yr 3.4±1.8 GtCO 2 /yr 9% Land use and deforestation Source: CDIAC; NOAA-ESRL; Houghton et al 2012; Giglio et al 2013; Le Quéré et al 2015; Global Carbon Budget 2015

5 Global carbon budget The carbon sources from fossil fuels, industry, and land use change emissions are balanced by the atmosphere and carbon sinks on land and in the ocean Source: CDIAC; NOAA-ESRL; Houghton et al 2012; Giglio et al 2013; Joos et al 2013; Khatiwala et al 2013; Le Quéré et al 2015; Global Carbon Budget 2015

6 Vad är egentligen förbränning?

7 Historien lär oss att utsläpp från förbränning kan vara farliga. Men det finns inget liv på jorden i växter eller djur utan förbränning. Förbränning av energi sker hela tiden i kroppen. Bio- betyder liv, bioenergi är livets energi, varje cellaktivitet drivs av bioenergi. Kontrollerad förbränning med modern teknik behöver inte ge upphov till skadliga utsläpp.

8 Var hamnar all upptagen koldioxid?

9 Trend of standing volume in European forests Source: AEBIOM, European Bioenergy Outlook 2014

10 TREND FOR TOTAL STANDING VOLUME IN FOREST Million cubic metre standing volume, stem volume over bark from stump to tip. The total standing volume, and thus the amount of stored carbon, has doubled in Sweden s forests in the previous hundred years, thanks to reforestation and good forest management. Source: Swedish National Forest Inventory

11 Sveriges energianvändning 2015 Naturgas, 8,8 TWh, 2,4% Kol, 18,6 TWh, 5% Värmepumpar, 2,7 TWh, 0,7% Kärnkraft, 42,3 TWh, 11,4% Bioenergi, 130,4 TWh, 35,2% Olja, 97,1 TWh, 26,2% Vattenkraft, 57,6 TWh, 15,6% Slutlig inhemsk energianvändning 2015, fördelad på energikällor. Bioenergi inkluderar torv och avfall. Källa: Svebios bearbetning av preliminär statistik från Energimyndigheten (Kortsiktsprognos mars 2016). Vindkraft, 13 TWh, 3,5%

12 Drivmedel i vägtrafiken 2015 (TWh) Bensin, 29,9 TWh, 33,6% Naturgas, 0,5 TWh, 0,6% Etanol, 1,6 TWh 1,7% RME, 3,6 TWh 4,0% Diesel, 45,6 TWh, 51,3% Biodrivmedel 12,9 TWh, 14,5% HVO, 6,6 TWh, 7,4% Biogas, 1,1 TWh, 1,3% Fördelningen av drivmedel i den svenska vägtrafiken 2015 baserat på energiinnehåll (TWh). Källa: Preliminär statistik från Energimyndigheten (Kortsiktsprognos mars 2016).

13 /tonne CO 2 -skatt i Sverige, /ton, Hushåll Industri 20 0

14 Koldioxidskatt i industrin har fått många att agera

15 Elproduktion i Sverige 2015 Fossilkraft 2,5 TWh, 1,6% Biokraft 11 TWh, 6,9% Kärnkraft 54,3 TWh, 34,3% Vattenkraft 73,9 TWh, 46,7% Vindkraft 16,6 TWh, 10,5% Källa: Svebios bearbetning av preliminär statistik från Energimyndigheten (Kortsiktsprognos mars 2016).

16 Det finns idag 202 produktionsanläggningar för biokraft i drift och ytterligare cirka 30 är under uppbyggnad eller planering. Den totala installerade effekten är MW. Ett normalår kan biokraften ge 16 TWh elenergi. Det motsvarar en drifttid på timmar per år, det vill säga mindre än halva året. Enligt SVEBIOs arbete Biokraftplattformen kan Biokraften ge 10 GW och 40 TWh år I dagsläget är elproduktionen från biokraft ca 11 TWh, beroende på att el-efterfrågan är låg och priserna på el är låga.

17 Biokraftplattformen 40 TWh och 10 GW år 2040 Utnyttja värmeunderlaget bättre, (även kyla) Längre utnyttjandetid i befintlig kraftvärme. Kondenssvansproduktion. Högre elutbyte (alfavärde) i småskalig och storskalig elproduktion Elproduktion i industrin i befintliga processer men också vid samtidig träkolproduktion /biodrivmedelproduktion mm.

18 Vi föredrar en fri marknad och lika villkor för företag och teknologier att konkurrera: Använd PPP, Polluter Pays Principle, - Generella styrmedel som koldioxidskatt, NOX-avgifter och Svavelavgifter. Om man väljer att använda specifika stöd, ska det vara i en omfattning som inte påverkar priset på marknaden. Fyra olika typer av stöd bör användas: 1. Stöd till forskning och utveckling 2. Stöd till teknisk utveckling och demonstration 3. Stöd till initial marknadsutveckling 4. Stöd till utbildning och information

19 Nordiska elmarknaden och elcertifikatsystemet Svensk elproduktion 2015 var ca 162 TWh, användning 140 TWh, export ca 22 TWh. Elcertifikatsystemet gemensamt med Norge ger ytterligare omkring 15 TWh ny elproduktion fram till år ETS har svag påverkan, kan ge större effekt framöver. Oskarshamn och Ringhals lägger ner fyra reaktorer , TWh Inhemskt överskott består - Elpriserna förväntas vara låga under många år. Variationen i priser ökar efter nedläggning av reaktorer.

20 Inverkan av elcertifikatsystemet Obalans på elmarknaden ger låga priser många år Dålig lönsamhet för samtliga elproducenter, kraftvärmeverk körs inte enligt plan. När elpriset är lågt ersätts skogsbränsle i värmeverk till hög kostnad. Låga elpriser leder till anpassningar i övriga samhället - felaktiga investeringar jämfört med en normal elmarknad. Nuvarande elcertifikatsystem fördyrar övergången till ett förnybart energisystem eftersom det inte tar hänsyn till effekt.

21 Rekommendationer Man bör förändra elcertifikatsystemet så att det inte enbart stöder energiproduktion utan också effekt. Effekttopparna vid elvärme kapas med fördel med laststyrning, fjärrvärme och kaminer inte enbart med ny elproduktion. Stöd måste anpassas så att kundernas efterfrågan driver marknaden och inte stöden. Priset på elcertifikat bör inte vara högre än marknadspriset på el, snarare ska elpriset förstärkas med certifikaten. Fasa ut gammal elproduktion samtidigt som den nya kommer in så att marknaden fungerar.

22 Fjärrvärmen erbjuder förbättrad effektbalans i kraftsystemet Kraftvärme som mellanlast i stora fjärrvärmenät Byte från elvärme till fjärrvärme med kraftvärme Kraftvärme i små fjärrvärmenät 500 Ökat elutbyte i befintlig kraftvärme 600 Minskad elanvändning inom fjärrvärmen 300 Laststyrning och värmelager 100 Totalt Nettoeffekt [MW] MW Fortvarigt under vintern, inte bara de kritiska timmarna Känd och beprövad teknik 22