Resilienta mikroregioner

Transkript

1 Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB

2 I en värld som allt mer karaktäriseras av överraskningar, osäkerhet och komplexitet, behövs Strategier som stärker resiliensen och upprätthåller förmågan till en positiv utveckling av sociala och ekologiska system. Resiliensperspektivitet Upprätthålla ekosystemens förmåga att producera de varor, tjänster och andra värden, som människan är beroende av för sitt välbefinnande och sin utveckling. Källa: Folke C. et al Resilience and Sustainable Development: Building Adaptive Capacity in a World of Transformations. Rapport från Miljödepartementet. Edita Norstedts Tryckeri AB: ISSN X.

3 Resilient (adj) Anpassningsbar Återhämtningsbar Motståndskraftig Hållbar Elastisk Tänjbar

4 CO 2 Värme Årlig använd energi Årlig upptagen energi via fotosyntesen Ingen tillväxt, varken positiv eller negativ Årlig fotosyntes O 2 Konstant biomassa Koldioxidneutralt C Resurser Årlig biomassaproduktion Årlig näring till djur, insekter, bakterier etc. Människans globala verksamheter ger förändringar i ovan angivna förhållanden

5 Ca 45% Energiupptagning 35-40% CO 2 Tillväxt 0-15 % Överlevnad Resursomsättning O 2 Ca 3545% % Omfördelning Omfördelning Skydd Återvinning Resurser

6 Energikällor Solenergi: Direkt instrålning biomassa samt el- och värmepotential Via vind Via vatten Lagrad - olja, kol, oljeskiffer/sand, torv och naturgas Månenergi: Tidvatten Jordens energier: Berg- och jordvärme Vulkaner Varma källor gejser Kärnenergi Uran

7 Fotosyntes Teknik Fossil energi Hur stor del av ljusenergin kan användas till annat än ekosystemets produktion av livsmedel??? Energi Energi Material Basservice Livsmedel Livsmedel Återvinning av resurser Hjälpenergi? Resurser Drift och service

8 Att tänka resiliens 1. Resurser Vilka är vår grundbehov? Mat, kläder, husrum mm Vilka resurser har vi? Mark åker, skog mm Vatten mm Hur ska dessa användas? Energi Näring Byggmaterial Maskiner Redskap mm Hur ska vi bevara resurserna? Återvinning Kan vi återvinna allt, eller kan vi avstå från sådant som vi ej kan återvinna Service mm Energi Kretslopp

9 N 2 N 2 O Energi N 2 O Läckage Återvinning av energi och resurs Rötslam Sopor N? NO 3 - NH 4 +

10 Resursen Kompetens! Handelsföretag 7% Jordbruk, skogsbruk 30% Tjänsteföretag 44% Industri-företag 15% Industri/tjänsteföretag 3% Figur 6. Andelen företag i Åkerlänna valdristrik. Indelat efter verksamhet Lantbruksföretag - Industriföretag (råvaror, förädling) - Handelsföretag (köper och säljer varor) - Tjänsteföretag (säljer tjänster).

11 Att tänka resiliens 2. Energi Livsmedelsproduktion Åker = y kwh/år Yta = x energi/m2 och år EL-produktion Värmeproduktion Skog El Vär me El El Vatten Impediment Vär Bebyggelse Vär me me Behov: Livsmedel, y energi/år ( KWh/person och år) El, z energi/år Värme, v energi/år Drivmedel (inkl el till transporter), w energi/år

12 Tabell 7. Beräkning av den total åtgången av mark per person och dag för produktion av en daglig väl sammansatt kost (2900 kcal/dag); prod = produkt Markåtgång för produktion av mat per dag till 1 person Andel i kosten, % Skörd kg/ha Energiinnehåll kj/kg produkt Intag kj/dag Åtgång mark m 2 Vegetabilier ,24 Frukt ,52 Naturkött ,39 Spannmål ,27 0,25 l mjölk ,50 Summa ,92

13 30% 2% 2% 41% Hushåll Jordbruk Skogsbruk Procentuell fördelning av den årliga energiförbrukningen i Åkerlänna Transporter Bilresor 3% 8% Industri 14% Övrigt, inkl. service 7% 23% Hushåll (bostäder och annat) Jordbruk, skogsbruk, fiske Offentlig verksamhet Procentuell fördelning av den årliga energiförbrukningen i Sverige 37% 3% 5% Transporter Byggverksamhet 1% 24% Industri (tillverkning, mineralutv.) Övriga tjänster

14 Tabell 11. Potentiella energikällor i Åkerlänna, energi via instrålning per år ca GWh ( ha*1050 kwh/m 2 och år), ca 0,5 % binds via fotosyntesen = ca 700 GWh (åker 2218 ha varav till matproduktion 320 ha) kwh/år GWh/år Behov ,8 Bonitet, kwh/kg kwh/m 2 m 3 /år ts Effekt kwh/m 3 kw dygn o dag ha Antal Solceller 0,2 9,4 0, ,5 0,1 0,68 Solfångare 0,4 18,8 0, ,5 Vind Vatten Biogas, vall* 0, kor Biodiesel, raps* 3, Ved Flis, bark, spån 750 Etanol *3 ton raps/ha = kwh; 6 ton vall/ha = 5700 kwh

15 Att tänka resiliens 3. Handel/Utbyte Fråga Hur resilenta kan vi bli? Måste vi vara beroende av andra regioner? Har vi inte t.ex. järnmalm. Ska vi då inte använda järn eller ska vi erhålla järn från en annan region? Hur värdera resurser? Guldkvot? Energikvot? Eller Kan vi dela resurser? B Avrinningsområde A Vattenfall C

16 Att tänka resiliens 4. Socialt/Arbete Kan vi producera det vi behöver inom regionen? Klarar vi våra basbehov? Klarar vi andra behov utöver basbehoven? Kan vi skapa arbete åt alla inom regionen? Utifrån basbehoven! Utifrån övriga behov! Behövs styrning och ledning? Sociala aktiviteter nöjen, idrott, träffpunkter, mm Vilken hälso- och sjukvård samt infrastruktur skall vi ha? Samarabete med närliggande mikroregioner?

17 Lokal energi- och resursanalys Energi (el, värme, drivmedel etc.) Livsmedel Service Socialt Arbete Återcirkulation (kretslopp) Bygdens Resurser

18 Vision Ett jordklot uppbyggt av resilienta mikroregioner som utbyter resurser i ett jämviktsförhållande Mikroregioner som lokala rum

19 Workshop 1. Vilka behov har vi? Livsviktiga? Bra att ha? Kan vara utan? 2. Vilka resurser har vi? 3. Har vi resurser för att tillse våra livsviktiga behov? bra att ha behov? kan vara utan behov? 4. Behöver vi samarbete över regiongränsen?