VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
|
|
- Daniel Bergman
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser fördelas och att alla människor har rätt till ett bra liv. Dessa tre delar måste gå ihop för att en hållbar utveckling ska vara möjlig. Ekosystemtjänster När man talar om hur vi människor på olika sätt använder vår jord, dess resurser och de organismer som lever där, talar man om olika ekosystemtjänster. De visar på vilka sätt vi är beroende av jordens ekosystem. Ekosystemen ger oss mat men även bekvämlighet och nöje, som t.ex. energi och möjlighet till fritidsaktiviteter. Exempel på ekosystemtjänster är att vi kan få vatten, mat och råvaror för att bygga hus och tillverka kläder, mobiltelefoner och andra saker som vi människor använder. Det kan också vara olika processer som sker i naturen så som fotosyntesen och vattnets kretslopp. Ekosystemstjänster är också människors möjlighet att få upplevelser genom att de kan vistas i naturen, lyssna och titta på fåglar, bada, plocka blommor, åka båt i en sjö m.m. m.m. Energi Som ni tidigare har läst om så skapar vi energi genom att använda oss naturen på olika sätt. Vi tillverkar vindkraft, vattenkraft och kärnkraft och vi pumpar upp olja ur berggrunden som vi kan använda till att elda med eller köra våra bilar på. En del av dessa energikällor är förnybara och därmed mer miljövänliga medan andra är icke förnybara.
2 Här kommer en kort sammanfattning av några för- och nackdelar med olika energikällor: SOLENERGI Är förnybar, går att använda om och om igen. Släpper inte ut någon koldioxid. Är inte så effektiv. Beroende av att solen skiner. Dyr investeringskostnad i förhållande till hur mycket energi det ger. VINDKRAFT Är förnybar. Släpper inte ut någon koldioxid. Billig i drift. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det blåser. Har stora investeringskostnader. VATTENKRAFT Är förnybar. Är effektivt, ger mycket energi. Släpper inte ut någon koldioxid. Billig i drift. Innebär stora investeringskostnader. Ger stora ingrepp i naturen där man väljer att placera kraftverket. Påverkar ekosystemet negativt.
3 BIOBRÄNSELN Släpper inte ut mer koldioxid än vad fotosyntesen kan ta hand om. Finns god tillgång. Inte så effektivt som t.ex. fossila bränslen. KÄRNKRAFT Är effektiv. Släpper inte ut någon koldioxid. Billigt i drift. Ger ett farligt avfall som måste förvaras under lång tid. Kärnkraftverk är dyra at bygga. Uranet kommer att ta slut. OLJA Är effektiv Relativ billig i drift. Släpper ut mycket koldioxid. Oljan är inte förnybara utan kommer antagligen att ta slut. En del av dessa energikällor bidrar till miljöförstöring av olika slag. Ni ska nu få lära er lite om några problem som finns på vår jord vad gäller miljöförstöring. Växthuseffekten Runt jordklotet finns ett luftlager, atmosfären. Solenergin som strålar mot jorden värmer upp jordytan som i sin tur sänder ut värmestrålningen. En del av denna värmestrålning tas upp av gaser i atmosfären och gör att temperaturen på jorden är varmare än den skulle varit utan atmosfär. Detta kallas för växthuseffekt. Exempel på värmefångande gaser som finns i atmosfären är
4 koldioxid och vattenånga. Finns det mycket av dessa värmefångande gaser i atmosfären höjs alltså temperaturen på jorden. En orsak till växthuseffekten är ökad användning av fossila bränslen (olja, naturgas m.m.). På grund av det har halten av koldioxid ökat i atmosfären i en sådan takt att de gröna växterna inte har hunnit med att ta hand om den. Om växthuseffekten fortsätter kommer det att bidra till att vi får en höjd medeltemperatur på vår jord och det får följer för livet på jorden. För att undvika detta behöver vi minska halterna av växthusgaser i atmosfären. Detta kan vi göra genom att bl.a. minska på utsläppen genom att använda energikällor som inte släpper ut koldioxid eller öka skogsarealerna på jorden så att fler träd kan ta upp koldioxid. Övergödning För att växter ska kunna växa sig frodiga krävs att de får tillgång till olika näringsämnen som t.ex. kväve och fosfor. Dessa ämnen, som kallas för närsalter, finns naturligt i naturen men de kan variera i mängd mellan olika ekosystem. Om halterna av dessa ämnen ökar mycket i ett ekosystem så gynnar det vissa arter så att de kan föröka sig och därmed tränga undan andra arter. Då säger man att det området har drabbats av övergödning. de till övergödning. Hav och sjöar är de ekosystem som är svårast drabbade av övergödning. Det beror på att kvävehaltiga utsläpp från trafik och kraftverk följer med regnet ner från luften, närsalter läcker ut från jordbruken och när dessa ämnen sedan förr eller senare hamnar i vattendrag, sjöar eller hav bidrar Östersjön är hårt drabbat av övergödning. På grund av att det finns gott om närsalter där kan bakterier och alger föröka sig kraftigt och det leder till att det skapas vattenblomning (kallas ibland för algblomning). När de organismer som orsakar vattenblomning dör sjunker de ner mot bottnen och bryts ner. Vid
5 nedbrytningen förbrukas stora mängder syre vilket kan leda till att fiskar och andra vattenlevande varelser dör av syrebrist. Försurning Under de senaste femtio åren har utsläppen av kväve- och svavelhaltiga ämnen ökat stort på vår jord. Dessa utsläpp kommer framför allt från transporter och industrier. Vid utsläppen sprids dessa ämnen i luften men stannar inte där utan följer med regnet ner och hamnar i naturen. Detta leder till att PH-värdet i marker, sjöar och vattendrag sjunker och gör att vissa växter och djur får svårt att överleva där. Man säger att marken och sjöarna har blivit försurade. För att minska effekten av det försurade regnet har man under många år kalkat sjöar och vattendrag. Kalk är ett ämne som är naturligt basiskt så när det blandas med det försurade vattnet höjer det PH-värdet. Under de senaste åren har utsläppen av svavelhaltiga ämnen minskat mycket. Detta tack vara ett internationellt samarbete för att minska andelen svavelhaltiga ämnen i bl.a. drivmedel. Dock behöver det minska ännu mer för att artrikedomen i sjöar och vattendrag inte ska påverkas. Ozonförtunning Ozon är en gas med dubbelnatur - nära marken är den allt annat än nyttig, men högt upp i atmosfären skyddar den mot skadlig strålning. Solens livgivande strålar är en förutsättning för allt liv här på jorden. De ger oss värme, håller växternas fotosyntes igång och driver vädermaskineriet. Men solstrålningen innehåller också våglängder som är skadliga för både växter och
6 djur. I stratosfären finns ozonskiktet som skyddar oss från dessa skadliga ultravioletta strålar. Skiktet fungerar som ett filter där de skadligaste våglängderna av ljuset hejdas. Vi människor har i decennier förstört en del av detta skyddande skikt genom att sprida kemikalier som bryter ned ozonet i atmosfären. Det har till och med bildats hål i ozonskiktet, något som är mycket illavarslande. Under 1970-talet upptäckte man att ozonskiktet tunnades ut och man började undersöka vad det kunde bero på. Ganska snart kom man fram till att den största boven hette klorfluorkarbon, mer känt som freon. Freon användes bland annat som kylmedel i kylskåp och luftkonditioneringsanläggningar och som drivgas i sprayflaskor. Det freon som vi människor i decennier spred här nere vid marken, nådde stratosfären inom en tidsrymd av några månader till något år. Men tack vare att man infört förbud och restriktioner mot de kemikalier som orsakar nedbrytningen, verkar det som om ozonskiktet kommer att kunna hämta sig igen. Man gör kontinuerliga mätningar och man har sett att tjockleken har ökat under de senaste åren. Skogsskövlingen När man talar om skogsskövlingen tänker man framför allt på skövlingen av regnskogen. När man inom ett område hugger ner skog betydligt snabbare än det hinner växa upp ny är det en stor miljöbov med tanke på att den koldioxid som har varit bunden i växterna istället frigörs i luften. Det bidrar då till den globala uppvärmningen (växthuseffekten). Under de senaste 100 åren har häften av all regnskog på vår jord huggits ner. Träden huggs ner för att t.ex. marken ska bli odlingsmark eller betesmark åt djur, för att ge bränsle att elda med eller för att ge virke till möbeltillverkning.
7 Detta påverkar både miljön lokalt, kan leda till jorderosion och minskning av den biologiska mångfalden och globalt genom ökningen av koldioxid i atmosfären. Idag pågår fler projekt för att rädda de kvarvarande regnskogarna. Man har t.ex. skyddat områden genom att bilda nationalparker och genom att plantera ny skog. Maten vi äter Om alla människor på vår jord skulle leva på samma sätt som vi gör i Sverige så skulle inte jordens resurser räcka till. Då skulle vi behöva 3-4 jordklot till. Det är bara ca 30% av jordens yta som är land, resten är hav. Denna landyta ska räcka till mycket och delas av många, både växter, människor och djur. Hur vi använder den blir därför en viktig fråga för en hållbar framtid. Matproduktionen på vår jord är viktig och stora ytor används för odling av spannmål, djurfoder eller som betesmark. Ju fler människor vi blir på vår jord desto mer måste denna mark kunna producera. All mark är inte odlingsbar men för att maten ska räcka i framtiden måste den mark som finns utnyttjas effektivt. Vi måste också tänka på vad vi äter. Det går åt mer resurser för att få fram kött och mjölkprodukter än vegetariska produkter. Vi behöver också tänka på hur vi odlar. Det är effektivt att odla stora åkrar med samma gröda. Att göra detta är dock ganska sårbart. Det är lätt att dessa områden drabbas av insektsangrepp eftersom den goda tillgången på föda gör att skadeinsekterna snabbt kan föröka sig. Ett sätt att rädda skördarna blir då att bespruta med bekämpningsmedel, giftiga kemikalier, som tar död på insekterna. Tyvärr dödar bekämpningsmedlen inte bara de insekter som skadar grödan utan också nyttiga insekter som t.ex. fjärilar, bin och humlor som behövs för pollineringen. En del av bekämpningsmedlen kan också stanna kvar i själva skörden vilket innebär att vi sedan får i oss dessa ämnen
8 när vi äter maten som har blivit besprutad. Ett sätt att minska risken för skadeinsekter och därmed behovet av bekämpningsmedel är att odla mer småskaligt. Det betyder att man odlar på mindre åkrar men olika grödor. Detta sätt att odla på är dock inte så effektivt vilket innebär att produkterna man får fram blir dyrare. Vill man undvika att äta mat som odlats med kemiska bekämpningsmedel bör man välja ekologiska produkter. Dessa produkter får inte ha behandlats med bekämpningsmedel och man får inte ha använt konstgödsel för att få dem att växa snabbare. Vad gäller kött så finns det regler som styr hur djuren ska ha det medan de växer upp. De ska t.ex. få ha möjlighet att vara utomhus och det mesta av fodret de äter ska ha odlats på den egna gården. Vill man ha ett miljötänk när man handlar mat bör man också tänka på var maten kommer ifrån och hur den produceras. En del mat fraktas långa sträckor innan den hamnar på ditt bord och ju längre sträcka en matvara har transporterats desto mer utsläpp blir det från olika transporter. Saker vi använder En av ekosystemtjänsterna handlar om att vi från naturen kan ta vatten, mat och de råvaror som vi använder för att bygga hus, tillverka kläder och andra prylar som vi använder i vår vardag. För att resurserna på vår jord ska räcka till är det viktigt att vi går tillbaka till naturen igen i olika kretslopp eller att de på något annat sätt kan återvinnas. Om du har ätit ett päron och kastar skruttet i naturen bryts den snabbt ner och kan tas upp i naturens kretslopp igen. Om du däremot kastar en spik på marken tar det lång tid till dess att den är nedbruten och har återgått till kretsloppet. Även konstgjorda material som t.ex. plast är svårt att byta ner i naturen.
9 När saker och material inte hyfsat snabbt återgår i olika kretslopp kan det bli brist på olika ämnen och råvaror och det bildas avfall, sopor. I många länder finns det enorma sopberg där mycket värdefulla råvaror ligger. Under de senaste 20 åren har resurserna i våra sopor uppmärksammats allt mer. Istället för att bara slänga allt på en soptipp sopsorterar de flesta och lämnar in saker för återvinning. På så sätt kan man återvinna material utan att de ska gå tillbaka till det naturliga kretsloppet vilket innebär en stor energivinst. Vill man vara miljömedveten ska man alltså återvinna de saker som man inte längre behöver men man bör också tänka på vad vi köper och varför. Köper vi saker som är tillverkade långt bort kräver de transporter som leder till utsläpp. Man kan också fundera på varför man köper sakerna, är det för att man vill ha nytt eller för att man verkligen behöver dem? Ekologiska fotavtryck När man pratar om hur mycket vår jord påverkas av det vi gör, pratar men om ekologiska fotavtryck. Ett ekologiskt fotavtryck visar hur stor yta som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och för att ta hand om avfallet som bildas. Sverige ligger idag högt upp på listan över hur stort fotavtryck vi gör per person. Vi i Sverige behöver alltså tänka på vad vi förbrukar för att vårt jordklot ska räcka till alla människor som bor där. Vad kan man göra själv? När man läser om miljöförstöring och om att resurserna på vårt jordklot inte räcker till är det lätt att känna sig maktlös. Det är lätt att känna att det man själv kan påverka inte kan göra mycket skillnad. Fast så är det inte. Om många människor tar sitt ansvar för vårt jordklot som kommer det tillsammans att ge en enorm effekt. Här kommer en lista med några exempel på vad man själv kan tänka på i vardagen för att minska på sitt ekologiska fotavtryck: - Minska bilåkningen och ta cykeln istället när det är möjligt. - Kompostera eller återvinn matavfall så kan det omvandlas till ny energi. - Handla inte mer saker än de du behöver.
10 - Släng inte saker du inte längre vill ha utan sälj dem eller skänk dem till någon som vill ha dem. - Köp mer ekologisk mat. Om fler kunder efterfrågar varor som är odlade utan gifter kommer det tillslut bara odlas sådana eftersom inget annat efterfrågas. - Odla själv dina grönsaker eller köp närproducerade som är producerade på ett miljövänligt sätt. - Använd en energikälla som är miljövänlig för att värma upp ditt boende. - Sänk värmen någon grad i ditt hus och ta istället på en extra tröja om du fryser. - Använd egna återanvändningsbara kassar när du handlar och tacka nej till kassar i affärer om du redan har en som du kan stoppa ner det du köpt i. - Ta inte mer än vad du behöver eller vill ha, kan gälla servetter på restaurangen, mat i skolmatsalen, toapapper när du har kissat, tvål när du tvättar händerna.
Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merLärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder
Läs merEkosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Läs merTILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING
TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merEnergibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Läs mer1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006
Läs mer10 Vår miljö. OH2 Anrikning i näringskedjan
10 Vår miljö 10.1 1 Energi igår, idag och i morgon 2 Energislukande prylar 3 Att resa energisnålt och miljövänligt OH1 Världens energianvändning 4 Oljekatastrof i miniformat 5 Handlar du miljövänligt?
Läs merGrundläggande miljökunskapsutbildning
Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom
Läs merVattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merKlass 6B Guldhedsskolan
Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas
Läs merLivsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?
Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs merOktahamn Vårat koncept Energi
Oktahamn Vårat koncept Vårt koncept bygger på att minska energiåtgången på alla tänkbara sätt. Endast förbruka vad vi kan producera, både gällande elektricitet och livsmedel. Vi vill alltså få en stark
Läs merMatavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015
Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 BORGHOLM ENERGI Nu inför vi gröna påsen i Borgholms kommun! Matavfall innehåller näring och energi som vi vill ta tillvara. Mer än hälften
Läs merKompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd
Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merSundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö
SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.
Läs merMILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP
Introduktion MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Miljö tillhör ett av läroplanens fyra övergripande perspektiv. Redan i skollagens första paragraf fastställs vikten av miljöarbetet: Var och en som verkar inom skolan
Läs merÄr teflonsågen bättre än den vanliga sågen som redskap? Kooperationen provar. Se sidan 2.
~ Totalsyn på miljövården Om konsumentkooperationens syn på miljövården och glimtar från dess tillämpning. Ergonomi- och miljövårdslaboratoriet, de regionala hälsocentralerna, miljövårdsrådet. Är teflonsågen
Läs merVilket väder?! Pär Holmgren
Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad
Läs merX X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10
Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10 Information till läraren: Skriv ut på OH-film, klipp ut korten och fördela dem i klassen. Be eleverna som fått de fyra kryssmarkerade korten att placera ut
Läs merPotentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden
Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun 2012 05 11 Håkan Sternberg, HSAE-konsult Potentialbedömningar förnybar energi
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merSvenskt Näringsliv 2009 Ansvarig Utgivare: Kristina Scharp Produktion: XRDSi Stockholm-Brussels Författare: Frida Demervall Textredigerare: Eva
Miljö så funkar det Svenskt Näringsliv 2009 Ansvarig Utgivare: Kristina Scharp Produktion: XRDSi Stockholm-Brussels Författare: Frida Demervall Textredigerare: Eva Wikberg Grafisk Form: Andreas Enghed
Läs merInför nationella proven i Biologi
Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merLektionsupplägg: Ozon vad gör det?
Lektionsupplägg: Ozon vad gör det? Ozonskiktets funktioner blandas ofta ihop med förstärkt växthuseffekt på ett felaktigt sätt. Genom övningen reder ni ut vad som gör vad i atmosfären och varför ozonskiktet
Läs merHögsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands
Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-,
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merEn hållbar utveckling
FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808
Läs merLösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR
Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR En kan inte göra allt, alla måste göra någonting Arbete av: Linda Holmgren Rylander, Gemini Rebecca Jansson, Lynx Claudia Viinikka, Lynx 1 Innehållsförteckning
Läs merredogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig
NO 1-6 BIOLOGI År 1-3 Djur redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig känna igen och namnge några av våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar,
Läs merMiljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)
1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp
Läs merInformation och utbildningsmaterial
Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.
Läs mer3. Bara naturlig försurning
3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten
Läs merEGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se
EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler
Läs merVänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands
Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-,
Läs merOZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3
O z on O 3 OZON - O3 AIR FORCE O z on O3 Ozon O3 Luftens föroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Information från Redan i 1300-talets
Läs mertentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2
Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merSkolmaterial om matavfallsinsamling
Skolmaterial om matavfallsinsamling Nu finns ett enkelt skolmaterial om matavfallsinsamlingen (Gröna Påsen) i pdf format. Materialet är framtaget för att det enkelt ska kunna anpassas till barn och elever
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merGranstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan
Läs merResilienta mikroregioner
Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merModul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1
Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer
Läs merGrupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merAvfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012
Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun
Läs merKlimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet
1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,
Läs merLäsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)
Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25
ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.
Läs merSvara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Läs merVattenkraft. Av: Mireia och Ida
Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar
Läs mer1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck
1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck
Läs merEKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT
EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling
Läs merMiljöbokslut. Foto: Daniel Helsing
Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri
Läs merElevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merHar vi mat i morgon?
Har vi mat i morgon? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Inledning Kommer våra barn och barnbarn att få tillräckligt med mat? Det beror på vilken teknik
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merEkologiska fotavtryck vår påverkan på planeten
Arbetsuppgifter för studiegruppen Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsmaterial: Underlag och fakta hittar ni i ert faktahäfte som ni laddar hem: http://www.wwf.se/source.php/1476873/ekologiska_fotavtryck_lr.pdf
Läs merKompostering Hushålls- och trädgårdsavfall
Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Ta chansen och ta hand om ditt avfall samtidigt som du gör något nyttigt av det! Genom att kompostera ditt eget köks- och trädgårdsavfall skapar du själv ett
Läs merTemperatur. Värme är rörelse
Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merNågra material & Ekologi
Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins
Läs merFörsurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10
Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merVad gör freonet? Framtiden är vårt gemensamma ansvar
FREON SKADAR OZONSKIKTET 15 30 kilometer ovanför jordytan ligger ozonskiktet som skyddar oss mot den skadliga ultravioletta strålningen från solen. Tack vare detta tunna gasmoln kan mänskligt liv existera
Läs merJohannas Lilla Gröna. En handbok i konsten att kompostera.
Johannas Lilla Gröna En handbok i konsten att kompostera. Innehåll: Det uthålliga kretsloppssamhället...3 Detta är Gröna Johanna...4 Varför kompostera?...6 Källsorteringen börjar under diskbänken...7 Så
Läs merKompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2
Komposten Innehåll Trädgårdskomposten... 1 Kompostbehållaren... 1 Kompostera så här... 1 Livet i komposten... 2 När det inte fungerar... 2 Hushållskomposten... 2 Problem med hushållskomposten... 4 Varmbänk
Läs merTygblöjor. Olika typer av tygblöjor
De som tror att tygblöjor är svåra, jobbiga och bara läcker har bara inte hittat rätt blöja än. Tygblöjemarknaden översvämmas av olika nya innovationer och system, det finns något för alla. Man behöver
Läs merBiogaskunskaper på stan
Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer
Läs merFRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller
Läs merNitor Natur är de perfekta produkterna för bl.a. sommarstället, husvagnen och den egna komposten. Utedasset blir trivsammare, kattlådan
Att vi ska vara rädda om vår miljö blir allt mer självklart. Vi kan alla bidra till att förbättra miljön genom att köpa rätt produkter där miljötanken står i fokus. Natur är en produktserie som värnar
Läs mer2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön
Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,
Läs merA Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande
Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?
Läs merGrön Flagg Tema Vatten 2009-2011
Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det
Läs merVÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.
VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. 2 VI TROR PÅ EN RENARE VÄRLD. Med Pure Effect gör du rent på riktigt, på naturens egna villkor. Vi låter nämligen naturens egna mikroorganismer - i form av goda bakterier
Läs merBilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll
Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Perspektiv Utmaning Miljöpåverkan Position Det goda exemplet Det arbetar vi med Övergripande Säkerheten Klara av balansen mellan ökad tillväxt / välfärd
Läs merPROJEKT. Golfbanor 2012 2012-09-12
PROJEKT Golfbanor 2012 2012-09-12 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Resultat Alla golfbanor
Läs merVILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel
VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa
Läs merFarsta fakta. Yta: 15,4 km²
Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,
Läs merBruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering. www.bokashi.se
Bruksanvisning Gröna Hinken Bokashi kökskompostering Bruksanvisning Rev 2c. Bokashi kökskompost levereras av: ME Gård & Teknik AB Säffle. Reg. Nr. 556216-0167 Webb: E- post: info@bokashi.se Sida 2 Gratulerar!
Läs merElevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merTEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT
Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker
Läs merOGRÄSET. En paviljong i parken. Lunds Konst/Designskola 2014 OGRÄSET. ARKITEKTURPROJEKT 2014 LUNDS KONST/DESIGNSKOLA. Alexandra Nylander
OGRÄSET En paviljong i parken Lunds Konst/Designskola 2014 Alexandra Nylander PROJEKTBESKRIVNING Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre paviljong där du tar hänsyn till estetik,
Läs merGrön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg!
Handlingsplanen godkänd 2012-05-27 Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg! 2012-05-27 Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är centralt inom Grön
Läs merLiten checklista för ett miljövänligare liv på sjön
Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön Med vänliga hälsningar från Sweboat Båtbranschens Riksförbund Vi som är på sjön vet hur underbart det är. Det som lockar oss är äventyret, naturupplevelsen,
Läs merENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015
Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.
Läs mer