Och vad händer sedan?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Och vad händer sedan?"

Kerstin Ek
för 7 år sedan
Visningar:

1 Och vad händer sedan?

2 I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar och avlopp redan under antikens Rom, men det var inte förrän på 1800-talet som man på allvar började bygga vattenledningar i Europa. Efter en koleraepidemi bestämde de styrande i Stockholm och Göteborg att förse invånarna med friskt dricksvatten via vattenledningar. Men det var först på 1930-talet som man började bygga avloppsreningsverk. I norra Sverige fick man vänta ända till 1970-talet innan de första verken togs i bruk. I Sundsvall, Timrå och Nordanstig finns idag 46 avloppsreningsanläggningar som årligen tar hand om 19 miljoner kubikmeter avloppsvatten. Våra två största reningsverk heter Tivoliverket och Fillanverket som tillsammans står för 80 % av den totala reningen.

Efter en koleraepidemi bestämde de styrande i Stockholm och Göteborg att förse invånarna med friskt dricksvatten via vattenledningar.

4 MEN VAD ÄR EGENTLIGEN AVLOPPSVATTEN? Spillvatten (förorenat vatten från hushåll och industrier m.m.), dagvatten (regn och smältvatten) och kylvatten (vatten som används för kylning) kallas gemensamt för avloppsvatten. Hur går då själva reningsprocessen till? Avloppsvattnet måste renas från fasta partiklar såsom papper och trasor samt fosfater och organiskt material. I de större avloppsverken sker reningen i en avancerad process i tre steg: mekanisk, kemisk och biologisk rening. Avloppsvattnet leds under reningsprocessens olika steg genom flera stora bassänger. Mekanisk rening. Under den mekaniska reningen sker själva grovreningen. Vattnet leds in i verket och passerar först genom maskinrensande galler som tar bort grova föroreningar, t ex bomullspinnar, godispapper, bindor, fruktskal och dylikt, som därefter tvättas, avvattnas och förbränns. Därefter leds vattnet

Avloppsvattnet måste renas från fasta partiklar såsom papper och trasor samt fosfater och organiskt material.

6 VISSTE DU ATT: Tivoliverket är ett av Sundsvalls största byggnadsverk. Men det mesta är insprängt under Norra berget.

8 genom ett sandfång där sand och andra tyngre föroreningar avskiljs. Från den mekaniska reningen går vattnet vidare mot kemisk rening i försedimenteringsbassängen. Kemisk rening. Eftersom fosfater göder våra vattendrag och organiskt material förbrukar syre så att djur och växter dör måste även det tas bort. För att få bort fosfor tillsätts ett metallsalt som gör att föroreningen blir tyngre och sjunker till botten som ett slam. Slammet samlas upp och pumpas till slambehandlingen. Biologisk rening. Efter den kemiska reningen tar anläggningens egna små husdjur över behandlingen i så kallade luftningsbassänger. Man härmar naturens egen förmåga att bryta ner föroreningar och mikroorganismer äter upp de föroreningar som finns kvar i vattnet. Organismerna behöver syre för att leva och därför blåser man in luft i bassängen. Efter luftningsbassängen

För att få bort fosfor tillsätts ett metallsalt som gör att föroreningen blir tyngre och sjunker till botten som ett slam. Slammet samlas upp och pumpas till slambehandlingen. Biologisk rening.

9 leds vattnet till eftersedimenteringsbassängerna. Där får det sista slammet sjunka till botten. Därefter samlas slammet upp och en större del pumpas tillbaka till luftningsbassängen. På så vis cirkulerar mikroorganismerna i den biologiska reningen. Efter de tre reningsstegen är vattnet redo att återföras till naturen och slammet som blivit över pumpas till rötkamrarna. I rötkamrarna bryter bakterier ner delar av det organiska materialet till vatten, metangas och koldioxid. Efter rötningen luktar inte slammet illa längre. Slammet avvattnas och liknar nu fuktig matjord som också kan fungera som jordförbättringsmedel. Metangasen omvandlas till värme i en gaspanna och kan då användas till uppvärmning av bland annat bostadshus. Allt vatten på vår jord cirkulerar i ett evigt kretslopp och det produceras inget nytt. Därför måste vi se till att det vatten vi återför till naturen är så rent som möjligt och inte spola ner något annat än kiss, bajs och toalettpapper. Det finns många miljö-

I rötkamrarna bryter bakterier ner delar av det organiska materialet till vatten, metangas och koldioxid. Efter rötningen luktar inte slammet illa längre.

11 farliga ämnen som inte kan brytas ner i reningsverket, utan följer med ut i sjöar eller stannar kvar i slammet. Olja, bensin, fotogen, målarfärg och lösningsmedel är exempel på ämnen som istället ska lämnas till stationer som tar emot miljöfarligt avfall. Andra exempel på vad man inte får spola ner är matfett eftersom det stelnar och bomullspinnar, trasor och bindor som kan fastna och orsaka stopp och översvämningar. Dessutom kan de skada reningsverkens pumpar och annan viktig utrustning. Vi på MittSverige Vatten är visserligen experter på att rena vatten, men utan din hjälp kommer vi inte att lyckas. Det är tillsammans som vi blir en bra länk i vattnets eviga kretslopp. Genom att använda miljövänliga produkter och inte spola ner farliga ämnen i avloppet hjälper du oss att bevara vattnet för framtiden och kommande generationer. Vårt mål är rent vatten idag och i framtiden. Tillsammans med dig når vi målet.

Andra exempel på vad man inte får spola ner är matfett eftersom det stelnar och bomullspinnar, trasor och bindor som kan fastna och orsaka stopp och översvämningar.

12 MittSverige Vatten AB Stuvarvägen 17 Box Sundsvall Telefon växel Telefax favorreklambyra.se

Telefax 060-12 75 19 www.mittsverigevatten.

Relevanta dokument

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet