Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten"

Jonas Henriksson
för 10 år sedan
Visningar:

1 Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida Boende/Vatten-och-avlopp/ ) Kommunalt avlopp När du spolar på toaletten eller ser vattnet försvinna ner i vasken har det ofta en lång väg att transporteras innan det når vattendraget eller sjön. Innan det når dit måste det renas. Från avloppsledningarna i ditt hus rinner vattnet vidare ut i större ledningar där avloppsvatten från många hushåll blandas. Avloppsvattnet rinner ofta i så kallade självfallsledningar. Det innebär att ledningarna lutar så att vattnet av sig själv kan rinna till reningsverket. Ibland kan vattnet behöva pumpas och det sker i tryckledningar. Så småningom når det smutsiga avloppsvattnet avloppsreningsverket där det renas. I Växjö kommun har vi totalt cirka 50 mil avloppsledningar. Vattnet leds till tolv avloppsreningsverk av varierande storlek. Där renas varje dygn ca kubikmeter avloppsvatten från de hushåll och företag som är anslutna till det kommunala avloppsledningsnätet. Det är en volym som motsvarar cirka badkar avloppsvatten per dygn. Avloppsrening

sjön. Innan det når dit måste det renas. Från avloppsledningarna i ditt hus rinner vattnet vidare ut i större ledningar där avloppsvatten från många hushåll blandas.

2 Orenat avloppsvatten förstör våra sjöar och hav. Därför behöver det renas innan vattnet släpps tillbaka till naturen. Avloppsvatten kan innehålla många olika föroreningar; skräp som t.ex. tops, bindor och kondomer, organiskt material, näringsämnen och många andra miljöfarliga ämnen som obetänksamt spolas ner i toaletten som t ex mediciner och kemikalier. Om vattnet släpps ut orenat måste syre i vattnet användas för att bryta ner smutsen. Det är ett problem eftersom de djur som lever i vattnet behöver syret i vattnet för att andas. För mycket av näringsämnena kväve och fosfor övergöder hav, sjöar och vattendrag. Alger och andra organismer kan då växa onaturligt mycket och det blir så kallad algblomning. De kommunala avloppsreningsverken är byggda för att rena hushållsspillvatten från organiskt material och näringsämnen som fosfor och kväve. Därför är det extra viktigt att inte spola ner mediciner och kemikalier i toaletten eller släppa ut i vasken. Vad får jag spola ner? Du får bara spola ner bajs, kiss och toalettpapper. Allt skräp ska till soppåsen och farligt avfall ska lämnas in på speciella platser. Du ska INTE slänga hushållpapper, våtservetter, plåster, tandtråd, hår från hårborstar, tops, bindor, kattsand eller andra föremål i toaletten. Det ska till soppåsen. För matavfall från avfallskvarnar gäller särskilda regler. Du får inte heller spola ner lösningsmedel, kemikalier, färger, mediciner etc. i avloppet. Det klassas som farligt avfall och ska tas om hand på speciella sätt. Läs mer om det i sorteringsguiden för sopor. Varför? På vägen till avloppsreningsverket kan föremål fastna och förstöra pumpar etc. På avloppsreningsverket kan reningsprocessen störas och vattnet kan inte renas tillfredsställande. Om miljöfarliga ämnen hamnar i slammet kan vi inte sprida det som gödningsmedel på åkermark. Om miljöfarliga ämnen når vattendragen kan djur, växter och natur skadas.

Om vattnet släpps ut orenat måste syre i vattnet användas för att bryta ner smutsen. Det är ett problem eftersom de djur som lever i vattnet behöver syret i vattnet för att andas.

3 Så renas kommunalt avloppsvatten Alla avloppsreningsverk har samma funktion, att rena vattnet, men oftast är de lite olika utformade. Avloppsvatten renas ofta i fyra steg. Här är en enkel beskrivning av hur ett avloppsreningsverk fungerar. 1. Mekanisk rening Avloppsvattnet passerar först ett galler. Gallret rensar bort större föremål som slängts i avloppet t.ex. tops, hushållspapper och bindor. Sedan passerar vattnet ett sandfång. Där sjunker andra tunga partiklar som t.ex. sand, grus och kaffesump till botten. 2. Biologisk rening Här bryts det organiska materialet och även kväve ner av mikroorganismer, främst bakterier. För att kunna arbeta bra behöver mikroorganismerna syre och därför tillförs luft. Det gör att vattnet bubblar. Därefter pumpas vattnet till sedimenteringsbassänger. Där är vattnet lugnt och stilla så att mikroorganismerna sakta hinner sjunka ner till botten. En del av mikroorganismerna pumpas tillbaka till de biologiska bassängerna, medan överskottet (som nu kallas slam) pumpas ut ur reningsprocessen till en särskild slambehandlingsdel. Kvävet renas bort På vissa reningsverk kan även kvävet renas bort i det biologiska steget. I Växjö kommun finns särskild kväverening på reningsverket Sundet i Växjö. Genom att vattnet förs mellan olika bassänger, vissa med syre och andra bassänger utan syre i, skapas trivsamma miljöer för olika sorters mikroorganismer. Dessa mikroorganismer kan omvandla kvävet i vattnet till gasform så att det går upp i luften. Luften består naturligt till stor del av kväve så det lilla extra från avloppsreningsverken skadar inte oss eller naturen. 3. Kemisk rening Här tillsätts kemikalier för att ta bort fosfor. I Växjö kommun används främst järnsulfat, järnklorid och aluminiumklorid. Kemikalien binder näringsämnet fosfor till sig och klumpar ihop sig i så kallade flockar som, som sjunker till botten av bassängen. Slammet skrapas ihop och pumpas sedan till en särskild slambehandlingsdel. 4. Filtrering Här tas det slam och de partiklar som inte hunnit sjunka ner till botten i sedimenteringsbassängerna bort. Vattnet filtreras igenom en tjock sandbädd och de partiklar som finns kvar i vattnet fastnar då på sandkornen. Sandfiltrering finns i Växjö kommun på tre reningsverk: reningsverket Sundet i Växjö och på reningsverken i Ingelstad och Dädesjö.

tops, hushållspapper och bindor. Sedan passerar vattnet ett sandfång. Där sjunker andra tunga partiklar som t.ex. sand, grus och kaffesump till botten. 2.

4 Avloppsreningsverk i Växjö kommun Det finns tolv avloppsreningsverk av varierande storlek runt om i Växjö kommun. På kartan ser du var vi har avloppsreningsverk i Växjö kommun. Varje år sammanställer vi en miljörapport för de olika avloppsreningsverken. I den finns information om hur mycket avloppsvatten som renats, hur mycket som renats, energianvändning med mera. Studiebesök på våra anläggningar Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Vi tar emot studiebesök på Sundets reningsverk i mån av tid. Vi prioriterar elever på mellanstadiet. Ett typiskt studiebesök på Sundet tar ca 1,5 timme. Då ingår en filmvisning, rundvandring och tid för frågor. Bokningsförfrågan Ring (växel) eller skicka en e-post till ingrid.palmblad@vaxjo.se. Ange organisation, ca antal personer, syfte med besöket och önskat datum. Mer detaljerad information om besöket får ni efter bokningen.

Studiebesök på våra anläggningar Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Vi tar emot studiebesök på Sundets reningsverk i mån av tid. Vi prioriterar elever på mellanstadiet.

5 Åar och avrinningsområden Ett avrinningsområde är ett område där allt vatten som finns i marken och sjöarna rinner till en och samma å. Från ån rinner vattnet vidare för att mynna ut i havet. Den större delen av Växjös vattendrag tillhör Mörrumsåns, Lagans och Bräkneåns avrinningsområden. Mörrumsåns källor ligger i Vetlanda, norr om Ramkvilla. Ån rinner sedan söderut genom sjöarna som är runtomkring Växjö och Alvesta för att rinna vidare genom sjön Åsnen. Därefter mynnar ån ut i havet, cirka 4 km söder om Mörrum i Blekinge. Den del av Mörrumsån som går mellan Helgasjön och Åsnen kallas Helige å. Sedan medeltiden har Helige å varit viktig eftersom den används till att framställa energi till kvarnar och sågar. Växjös västra vattendrag tillhör Lagans avrinningsområde. Lagan är en å som har sina källor på det Småländska höglandet sydöst om Taberg i Jönköping. Ån mynnar ut i Laholmsbukten, söder om Halmstad. En mindre del av Bräkneån rinner genom Växjö kommun. Den har sina källor öster om Ingelstad, och rinner sedan vidare söderut genom Tingsryd och Ronneby. Till slut når den kusten i Blekinge i närheten av Bräkne Hoby. Vi samverkar med andra Växjö kommun är medlem i flera vattenorganisationer där vi tillsammans med andra samarbetar för att skydda och förbättra kvalitén i våra vatten. I vattenråden och vattenvårdsförbunden diskuterar kommuner, privatpersoner, företag och intresseorganisationer frågor som rör vattenkvalitet. Intresseorganisationerna finansierar och samordnar till exempel provtagning av vatten. Provtagningen kallas för samordnad recipienkontroll. Resultaten från provtagningarna kan du hitta i vattenvårdsförbundens årsrapporter på deras webbplatser. Arbetsgrupp Hållbara kliv tema vatten datum: Arbetsgrupp: Mona Jonsson, Katarina Cronqvist, Bäckaslövskolan, Fredrik Bernhardsson, Ringsbergskolan och Helen Öberg, NT-utvecklare åk 4-6 från Skola- och Barnomsorgsförvaltningen. Ingrid Palmblad, kvalitetsingenjör VA tekniska, Anders Lundgren, miljösamordnare från Planeringskontoret Intresserade supporters: (och medverkande) Julia Ahlrot, miljöstrateg från planeringskontoret, Kerstin Ericsson, Energikontor Sydost. Klasser från Ringsbergskolan, Bäckaslövskolan, Pilbäckskolan samt Ingelstadskolan deltar i projektframtagandet. Mona Jonsson

Ån rinner sedan söderut genom sjöarna som är runtomkring Växjö och Alvesta för att rinna vidare genom sjön Åsnen. Därefter mynnar ån ut i havet, cirka 4 km söder om Mörrum i Blekinge.

Relevanta dokument

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten