BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Transkript

1 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

2 TUSENTALS SJÖAR

3 Sjörikt land Sverige Drygt sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta. Ofta har sjöarna fått namn efter sin form eller sitt förhållande till andra sjöar, exempelvis genom att namnen innehåller orden Övre, Nedre, Norra, Södra eller genom förstavelserna Lill-, Stor- eller Mellan-..

4 Näringsrikt eller inte? Mängden näring har stor betydelse för livet i sjön Näringsrika Näringsfattiga

5 Näringsrikt eller inte? Näringsrik sjö Växtplankton Vass vid stränder Fisk Fåglar Omges av bördig mark, ex. Åkermarker. Gödsel ökar risken att växa igen. sjön övergår till att bli ett Kärr Näringsfattig sjö Barrskogsområden Marken är mager Brunfärgat vatten, av humus från barrskogen Mest gädda och abborre Lever längre Myr- och mossområden har ofta varit näringsfattiga sjöar för länge sedan.

6 Temperatur Årstiden styr vattnets temperatur och dess egenskaper. + 4 C är tyngst, därav bottens temperatur Varmare eller kallare vatten flyter ovanpå

7 Skiktning Sommar Solen ökar temperaturen på ytan vid sommar Skiktning Språngsikt - Gräns mellan ytvattnet och bottenvattnet Språngskiktet gör att vattnet ej blandas lätt. Vinter Ytvattnet Kyls IS Vattnet är stilla

8 Nedbrytande organismer förbrukar syre på botten Nedbrytande organismer förbrukar syret som finns på botten Botten blir lätt syrefri på sensommaren och djuren flyttar på sig om de kan. Vintern, fotosyntesen står stilla

9 De vanligaste nedbrytarna är svampar, ringmaskar, blötdjur, kräftdjur, insekter och bakterier. De lever oftast på marken eller på sjö- och havsbottnar. Bryter ner substanser i naturen eller organiskt avfall och omvandlar dem till koldioxid, metangas, fettsyror, vatten, värme etc.

10 Vår och höst Vår När isen smälter blandas vattnet om på nytt (ca + 4 C) Sjön hämtar andan Ljuset sätter igång fotosyntesen Producerar syre Höst Motsvarande sker på hösten när ytvattnet kyls ner (ca + 4 C) Blandas om och syrerikt vatten når sjöbotten Stora mängder näringsämnen förs upp från botten till ytvattnet. Växtplankton och bakterier får gott om näring, kan orsaka algblomningar växtplankton eller blågröna bakterier.

11 Sida 167

12 Begrepp Näringsrik sjö Näringsfattig sjö Ytvatten Skiktning Språngskikt Algblomning

13 Testa dig själv? s.167 Hur många sjöar finns det i sverige?

14 HAVET Två tredjedelar av jordens yta är täckt av hav.

15 Hur djupt är havet? Världshavets medeldjup är cirka 4000 m. Det finns djup på över m. Marianergraven, världens djupaste noterade djuphavsgrav och djupaste punkt på jorden! Marianergraven är djupare än vad Mount Everest (hösta berget) är högt.

16 Salt? Vattnet som är på väg till havet löser ut mineraler ur marken de blir havets salt. Varje liter, ca 1kg, havsvatten innehåller ungefär 35 g salt. Dvs salthalten är ungefär 3,5 %. Vanligaste saltet är Natriumklorid, NaCl Saltvatten är tyngre än sötvatten, kallt vatten är tyngre än varmt, därav samlas saltet på havsbotten.

17 Havets växter Plankton är havets viktigaste växter - kanske jordens viktigaste! Plankton tillverkar stora delar av jordens syre.

18 Östersjön Världens största bräckvattenhav. Bräckvatten = saltvatten som späds ut med sötvatten från land.

19 Östersjöns vatten är saltast, 3%, närmast Atlanten Östersjöns vatten är minst salt, 0,3%, högst upp i bottenviken

20 Naturresurs Utnyttjas i många delar av Samhället Ofta i Kommunala dricksvattenförsörjningen Råvattnet hämtas, renas och distribueras, eller infiltreras i marken för att senare tas ut i grundvattentäkter. Vid industriändamål till processer och kylning Bevattning inom jordbruket. Mottagare av avloppsvatten från reningsverk De flesta sjöarna i Sverige har på något sätt påverkats av människans aktiviteter.

21 HAVET OCH MILJÖ

22 Miljön och havet -Jordbruket Jordbruket använder gödsel och mineralerna N (kväve) och P (fosfor) hamnar till slut ute i havet. Leder till övergödning.

23 Miljön och havet - Avloppsvatten från reningsverk Med avloppet följer gödningsmedel som slutar ute i havet. I Sverige är vi duktiga på att rena avloppsvatten, men kring Östersjön bor ca 85 miljoner människor. Onaturligt mycket kväve och fosfor leder till övergödning.

24 Industri och trafik Industrin och främst trafiken släpper ut mängder av kväve som till slut hamnar i havet. Leder till övergödning.

25 Algblomning Övergödning leder till algblomning. Med algblomning menas massförekomst av växtplankton. I många fall bildar algblomningen gifter som kan vara farliga att få i sig.

26 Död botten i Östersjön Vid algblomning massproduceras växtplankton och stora mängder dött växtmaterial faller ner till botten. Det här leder till syrebrist och bottendöd.

27 Gifter Östersjön är ett slutet hav och därför får giftutsläpp stora konsekvenser. Dioxiner, PCB, DDT, Tungmetaller och Bromerade flamskyddsmedel är farliga gifter.

28 Gör kloka miljöval Vad var och en av oss gör påverkar havsmiljön. Om vi tänker oss för hjälper vi till att få en bra miljö i havet. Anne-Lie Hellström

29 Begrepp Näringsrik sjö Näringsfattig sjö Ytvatten Skiktning Språngskikt Algblomning Saltvatten Bräckvatten