RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

Transkript

1 RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

2 Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt

3 Om näringsämnen tillförs Näringsämnen Assimilation och Fotosyntes Koldioxid + vatten + näringsämnen + solljus Organiskt material och syre

4 Källor till näringsämnen Läckage från jordbruk Avloppsreningsverk Enskilda avlopp Atmosfäriskt nedfall med ursprung i förbränning av bränslen.

5 Om näringsämnen tillförs Näringsämnen Assimilation och Fotosyntes Döda alger faller till botten Organiskt material + syre koldioxid + vatten + närsalter Syre förbrukas nära botten vilket kan leda till syrebrist och att svavelväte produceras så att bottenlevande organismer dör.

6 Om näringsämnen tillförs Näringsämnen Assimilation och Fotosyntes Syrefria bottnar leder till att näringsämnet fosfor frisätts ur bottensediment Även ammonium frisätts från sediment när organiskt material bryts ned Fosforn och kvävet tillförs ytvattnet under vår och höst när språngskiktet upplöses

7 Språngskikt Sommar situation när solen värmer ytvattnet Varmt vatten Kallt vatten Stabil skiktning bottenvattnet stannar vid botten

8 Språngskikt Höstsituation när ytvattnet kyls Kallt vatten Kallt vatten Språngskiktet upplöses och omblandning kan ske

9 Språngskikt Vintersituation när ytvattnet kyls ytterligare Kallare vatten Varmare vatten Stabil skiktning bottenvattnet stannar vid botten Vid syrefria förhållanden avges fosfor från botten sediment

10 Språngskikt Vårsituation när ytvattnet värms Varmare vatten Varmare vatten Språngskiktet upplöses och omblandning kan ske Fosforhaltigt vatten tillförs ytvattnet.

11 Om näringsämnen tillförs Näringsämnen Assimilation och Fotosyntes Syrefria bottnar leder till att fosfor frisätts ur bottensediment Även ammonium frisätts från sediment när organiskt material bryts ned Fosforn och kvävet tillförs ytvattnet under vår och höst när språngskiktet upplöses Detta resulterar i tillväxt, sk algblommning, varvid ammonium och fosfor tas upp ur vattnet

12

13 Om näringsämnen tillförs Luftkväve Näringsämnen Assimilation och Fotosyntes Tillväxt av kvävefixerande cyanobakterier När kväve tar slut: Eftersom höga halter fosfor finns i ytvattnet får kvävefixerande bakterier konkurensfördelar jämfört med alger som behöver kväve från vattnet. Tillväxten ger minskat sikdjup och därmed mindre vattenvolym som innehåller syre i vilket djur (syre) och växter (ljus) kan leva.

14

15

16 Tillväxtbegränsande ämnen Eftersom kväve och fosfor är så viktiga (essentiella näringsämnen) talar man om kväve- respektive fosforbegränsning i sjöar och hav. Näringsämnesbegränsning betyder att om det finns lite eller inget alls kvar av dessa ämnen i vattnet i en för växterna/algerna tillgänglig form så omöjliggörs vidare tillväxt för algarterna i fråga. Näringsämnena finnas tillgängliga i rätt förhållande till varandra (16 kväveatomer för varje fosforatom). Vanligtvis är det kväve som är det tillväxtbegränsande näringsämnet men i vissa kustområden, och i de flesta sjöar är det tillgången på fosfor som begränsar algtillväxten.

17 Mikrobiologisk bestämmning

18 Renodling av bakterier Petri plattor med agar inokuleras med provet som skall undersökas Plattorna placeras i inkubator vid viss temperatur. 30, 37 eller 44 grader är vanligt

19 Prickarna kallas kolonier och kommer från en enskild bakterie. Bakterien är renodlad och kan studeras närmare. Ofta får man fram bakteriekolonier av olika form färg och storlek.

20 Identifiering av bakterier Mikroskopering,morfologi. Graminfärgning mikroskopering Gramnegativ Grampositiv

21 Identifiering av bakterier Metabolism; odling på eller i olika medium Det finns också reagenskit som ger utslag för olika metabola egenskaper hos bakterierna

22 Ett sådant hör schema använder man när man bestämmer bakterier

23

24

25 Koliforma bakterer Förekommer även i jord Indikatororganismer indikerar förekomst av fekal förorening Termotoleranta koliforma Förekommer även i djurs avföring E. coli Mycket i mänsklig avföring och hos andra varmblodiga djur Fekala streptokocker lever längre i naturen än de andra indikatororganismerna

26 Metodik, indikatororganismer MPN Membranfilter teknik Provet filtereras Filtret placeras på plattan och inkuberas Prickarna kallas kolonier och motsvarar en bakterie av den typ som mäts i provet. Most probable number Provet späds 10 ggr mellan varje odlingsrör. När det inte blir tillväxt har provet spätts så mycket att inga bakterier finns kvar. MF

27 Vattenburna sjukdomar Exempel: Patogena protozoer Giardia lamblia Chryptosporidium parvum Patogena bakterier Virus Legionella pneumoniae Salmonella typhi Campylobacter poliovirus

28 Flagellat m. 8 flageller Protozoer: Giardia lamblia Parasit (tunntarm, tolvfingertarm) Fäster vid slemhinnor med sugskiva Orsakar Giardiasis akut gastroenteritis Symptom: diarré, magkramp, illamående, gaser, viktminskning

29 Protozoer: Cryptosporidium parvum Små (2-5 m) Parasiter I magsäck och tarmar Symptom mild diarré

30 Bakterier: Campylobacter Tarmbakterie hos boskap och andra djur En av de vanligaste orsakerna till magsjuka

31 Bakterier: Salmonella typhi Gram negativ, kort stav, flageller Orsakar tyfoidfeber: hög feber, diarré, svettningar, sårbildning i tarmar

32 Virus Patogena virus förekommer i avloppsvatten Elimineras i vattenrening, klorkänsliga Enterovirus (RNA-virus, finns i tarmar) Poliovirus Norwalk virus Hepatit A virus