Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare
|
|
- Ludvig Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte etablera sig eller tillväxa i vattenmiljön Dricksvattensystem är en effektiv spridningsväg Kan vara patogena (sjukdomsframkallande) Indikatorbakterier De bakteriella indikatorbakterierna är i sig harmlösa men de indikerar förhöjd risk för sjukdomsframkallande bakterier Antal mikroorganismer vid 22 o C Antal långsam växande mikroorganismer Escherichia coli Koliforma bakterier 1
2 Indikatorbakterier Alternativa indikatorer Bakteriella: Intestinala streptokocker C. perfringens Bakteriofager - bakterievirus risk för sjukdomsframkallande virus Det finns inte alltid en korrelation mellan indikatorbakterier och förekomst av sjukdomsframkallande mikroorganismer Calici/norovirus (vinterkräksjuka) Parasiter (Giardia, Cryptosporidium) Campylobakter Olika mikroorganismers känslighet för klor E. coli 0,05 Klor mg/l Intestinala enterokocker 0,1-0, Antal vattenburna utbrott Colifag 0,1-0,2 Enterovirus 0.2-0,5 Entamoeba histolytica, Giardia intestinalis (cystor), Cryptosporidium 10 Bacillus anthracis (sporer)
3 Sjuka personer vid vattenburna utbrott Antal sjuka vid vattenburna utbrott Flest fall 95% Normalt 40-45% Campylobakter 20-30% Calicivirus 20-40% Cryptosporidium 45-50% Antal vattenburna utbrott, typ av mikroorganism Större campylobakterutbrott Salmonella Shigella Campylobacter E. coli Giardia Entamoeba Cryptosporidium Calicivirus Grums Kramfors Marks Söderhamn 2500 Okända utbrott 106 3
4 Calicivirusutbrott (vinterkräksjuka) 16 kända utbrott sjuka personer vid utbrotten Många grundvattentäkter Hur upptäcker man ett vattenburet utbrott Ökat antal fall i rapporteringssystemet Ökning av GI i samhället, vårdcentraler eller sjukhus Klagomål på vattenkvaliteten Otjänligt vatten vid rutinprovtagning Något har hänt i dricksvattensystemet Massmedia Annat Exempel på initialt rapporterade fall Agens Initialt antal rapporterade fall Antal fall Okänt Campylobacter Okänt+Giardia +Amöba Många sjuka Okänt Ca Cryptosporidier Många sjuka Åtgärder vid misstänkt smitta Provtagning av sjuka personer Smittskyddsläkarens ansvar Provtagning av vatten/miljö Miljö och hälsoskydds ansvar, vattenansvarig Epidemiologisk utredning Smittskyddsläkarens ansvar 4
5 Några tekniska orsaker till vattenburna utbrott Korskoppling Reningen klarar inte av råvattenkvaliteten Desinfektionen har fallerat Förorenad brunn Förorening av ledningsvatten vid reparationer/ ledningsbyten Översvämningar Korskoppling Baktryckning in i lågvattenreservoar Reningen klarar inte av råvattenkvaliteten Lilla Edet 2008, calicivirus 2400 sjuka (32% kommunalt vatten) Förorenat råvatten p.g.a. kraftiga regn Colifager från råvatten och ledningsnät Denna typ av händelse kan bli vanligare med klimatförändringarna Desinfektionen har fallerat Bräddavlopp uppströms vattenintaget personer sjuka, 40% av Bodens befolkning Okänt agens Kloreringen fallerat, inget larm på kloreringen Kostnader kr Nu grundvattentäkt 5
6 Förorenad brunn Intryckning av sjövatten Förorening av ledningsvatten vid reparationer/ledningsbyten Sjukdomsfall i ett område, 37% (ca 300) insjuknade, calicivirus Omläggning av dricksvattenledningar I samma rörgrav tryckavloppsledning Undertryck i ledningarna, förorenat vatten kommer in via ledningsfogarna Vattenburna cryptosporidium-utbrott i Östersund 2010 och Skellefteå 2011 Cryptosporidiuminfektion Symtom: vattniga diarréer, buksmärtor, illamående, huvudvärk och feber Inkubationstid: ca 7 dygn (2-12 d) Smittbärare: symptomfria bärare förekommer Reservoar: nötkreatur, andra husdjur, människa Smittspridning: dricks- badvatten, mat (t.ex. grönsaker), kontaktsmitta (t.ex. kalvar), person till person smitta (daghem) Smittdos: låg 6
7 Mer om Cryptosporidium Det finns två vanligare genotyper hos människa: parvum (människa och djur) och hominis (i princip bara människa) En sjuk person kan utsöndra miljoner oocystor per gram avföring Normalt utsöndras 150 g avföring per dygn, vid magsjuka betydligt mer Cryptosporidium kan överleva länge i miljön t.ex. i kalla rena vatten och fuktig jord Cryptosporidium tål höga halter av klor UV-ljus inaktiverar oocystor men strukturen behålls Störst utbrott i USA C. hominis konstaterades i det största kända vattenburna cryptosporidium-utbrottet i Milwaukee, USA I Milwaukee insjuknade ca personer. Av dessa lades in på sjukhus, och minst 50 personer avled. Utbrottet skedde efter kraftiga regn och turbiditeten var hög i råvattnet. Milwaukee har två vattenreningsverk. Rening av ytvattnet: kemisk fällning, snabbsandfilter, klorering. Hur upptäcktes utbrottet i Östersund? Många personer magsjuka i Östersund i slutet av november 2010 Flertalet hade Cryptosporidium inga andra patogener hittades Kokningsrekommendationer utfärdas (26/ ) av Östersunds kommun Östersunds kommun lade ut en webbenkät på sin hemsida för att ta reda på hur många som var/varit sjuka Dricksvattnet provtogs Cryptosporidium konstaterades i vattnet Beräknat antal sjuka från webbenkäten Måndag 13 december webbenkäten stängdes personer hade rapporterat att de varit sjuka, ca 22% av Östersunds invånare Ny studie visar att det är betydligt fler som varit sjuka ca 50% av Östersunds invånare Detta är det största vattenburna utbrottet i Sverige. Beräknade kostnader enligt SLV 220 miljoner kronor. 7
8 Mycket prov togs för att spåra smittkällan Cryptosporidium hominis av samma subgenotyp hittades både i råvatten, dricksvatten och hos sjuka personer Felkopplat avlopp ledde till utsläpp via en bäck nära råvattenintaget Skellefteå Många sjuka under april 2011 Andra symtom (diarré) än tidigare vinterkräksjuka (kaskad kräkningar) Provtagning visar Cryptosporidium Fallen spridda över de områden som har kommunalt vatten Kokning av dricksvattnet rekommenderades Utredning påbörjades för att hitta smittkällan Skellefteå En webbenkät lades ut på kommunens hemsida enkäten stängdes den 9 maj då hade personer besvarat enkäten personer har uppgett sig vara magsjuka sedan 1 april 116 fall av Cryptosporidium i avföringsprover på sjuka personer sedan 15 april, inga andra patogener hittades En ny enkät skickades till boende som visade att ca personer varit sjuka i Skellefteå Tidigare cryptosporidium-utbrott i Sverige Två bassängbadsassocierade vattenburna utbrott med Cryptosporidium inträffade i Sverige den varma sommaren Det största av dem drabbade en kommunal utomhusbassäng där ca personer insjuknade efter bad avloppspåverkat vatten från en å tryckts in i det kommunala nätet. Utbrottet orsakades av flera olika sjukdomsagens, förutom Cryptosporidium även Giardia och Campylobacter. 8
9 20 år sedan förra gången, vad förenar/ skiljer de två senaste utbrotten? Östersund Ytvatten från sjö Sandfilter, ozonering, klorering C. hominis konstaterades Cryptosporidium kunde isoleras från dricksvattnet Kokning, utplacering av tankar för prioriterade konsumenter Procedur för att fria dricksvattnet Uv installerades Antal sjuka enligt enkäten ca 50% Mycket bra hemsida med utförlig information Skellefteå Ytvatten från älv Fällning, sandfilter, klorering Samma genotyp Cryptosporidium kunde inte isoleras från dricksvattnet Kokning, utplacering av tankar för prioriterade konsumenter I princip samma procedur Uv installerades Antal sjuka enligt enkäten ca 50%. I båda fallen gjorde man en epidemiologisk studie Mycket bra hemsida med utförlig information Alltid på en fredag Slutet av februari Smittskyddssköterskan ringde Flera sjuka på ett hotell Akuta åtgärder vidtagna Provtagning av sjuka personer Provtagning av vattnet Kontrollerade om fler personer var sjuka i samhället Kontrollerade restauranger Rekommenderade att koka vattnet Sjuka trots åtgärder Inget fel på vattnet vid standardundersökning Många sjuka skidåkare som bott i samhället Skolbarnen börjar insjukna Kohortstudie: skolbarn, skidåkare, boende i samhället 9
10 Epidemiologisk studie Vattentäkt Fall Totalt AR (%) RR 95% CI Kommunalt vatten A Kommunalt vatten B Kommunalt vatten C Annan typ Egen brunn Ref - 20 No. of cases =Resident case with community water A =Resident case with other type of water supply No. of cases Children return to school Skiers arrive at the 14 =Skier case village =Schoolchild case February March Ännu flera sjuka personer Indikatororganismer; inte något fel på vattnet Kokningspåbudet släpptes Nya gäster på hotellet insjuknade Åtgärder vidtogs, avloppsledning grävdes upp 10
Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte
Läs merObjudna gäster i tarmen vilka är vi?
Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,
Läs merCryptosporidieutbrottet i Östersund 26/11 2010 18/2 2011. Micael Widerström smittskyddsläkare Jämtlands läns landsting SFVH 2011-04-12
Cryptosporidieutbrottet i Östersund 26/11 2010 18/2 2011 Micael Widerström smittskyddsläkare Jämtlands läns landsting SFVH 2011-04-12 Cryptosporidium ett s.k. urdjur, intracellulär intestinal protozo,
Läs merCryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta
Cryptosporidium och Giardia - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och Svenskt
Läs merMikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner
Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner Här hittar du information om varje mikrobiologisk dricksvattenparameter med ett gränsvärde i bilaga 2 till SLVFS 2001:30.
Läs merMikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning
Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Information till gränsvärdena Varje parameter med ett gränsvärde i bilaga 2 i föreskrifterna har ett avsnitt som ger en kort information om parametern
Läs merMikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Finansiär: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Medverkande: Livsmedelsverket SMI SVA Mikrobiologiska dricksvattenrisker
Läs merUtbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar
Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011 Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar 72000 inv i kommunen 36000 inv i centralorten 7200 kvkm (Sveriges största kustkommun) 1 500 sjöar, 5 älvar och 36 mil kust
Läs merKunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm
Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet 2011 med bättre riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013 Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm JA Östersund november 2010 Östersund nov 2010-feb 2011
Läs merCryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten
Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten Cryptosporidium Cryptosporidium Cryptosporidium och Giardia
Läs merVad kan finnas under ytan?
Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1 Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter
Läs merVattenkvalitén i våra unitar. var står vi idag/ i morgon
Vattenkvalitén i våra unitar var står vi idag/ i morgon Patogener i unitens vatten så minskar du risken för spridning av parasiter, bakterier och virus Rolf Claesson Nils Bäckman Stig Edwardsson Anders
Läs merVad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/11 2010 18/2 2011. Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun
Vad hände i Östersund? 26/11 2010 18/2 2011 och vad har vi lärt oss. Jari Hiltula Miljöchef Östersunds kommun Östersunds kommun i täten mot ett hållbart samhälle Först i landet med miljöcertifiering enligt
Läs merMisstänkt vattenburen smitta utdrag från handboken Krishantering för dricksvatten 2008
Misstänkt vattenburen smitta utdrag från handboken Krishantering för dricksvatten 2008 När ska man misstänka vattenburen smitta? Flera sjuka diarréer, kräkningar, feber eller magknip Grumligt och/eller
Läs merCryptosporidium och Giardia
Cryptosporidium och Giardia rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta 2011-02 -15 reviderad 2017-01-30 Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket,
Läs merVA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare
Tack! VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare Vår kommun En av Sveriges största kommuner 6032 invånare den 30 juni 2012
Läs merDricksvattenburen smitta Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna
Dricksvattenburen smitta Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna Här beskrivs mer i detalj vad som specifikt gäller vid en dricksvattenutredning. Att utreda en dricksvattenburen
Läs merMikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Finansiär: MSB 213-215 (216) Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Statens veterinärmedicinska anstalt FOI och Umeå Universitet Riskklassning
Läs merMånen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen.
Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen. Larmet går! 19/4 2011 Krisgrupp: Koka vattnet! Är det dricksvattnet från Abborren?
Läs merSmittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare
Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt
Läs merUtredning av utlandsresenär
Mag- tarm smitta Utredning av utlandsresenär Utlandsresenärer med symtom på magtarmsmitta rekommenderas i första hand lämna faecesodling (tarmpatogena bakterier). Vid speciell misstanke kan prov även
Läs merVad är vatten egentligen?
Vad är vatten egentligen? Torbjörn Lindberg Tillsynsavdelningen Livsmedelsverket Försörjning med dricksvatten i Sverige Kommunala förvaltningar och bolag Cirka 85 % av den storskaliga dricksvattenförsörjningen
Läs merVad hände i Östersund?
Vad hände i Östersund? 26/11 2010 18/2 2011 Hiltula, Miljöchef Johnson, VA-chef 1 Misstanken Under november hittade labbet på sjukhuset krypto hos patienter 24 november kontaktar smittskyddsläkaren miljö
Läs merNy faecesdiagnostik med PCR
Ny faecesdiagnostik med PCR Arne Kötz Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Region Halland, 2013-03-15 2010-04-22 Prover Halland 2010 Allmän bakterieodling Odling-Pinnprov 6 000 prover/år Parasit Mikroskopi-Behandlad
Läs merMikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014
Svenskt Vatten Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Definitiv Uppsala 2014-12-10 Mikrobiologiska barriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014
Läs merKlimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi
Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning av mikrobiella risker genom hälsostudier Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning
Läs merDricksvattenburna sjukdomsutbrott
Dricksvattenburna sjukdomsutbrott Caroline Schönning Enheten för övervakning och samordning Mikrobiologiska risker hur kan vi säkra kvaliteten på dricksvattnet? Gävle 25 oktober 2016 Nordiskt dricksvattenprojekt
Läs merVattenburna utbrott 1980-aug 2010
Introduktion Hur påverkas samhället, aktuella händelser Robert Jönsson, Ann-Sofie Wikström Vatten & Miljöbyrån, Luleå www.vmbyran.se 14 Vattenburna utbrott 1980-aug 2010 12 10 8 6 4 2 0 1980 1982 1984
Läs merHur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander
Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander Tack till Jonas Toljander Livsmedelsverket Melle Säve-Söderbergh Livsmedelsverket /Karolinska Institutet John Bylund
Läs merTarminfektioner, inledning
Tarminfektioner, inledning Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder + Smittskydd Stockholm Fekal-oral smitta Direktkontakt
Läs merTarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC
Läs merOm dricksvattnet i Everöd, Huaröd & Östra Sönnarslöv
Om dricksvattnet i Everöd, Huaröd & Östra Sönnarslöv Sommaren 2015 Vad har hänt? Sent på tisdagseftermiddagen den 23 juni 2015 fick kommunens larmcentral indikationer på att flera invånare i Everöd hade
Läs merParametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar
Parametrar normal råvattenundersökning Parameter Enhet Kommentar E. coli /ml Visar på färsk avföringspåverkan. Halter över 10/ml indikerar behov av minst två barriärer för bakterier, virus och parasiter.
Läs merHandbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten
Svenskt Vattens Seminarium om vattenskydd, 20171024, Stockholm Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten Rikard Dryselius, Livsmedelsverket Bakgrund Riskklassning av svenska ytråvatten Verktygslåda
Läs merEgenkontrollprogram för vattenverk
1 Egenkontrollprogram för vattenverk Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) ska det för varje vattenverk finnas ett egenkontrollprogram som fastställs av tillsynsmyndigheten.
Läs merEgenkontroll för dricksvattenanläggning:
Egenkontroll för dricksvattenanläggning: Anläggningens namn: Datum: Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) ska det för varje vattenverk finnas ett egenkontrollprogram. Sydnärkes
Läs merHygienombudsträff HT- 2012
Hygienombudsträff HT- 2012 Livsmedelsverket Livsmedelshantering i vård och omsorg Mathanteringen i vård och omsorg ska uppfylla lagstiftningens tydliga mål om alla konsumenters rätt till säkra livsmedel.
Läs merTarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Tarmsmittor under smittskyddslagen Allmänfarliga Campylobacter EHEC Giardia Kolera Salmonella
Läs merSjukdomsutbrott orsakade av dricksvatten. Utbrott i Sverige år 1992 2011
Sjukdomsutbrott orsakade av dricksvatten Utbrott i Sverige år 1992 2011 Sjukdomsutbrott orsakade av dricksvatten Utbrott i Sverige år 1992 2011 Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter
Läs merTarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Tarmsmitta Malin Bengnér Smittskyddsläkare Fall 1 Kent 47 år söker med buksmärta och diarré sedan tre dygn. Feber 38 C. Vad göra? Provtagning F-odling: Salmonella Förhållningsregler Smittskyddsanmälan
Läs merAnmälan om registrering dricksvattenanläggning
1(6) Anmälan om registrering dricksvattenanläggning Anmälan Tillsvidare Verksamheten beräknas starta (datum):.. Tidsbegränsad verksamhet Från och med- till och med(datum):... Verksamhetsutövare Företaget,
Läs merCryptosporidium i Östersund. Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund 2010 2011
Cryptosporidium i Östersund Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund 2010 2011 Cryptosporidium i Östersund Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna
Läs merRECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen
Läs merAtt utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten
Nationell handläggarträff för länsstyrelsernas vattenskyddshandläggare, 20170208, Stockholm Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten Rikard Dryselius, Livsmedelsverket Bakgrund Riskklassning av
Läs merProvtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Läs merUtsläpp av avloppsvatten orsakade cryptosporidiesmittan
Utsläpp av avloppsvatten orsakade cryptosporidiesmittan en redovisning av bygg och miljökontorets arbete och slutsatser Slutrapport 2011 08 30 Utsläpp av avloppsvatten orsakade cryptosporidiesmittan -
Läs merProvtagning av dricksvatten 2011
Provtagning av dricksvatten 2011 Vattenprover på vårt sommarvatten ska tas med jämna mellanrum. Nedan framgår när och var vi tagit proverna samt vilka resultat som uppnåtts. Förkortningar: VV = vattenverk
Läs merFörslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk
1 (9) Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk Uppgifter om anläggning, drift- och provtagningsansvarig Anläggningens namn Fastighetsbeteckning
Läs merInventering av mikrobiologiska riskpunkter i östra Mälaren. Mikael Tärnström
EXAMENSARBETE KEMITEKNIK HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN Inventering av mikrobiologiska riskpunkter i östra Mälaren Mikael Tärnström KTH Stockholm 2011 I KTH KEMITEKNIK HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN EXAMENSARBETE
Läs merFekal källspårning i ytråvatten
Kunskapsseminarium om mikrobiologiska dricksvattenrisker 20161025, Hotel Clarion WINN, Gävle Fekal källspårning i ytråvatten Rikard Dryselius Varför källspåra? Vid inrapporterade dricksvattenburna sjukdomsutbrott
Läs merHYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3
HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3 VÄLKOMNA! Dagens program Film basala hygienrutiner Vårdhygieniska riskfaktorer Magsjuka vad är det? Åtgärder vid magsjuka Womiting Larry 1 Visa gärna denna film för era
Läs merRapport Vattenburet utbrott av Cryptosporidium i Östersund november december 2010
Rapport Vattenburet utbrott av Cryptosporidium i Östersund november december 2010 Östersunds kommun Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Händelseförloppet... 3 De första dagarna med kokningsrekommendation...
Läs merAnmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...
Läs merSmittspårning mag-tarm sjukdomar
Smittspårning mag-tarm sjukdomar Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Smittskydd på webben www./smittskydd Sjukdomsinformation A-Z Åtgärder vid tarmsmitta Allmänt mag-tarmsjukdomar Symtom Illamående Magont
Läs merKontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006
Miljönämnden 2007 01 18 16 1 Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006 Skrivelse från kommunrevisionen Miljönämnden har fått en skrivelse från kommunrevisionen angående badvattenkvaliteten
Läs merIsprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun
Isprojekt 2014 Mikrobiologisk provtagning av is Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Oktober-december 2014 1- Sammanfattning 3 2- Inledning 4 2-1 Avgränsning 4 2-2 Metod 4 2-2-1 Information Bedömning
Läs merNorovirus på restaurang 2016
Norovirus på restaurang 2016 Ingela Hall Smittskyddssjuksköterska Norovirus (vinterkräksjuka) Foto: Kjell-Olof Hedlund, Folkhälsomyndigheten Kontakt med Smittskydd (onsdag) Samtal från Miljökontoret Restaurangägare
Läs merOm infektioner och smitta i förskolan
Om infektioner och smitta i förskolan En vuxen person bär på cirka 1,5 kg bakterier Leif Dotevall Regionläkare, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland Tunntarm 10 4 organismer /ml Tjocktarm
Läs merVIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI
VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI NATIONAL FOOD AGENCY Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen OMRÅDEN INOM EPIDEMIOLOGI Prospektiv Kohortstudie Jonas Toljander,
Läs merVinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merFaktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen
Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS
Läs merGiardia och Cryptosporidium i svenska ytvattentäkter
Rapport Nr 211 2 (2:a revidering) Giardia och Cryptosporidium i svenska ytvattentäkter Smittskyddsinstitutet Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SV-Utveckling)
Läs merEgenkontrollprogram för vattenverk
Egenkontrollprogram för vattenverk Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) ska det för varje vattenverk finnas ett egenkontrollprogram som fastställs av tillsynsmyndigheten
Läs merSmitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?
Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom
Läs merSammanfattning av händelse med otjänligt dricksvatten i Nacka augusti t o m november 2016
1 (5) 2017-01-11 Sammanfattning av händelse med otjänligt dricksvatten i Nacka augusti t o m november 2016 Innehåll Bakgrund...2 Vad har gjorts?...2 Kartlägga omfattningen...2 Analysera...3 Spåra källan...3
Läs merVISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat
VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat Världshälsoorganisationen WHO har identifierat vattenburen smitta som den viktigaste hälsorisken förknippad med vattenförsörjning.
Läs merNokia, Finland november 2007 Observationsstudie av VAKA i samverkan med MSB april 2008
Nokia, Finland november 2007 Observationsstudie av VAKA i samverkan med MSB april 2008 PärAleljung, Hans Hagelin, Jan-Erik Ylinenpää, Leif Elofsson och Emilia Holkeri 20090817 Pär Aleljung Demonterad förbigångskoppling
Läs merProgram. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Läs merAtt använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen
Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen Exempel: ODP vid Gäddviks vattenverk, Luleå kommun Helena Almqvist 2011-05-05 1 Vad är ODP? Fallbeskrivning Luleå kommun 2 Optimal desinfektionspraxis
Läs merNaturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med
Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån Jordens globala medeltemperatur ökar i en
Läs merKontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?
Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort? Presentation av delar av projektet Sensation III, finansierat av VINNOVA och Svenskt Vatten Utveckling Mats Eriksson,
Läs merTarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander
Grundkurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation
Läs merVINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012. Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm
VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars 2012 Tänk på att kräkningar och diarré inte alltid är vinterkräksjuka Kan vara tecken på allvarlig infektion!! Den typiska infektionen Inkubationstid
Läs merSmittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala
Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver
Läs merSäkra steg för en säker mathantering
Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man
Läs merDricksvatteninformation. Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund
Dricksvatteninformation Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund ALLMÄN INFORMATION Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och det är viktigt att vattnet är rent och hälsosamt att dricka. Har du kommunalt
Läs merProvtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Läs merAndreas Tornevi Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet. Miljömedicinskt möte 14 September Umeå
Andreas Tornevi Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Miljömedicinskt möte 14 September 2016 - Umeå Doktorandprojekt 2010-2015 Finns det patogener i dricksvatten under normala förhållanden? Studierna
Läs merAkut och kronisk diarré orsaker och utredning
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?
Läs merSmittskydd Östergötland
Smittskydd Östergötland Kunskapskonferens inför Pumpa Läns 2013-08-29 Vad kan smitta vattnet? Britt Åkerlind Smittskyddsläkare Vattenburna infektioner Calicivirus Campylobakter-infektion Crypotosporidium-infektion
Läs merDricksvattensäkerhet virus, bakterier och parasiter
Dricksvattensäkerhet virus, bakterier och parasiter Jakob R Ottoson Sveriges lantbruksuniversitet Statens Veterinärmedicinska Anstalt Learning objectives Pathogens Which ones are we talking about? Where
Läs merPer Ericsson Görvälnverket
Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet
Läs merSkaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merSchysst vatten i kranen?
Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har
Läs merVattenverk i Askersund kommun
Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-
Läs merSmittskydd Värmland TARMSMITTA
TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt
Läs merRåvatten, beredning, HACCP, larm
Råvatten, beredning, HACCP, larm Verksamhetsutövarens egen kontroll generellt Kontroll i efter- Hand (7-14 ) Förebyggande åtgärder, inklusive HACCP (2b-6 ) Allmänna hygienregler (2a ) Allmänna hygienregler
Läs merMikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003
Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 En rapport skriven av Victoria Hågland, Göteborgs va-verk, på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund GÖTEBORGS RAPPORT 1(18) Förord Mot bakgrund av de
Läs merANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning
ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning Sida 1 (3) Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning. Lokalen beräknas vara klar den.. Befintlig dricksvattenanläggning, ny ägare, från och med den Sökande/Verksamhetsutövare
Läs merStreptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
Läs merEgenkontrollprogram för dricksvattentäkt på
Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Verksamhetens namn Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Datum: Underskrift av ansvarig:.. Innehållsförteckning 1 Allmänna
Läs merUtbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016
Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2016-09-22 1 (5) Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016 Rapporter om många insjuknade Söndagen
Läs merUtmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016
Utmaningar för dricksvattenförsörjningen Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Vad gör Svenskt Vatten? Branschorganisation för vatten och avlopp i 290
Läs merFörslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar
Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar Verksamhetens namn Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 med ändringar införda t o m LIVSFS 2011:3 Innehållsförteckning
Läs merGiardia och Cryptosporidium. i svenska ytvattentäkter
Giardia och Cryptosporidium i svenska ytvattentäkter Giardia och Cryptosporidium i svenska ytvattentäkter Detta är ett Kunskapsunderlag från Smittskyddsinstitutet. Studien är finansierad av Svenskt Vatten
Läs merMILJÖFÖRVALTNINGEN TRELLEBORG. Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007
Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2007 Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007 Sammanfattning Vid årets provtagning på badvatten har 5 strandbad blivit
Läs merSmittspårningskurs 2015
Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merTarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland
Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Läs mer