Råvatten, beredning, HACCP, larm

Transkript

1 Råvatten, beredning, HACCP, larm

2 Verksamhetsutövarens egen kontroll generellt Kontroll i efter- Hand (7-14 ) Förebyggande åtgärder, inklusive HACCP (2b-6 ) Allmänna hygienregler (2a )

3 Allmänna hygienregler (2a ) Den som producerar dricksvatten eller tillhandahåller det från en distributionsanläggning ska, när det är nödvändigt uppfylla kraven i bilaga II i 852/2004 om; Lokaler Transport Utrustning Livsmedelsavfall Vattenförsörjning Personlig hygien Livsmedelsprodukter Utbildning Allmänna hygienregler

4 Lokaler, utrustning, hygien underhåll m.m.

5 Livsmedelsprodukter (2a, punkt 8) Dricksvatten ska skyddas mot kontaminering i alla led i produktionen och distributionen Läcklagning/nyanläggning av ledningar Gånggaller Det ska finns adekvat skadedjursbekämpning Farliga ämnen ska märkas och förvaras säkert Processkemikalier Diesel för reservkraft

6 Förebyggande åtgärder (2b 6 ) Faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP) Ta hänsyn till Råvattnets kvalitet Risken för kvalitetsförändringar under distributionen Tillräckligt antal mikrobiologiska säkerhetsbarriärer Effektiv desinfektion Larm Beskrivning, driftinstruktion och driftansvarig Godkända beredningskemikalier Förebyggande åtgärder Utformning, underhåll och skötsel av distributionsanläggningen

7 Faroanalys och kritiska styrpunkter (2b ) Den som producerar dricksvatten eller tillhandahåller det från en distributionsanläggning ska, när det är nödvändigt för att uppfylla kraven i dessa föreskrifter; 1. Inrätta, genomföra och upprätthålla ett eller flera permanenta förfaranden grundade på HACCP-principerna i enlighet med artikel 5.2 i 852/2004 (hygienförordningen) 2. Se till att all dokumentation som beskriver de förfaranden som utarbetats enligt punkt 1 alltid är aktuell, och 3. Bevara all annan dokumentation och alla andra journaler under lämplig tid

8 HACCP-principerna (förkortat) 1. Att identifiera de faror som måste förebyggas, elimineras eller reduceras till en acceptabel nivå 2. Att identifiera kritiska styrpunkter där kontroll är nödvändig för att förebygga eller eliminera en fara eller för att reducera den till en acceptabel nivå 3. Att fastställa kritiska gränser vid kritiska styrpunkter vilka skiljer acceptabelt från icke acceptabelt i de kritiska styrpunkterna 4. Att upprätta och genomföra effektiva förfaranden för att övervaka de kritiska styrpunkterna 5. Att fastställa vilka korrigerande åtgärder som skall vidtas när övervakningen visar att en kritisk styrpunkt inte är under kontroll 6. Att upprätta förfaranden, vilka skall genomföras regelbundet, för att verifiera att åtgärder fungerar effektivt. 7. Att upprätta dokumentation och journaler för att visa att åtgärder tillämpas effektivt

9 När är det nödvändigt, och var? Faroanalys alltid nödvändigt Faror kan förebyggas elimineras eller reduceras med hjälp av de allmänna hygienreglerna och/eller med hjälp av kritiska styrpunkter (CCP) Faroanalysen Råvattnet Beredningen Distributionen Kritiska styrpunkter Huvudsakligen i beredningen

10 Princip 1. Identifiera faror Inventera faror i de olika delarna av anläggningen Värdera sannolikhet och konsekvens (risk) Bedöm vad som inte är acceptabelt och som därmed måste förebyggas, elimineras eller minskas Beskriv möjliga kontrollåtgärder

11 Exempel på faror Sjukdomsframkallande mikroorganismer Bakterier, virus, parasitära protozoer Kemiska ämnen Arsenik, 1,2 dikloretan, perfluorerade alkylsyror m.m. Radon och andra radioaktiva ämnen Toxiner från mikroorganismer t.ex. microcystin Fysiska föremål och allergener OBS! Indikatorer är för det mesta inte faror

12 Råvattenkontroll syfte Avgöra typ av råvatten Underlag för att utforma beredningen och styra processerna På kort och lång sikt variationer, trender Säsongsvariationer, normal, sämsta Klimatförändringar Förebyggande åtgärder (miljöbalken) Inventering och avlägsnande av föroreningskällor Skyddsområden med föreskrifter Ta särskild hänsyn till råvattnets beskaffenhet (3 ) Styr riskklassificeringen och kontrollbehovet

13 Kontrollfrågor råvatten Är uppehållstid i eventuell infiltration beräknad Finns rutiner för undersökning av råvattnets beskaffenhet Regelbundet, anpassat Sammanställningar av data Normala, minimala, maximala halter Finns rutiner för att ha hand om undersökningsresultaten Hur följs resultaten upp Finns beslut om åtgärder i vattenverket Antal säkerhetsbarriärer baseras på råvattenkvalitet Annan nödvändig anpassning av beredningen gjord

14 Princip 2. Identifiera kritiska styrpunkter En funktion (t.ex. en process) vid vilken en styrande åtgärd kan tillämpas Möjlig att övervaka Möjligt att vidta korrigerande åtgärder Exempel desinfektion eller kemisk fällning / filtrering av ytvatten för att avskilja turbiditet Beslutsträd från Codex dokument om allmänna principer för livsmedelshygien inklusive HACCP

15 Beredningens syfte Att göra dricksvattnet hälsomässigt säkert vid alla tidpunkter under alla förutsägbara förhållanden Att göra vattnet estetiskt tilltalande och tekniskt lämpligt för distribution och användning

16 Barriärer (3 ) Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer Principer för barriärverkan i beredningen Avskiljning Inaktivering Vad räknas som säkerhetsbarriär? Kort infiltration av ytvatten (mindre än 14 dagar) Kemisk fällning med filtrering Långsamfiltrering Primär desinfektion med klor (utom kloramin), ozon eller UV Membranfiltrering 100 nm (0,1 µm)

17 Antal barriärer (3 ) Rekommendationer om antal barriärer - vägledning Parameter E. coli eller enterokocker Koliforma bakterier Minsta antal barriärer Vattentyp och normalt innehåll av indikatorbakterier Opåverkat grundvatten Ej påvisad (i 100 ml) Ej påvisad (i 100 ml) Ytvatten/ytvattenpåverkat grundvatten Ej påvisad (i 100 ml) Ej påvisad-10 (antal/100 ml) Ytvatten och ytvattenpåverkat grundvatten 1-10 (antal/100 ml) > (antal/100 ml) En 1 En Två Tre En i beredskap 2 1 Allmänna anläggningar som producerar >400 m 3 /dygn 2 Alla övriga anläggningar som omfattas av föreskrifterna >10 (antal/100 ml) >100 (antal/100 ml)

18 Barriärbegrepp i GDP/MBA-verktyget Logreduktion Barriärverkan inte noll eller ett brukar räknas i tiopotenser Antag att vattnet före barriären innehåller mikroorganismer/l och efter barriären 10 mikro-organismer/l. Reduktionen är 3 log eftersom koncentrationen minskat med 3 tiopotenser. Reduktion med 3 log motsvarar således 99,9 % reduktion, 4 log motsvarar 99,99 % o.s.v. Barriärhöjden Det totala reduktionsbehovet i beredningen med avseende på patogena mikroorganismer

19 Barriärbegrepp GDP/MBA barriärhöjd Barriärhöjden (log-reduktionen) kan variera beroende på mikroorganism Exempel: Desinficerande metod Bakterier Virus Parasiter Klorering Mycket bra Ganska bra Mycket dålig Ozonering Mycket bra Mycket bra Bra/Ganska dålig 1 UV-ljus Mycket bra Bra/Dålig 2 Mycket bra 1 Bra mot Giardia, ganska dålig mot Cryptosporidium 2 Bättre mot vissa virus än andra, bl.a. Adenovirus tål UV Vid beräkning av barriärernas barriärhöjd mot olika mikroorganismer kan man komma fram till att ytterligare barriärer kan krävas.

20 Princip 3. Fastställ kritiska gränser Kriterier som skiljer det acceptabla från det oacceptabla t.ex. gränser som upprättas för att visa att styrningen av ett beredningssteg är under kontroll Styrparametrar t.ex. ph, färg, klor, turbiditet, filtermotstånd, UV-intensitet Gränsvärdena är inte användbara som kritiska gränser

21 Princip 4. Övervaka kritiska styrpunkter En planerad sekvens av observationer eller mätningar för att bedöma om CCP är under kontroll Möjliggöra korrigerande åtgärder i tid I tid beror på farans karaktär, framför allt konsekvenser Effektiva rutiner för att upptäcka förlorad kontroll (larm)

22 Grundvattenverk Eventuellt larm Larm Barriär

23 Ytvattenverk Larm Barriär

24 Princip 5. Vidta korrigerande åtgärder Producenten/tillhandahållaren ska utse ansvariga personer för åtgärder Beskrivning av åtgärderna Hur få CCP under kontroll, t.ex. rengör UV-lampor Konsekvenser av att kontrollen varit förlorad, t.ex. utökad desinfektion, kokningsrekommendation, nödvattenförsörjning Kriterier för när CCP åter är under kontroll Beskrivning av hur åtgärderna ska dokumenteras

25 Princip 6. Verifiera Bekräftelse genom att framlägga bevis på att specificerade krav har uppfyllts Gör v.u. som v.u. sagt att de ska göra (verifiering)? Gör v.u. rätt, är systemet ändamålsenligt (validering)? Allt från slumpmässiga stickprov (t.ex. granska mätdata eller dokumentation) till omfattande utvärderingar (t.ex. uppdaterad faroanalys) Kalibrering av instrument Föreskrivna regelbundna undersökningar är en del av valideringen Annan person än ansvarig för övervakning och korrigerande åtgärder verifierar

26 Princip 7. Dokumentera Exempel på vad som normalt bör dokumenteras skriftligt Faroanalysen Identifiering av CCP Fastställande av kritiska gränser Journalföring Övervakning av CCP Avvikelser och vidtagna korrigerande åtgärder Utförda verifieringsåtgärder Ändringar i HACCP-planen Håll dokumentationen aktuell (2, p 2) Bevara journaler (2, p 3) Minst 1 år

27 Kontrollfrågor larm (1) Finns larm för desinfektion (klor, uv, ozon) Finns larm för ph-justering Finns rutin för hantering av alkaliska massor Finns larm för turbiditet (ytvatten med filter mot turbiditet) Finns oberoende givare för styr- respektive larmfunktionen Framgår larmpunkterna (givarnas placering) av beskrivningen av vattenverket

28 Kontrollfrågor åtgärder vid larm Är ansvariga utsedda ( jourlistor ) Finns det beskrivet vem som gör vad vid larm Finns aktuella kontaktlistor Finns hela kedjan beskriven (utreda åtgärda informera) Ingår åtgärder vid onormal förändring av turbiditet Är åtgärderna övade eller utvärderade Dokumenteras och arkiveras listor och larmhändelser på ett ändamålsenligt sätt

29 Kontrollfrågor larm (2) Finns rutiner för skötsel av givarna Granska givarna vid inspektionen Finns rutiner för kalibrering Kontrolleras larmfunktionerna regelbundet Jämförs online-mätningarna med förskriven regelbunden undersökning (verifiering) ph och turbiditet på utgående dricksvatten Dokumenteras resultatet av kalibrering och kontroll

30 Kontrollfrågor dimensionering av UV Dimensionerat för vilken dos Normalt 250 eller 400 J/m 2 Maximalt tillåtet flöde ( dimensionerande flöde ) Maximal produktion (flöde) på vattenverket lägre än det dimensionerande Underlag oftast från leverantören Branschriktlinjer

31 Kontrollfrågor UV-larm När går larm (larmgränser) Strömavbrott, trasig lampa, låg intensitet, drifttid, högt vattenflöde, låg transmittans etc. Åtgärder vid strömavbrott Åtgärder om en lampa/reaktor går sönder Reservdelar, tid för ersättning

32 Kontrollfrågor skötsel och underhåll av UV-aggregat Finns rutiner för regelbundna inspektioner och underhåll Rengöring av lampor, UV-sensorer Vilka kriterier används för att avgöra när lampor behöver bytas Ålder Dosminskning Följs tillverkarens anvisningar, används branschriktlinjer Dokumenteras skötsel och underhåll

33 Klortyper Doserad klor (0,7-1,0 mg/l Cl 2 ) Klororganiska föreningar THM (50µg/l) Total aktivt klor (0,4 mg/l Cl 2 ) Fritt aktivt klor Cl 2, HOCl -, OCl - Bundet aktivt klor kloraminer

34 Kontrollfrågor klorering (1) Uppfylls doseringsvillkor i bilaga 1 Vilken/vilka klortyper mäts Minimeras desinfektionsbiprodukter Liten skillnad mellan doserad klor och total aktiv klor Låg halt organiskt material Låga halter THM

35 Kontrollfrågor klorering (2) Uppfylls kravet i bilaga 2 på halten totalt aktivt klor Vilken är normal klorhalt ( börvärde ) Minst 0,10 mg/l Cl 2 (fritt aktivt klor) på utgående dricksvatten Är larmgränserna relevanta Finns låg larmgräns Bra relation mellan normal klorhalt och låg larmgräns Är desinfektionen effektiv verifiering Ct (koncentration x tid)

36 Kemisk fällning Mikrobiologiska föroreningar binds till flockar som sedan avskiljs i sedimentering eller flotation samt efterföljande filtrering Övervakas ph-värde, dosering av fällningskemikalie och belastning i sedimentering och filtrering Sker t.ex. övervakning av turbiditet och/eller partiklar Sker uppföljning på varje enskilt filter och inte bara på blandfiltratet efter flera filter Leds första filtrat efter filterspolning till avlopp ett alternativ kan vara slow start, d.v.s. att låta filtermaterialet sätta sig innan filtret tas i drift (sämre alternativ än avlopp)

37 Långsamfilter Patogener fastnar i biohuden i toppen av filtret. Biohuden byggs upp med tiden genom låg hydraulisk hastighet, ca. 0,2 m/h Övervakas risken för kanalbildningar i filtret? Rutiner för skumning av filter? Sker kontinuerlig kontroll av uttaget vatten (t.ex. on-line övervakning av turbiditet och/eller partiklar)?

38

39 Se helheten! Råvatten Beredning Utgående dricksvatten