ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING

Transkript

1 ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING ver Avgift för handläggningen tas ut enligt livsmedelslagstiftningen samt av kommunfullmäktige fastställd taxa. Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med personuppgiftslagen. Du har rätt att begära utdrag och rättelser. Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning, ändrad råvattentäkt Verksamhetsutövare Namn (firma/förening/person) Personnummer/Organisationsnummer Utdelningsadress Postadress Telefon, arbete Telefon, mobil Telefon, bostad E-post Kontaktperson, namn Telefon, arbete Telefon, mobil Faktureringsadress om annan än ovanstående Namn Personnummer/Organisationsnummer Utdelningsadress Postadress Anläggningen Anläggningens namn Fastighetsbeteckning Besöksadress Driftansvarig Telefon/mobil Adress Postnummer Ort Provtagningsansvarig Telefon/mobil Adress Postnummer Ort

2 Vattnet används till följande (ett eller flera X) Dricksvatten till användare/konsumenter (t.ex kommunala anläggningar, hyresbostäder) Dricksvatten i livsmedelsverksamhet (t ex restaurang, café, livsmedelstillverkning, bed & breakfast) Dricksvatten i övrig kommersiell verksamhet (t ex camping, bio, hotell, vandrarhem) Dricksvatten i offentlig verksamhet (t ex skolor, äldreboenden, församlingshem) Annat: Provtagning Provtagningsfrekvens normal undersökning Provtagningsfrekvens utökad undersökning Provtagningspunkt hos användare: (ex.tappkran i kök) Provtagningspunkt utgående vatten: Annan provtagningspunkt: (ex. på råvatten) Typ av vattentäkt och vattenverk (vanligast är grundvattentäkt eller ytvattenpåverkad grundvattentäkt) namn: Ytvattenverk Ytvattentäkt (sjö, vattendrag) Konstgjord infiltration med uppehållstid < 14 dagar namn på ytvattentäkt där ytvatten hämtas: namn: Ytvattentäkt (vik, hav) Grundvattenverk med ph-justering med desinfektion Grundvattentäkt Konstgjord infiltration med uppehållstid 14 dagar, namn ytvattentäkt: Ytvattenpåverkad grundvattentäkt (grundvatten som till största delen har grundvattenkaraktär men som under någon del av året påverkas negativt av ytvatten, t.ex. inläckage i en brunn) Antal brunnar: st Om du inte får plats att ange alla brunnarna nedan, använd utrymmet under övriga upplysningar eller separat papper. Idnr anges om det finns. Brunn 1, Idnr borrad grävd Djup: m Ålder: år Brunn 2, Idnr borrad grävd Djup: m Ålder: år Brunn 3, Idnr borrad grävd Djup: m Ålder: år Brunn/brunnar anmälda till brunnsarkivet. Om ja, ange Idnr ovan. Ja Nej Distributionsanläggning Gemensamhetsanläggning, till exempel samfällighet Enskild brunn

3 Vattenverk/distributionsanläggning Hydrofor/Hydropress Antal: st Volym: m 3 Tryckstegringsstation/-er med beredning Tryckstegringsstation/-er utan beredning Antal: Antal: Reservoar Typ: Volym: m 3 Reservoar Typ: Volym: m 3 st st Beredning Mikrobiologiska barriärer: Konstgjord infiltration (< 14 dygn) Filtrering genom membran, max porvidd 100 nm, dvs 0,1 µm Långsamfiltrering Omvänd osmos Kemisk fällning med efterföljande filtrering (till exempel aluminiumsulfat med efterföljande filter) Desinfektion med klor (utom kloramin) Desinfektion med ozon Desinfektion med UV-ljus Övrig beredning: Filtrering genom membran, porvidd > 0,1 µm Järn-Manganfällning Sandfilter Alkaliskt filter Avsyrningsfilter Avhärdningsfilter Filter med aktivt kol Fluoridfilter Dolomitfilter (CaMg) Radonavskiljare Natriumkarbonat Natriumhydroxid Kloramin Annan beredning, beskriv: Barriär i beredskap (till exempel möjlighet till klorering vid behov) Larm Turbiditetslarm ph-larm UV-larm Klorlarm Ozonlarm Annat larm, beskriv: Avlopp från backspolning av filter, rengöring av sedimenteringsbassänger med mera Finns Vattnet avleds till: Finns ej (Återsugningsrisk kan förekomma, exempelvis vid strömavbrott.) Reservvattentäkt Finns, klarar % av ordinarie dricksvattenförsörjning Finns ej Kopplad direkt till vattenverket Distribution på annat sätt

4 Vattenkvalitet (halter av mikroorganismer i råvattnet) underlag för riskklassning Högrisk: Mellanrisk: Lågrisk: E. coli/enterokocker: > 10 per 100 ml; Koliforma bakterier > 100 per 100 ml Vattenverk som försörjs av ytvatten eller ytvattenpåverkat grundvatten E. coli/enterokocker: 10 per 100 ml; Koliforma bakterier per 100 ml Vattenverk som försörjs av ytvatten eller ytvattenpåverkat grundvatten E. coli/enterokocker: ej påvisad i 100 ml; Koliforma bakterier ej påvisad i 100 ml Vattenverk som försörjs av opåverkat grundvatten Distributionsanläggning Verksamhetens storlek underlag för riskklassning Distribuerat dricksvatten - antal m 3 per dygn 10 > > > > > Antal personer som försörjs (för dricksvattenanläggningar som försörjer hushåll) < 50 personer personer personer > 5000 personer Antal fast boende: Antal fritidsboende: Handlingar att bifoga anmälan Situationsplan som visar vattentäkt (brunn), vattenverk, ledningsnät, reservoarer, byggnader mm på fastigheten. För juridisk person: Registreringsbevis där firmatecknare framgår. Beskrivning av systemet för egenkontroll avseende provtagningspunkter och provtagningsfrekvens. Övriga upplysningar Har ni förtydliganden, tillägg eller liknande vänligen bifoga dessa på separat papper. Blanketten skickas till,, Tanumshede Underskrift Ort och datum Namnteckning (behörig firmatecknare) Namnförtydligande

5 INFORMATION Riskklassificering och årlig kontrollavgift Regeringen har bestämt att livsmedelskontrollen, inklusive kontrollen av dricksvattenanläggningar, ska vara riskbaserad och självfinansierad, vilket innebär att verksamheten ska betala den faktiska kostnaden som kommunen har för kontrollen. Den årliga kontrollavgiften bestäms av vilken risk verksamhetens hantering medför. Ju större risk desto mer kontroll behövs. Riskklassificeringen består av dels en riskmodul och dels ett så kallat kontrolltidstillägg som gäller märkning och presentation av livsmedel. Även kontrollmyndighetens erfarenhet av verksamheten vägs in i bedömningen. Vilken riskklass en livsmedelsverksamhet hamnar i beror bl a på typ av verksamhet och vilken livsmedelshantering som bedrivs. Exempelvis enklare verksamheter som kiosker, verksamheter med bara förpackade produkter och liknande innebär en låg risk medan beredning av råa produkter, matlagning för barn och allergiker innebär en hög risk. För dricksvatten är råvattnets mikrobiologiska kvalitet avgörande tillsammans med mängden dricksvatten som produceras. Avgiften för årlig kontroll omfattar enbart ordinarie kontroll. Uppföljande kontroll t ex återbesök betalas av verksamheten och enligt taxa och timavgift som fastställts av kommunfullmäktige. Detta kallas extra offentlig kontroll. För mer information om riskklassificering se Livsmedelsverkets vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid på Egenkontroll för dricksvattenanläggningar Kvalitetskrav Dricksvattnet skall vara hälsosamt och rent. Det skall inte innehålla mikroorganismer, parasiter eller ämnen som kan utgöra fara för människors hälsa och det skall uppfylla gränsvärden för dricksvatten enligt Livsmedelsverkets föreskrifter. Egenkontrollprogram För att uppfylla lagstiftningens krav skall verksamheten ha ett egenkontrollprogram för hur man skall kontrollera att vattnet är hälsosamt och rent. Den del av egenkontrollprogrammet som avser provtagningspunkter och provtagningsfrekvens skall sändas in till miljö- och byggnadsnämnden för fastställande. Om egenkontrollprogram saknas eller om vattenprover inte tas kan miljö- och byggnadsnämnden komma att meddela de förelägganden som behövs för att lagstiftningen skall följas. Information om egenkontrollprogram och provtagning följer nedan. Egenkontrollprogrammet för vatten behöver bl.a. innehålla: - Uppgift om när och var prover skall tas ut. Inom verksamheter som endast har öppet under sommaren bör samtliga prover tas ut under sommarhalvåret. - En beskrivning av brunnsanordningar, pumpar, hydroforer, reningsutrustning, vattenledningssystem osv. - Driftsinstruktion med rutiner för ordning, rengöring, underhåll och skötsel av anläggningen. - Vilka åtgärder som skall vidtas vid försämrad vattenkvalitet eller vattenburen smitta, till exempel ytterligare provtagning, utökad omfattning av undersökningar, information till konsumenter mm. - Uppgift om vem/vilken befattning i organisationen som har ansvar för drift och underhåll av vattenanläggningen och vem som har ansvar för provtagning.

6 Provtagning och analys Hur ofta prover skall tas och vad som skall analyseras styrs av Livsmedelsverkets föreskrifter. Se separat informationsblad för verksamheter som använder mindre än 10 m3 vatten per dygn, räknat som genomsnitt under året. Motsvarande informationsblad finns också för verksamheter som använder mer än 10 m3 vatten per dygn. Proverna skall analyseras av ackrediterade laboratorier. Från sådana laboratorier kan man beställa provtagningspaket med provtagningsflaskor för de kontroller man skall göra. Diskutera med laboratoriet hur flaskorna skall transporteras. Exempel på ackrediterade laboratorieföretag: Alcontrol Eurofins Mer information Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, samt en omfattande vägledning till föreskrifterna, finns på Livsmedelsverkets hemsida, Ni är också välkommen att kontakta miljöavdelningen med frågor, tel