Projekt 2010 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd

Transkript

1 Projekt 2010 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar Miljö- och hälsoskydd

2 Rapportsammanställning: Annika Gustafsson, januari 2011 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Falkenbergs kommun Storgatan 27 växel Miljö- och hälsoskyddsnämnden direkt Falkenberg Internet

3 Sammanfattning Privata vattenverk som producerar dricksvatten till livsmedelsanläggningar omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. I dem ställs bl.a. krav på att dricksvattenproducenter ska kontrollera sin vattenkvalité enligt en fastställd provtagningsplan samt upprätta beskrivning och driftsinstruktion för sitt vattenverk. Miljö- och hälsoskyddskontoret har under 2010 kontrollerat hur 13 av 15 dricksvattenproducenter i kommunen uppfyller dessa krav. Resultatet har också jämförts med motsvarande undersökning under Vid alla anläggningar sker kontroll av dricksvattenkvalitén och under 2010 har det visat sig att undersökningar sker i enlighet med dricksvattenföreskrifterna vid 38% av anläggningarna. Vid flera anläggningar har provtagning skett i större omfattning under 2010 än under Sammanställningen visar att den mikrobiologiska vattenkvalitén är bra men att det finns brister i den kemiska kvalitén. Företagen har delvis bristfälliga kunskaper om dricksvattenföreskrifternas krav och har haft svårt att få sina rutiner för vattenprovtagning att fungera. Miljö- och hälsoskyddskontoret kommer även fortsättningsvis att arbeta aktivt med kontroll av efterlevnaden av dricksvattenföreskrifterna. Bakgrund och syfte Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter, SLVFS 2001:30, ska tillämpas på vattenverk som tillhandahåller 10 m³ dricksvatten per dygn, som försörjer 50 personer eller som tillhandahåller vatten till en kommersiell eller offentlig verksamhet. Livsmedelsföretag där vatten används för produktion av livsmedel är kommersiella anläggningar och dricksvattenföreskrifterna gäller för detta vatten. Det är den som levererar dricksvattnet till livsmedelsanläggningen, dricksvattenproducenten, som omfattas av kraven i dricksvattenföreskrifterna. Kraven innebär att regelbunden provtagning ska genomföras enligt en fastställd provtagningsplan, där bl.a. provtagningspunkter och provtagningsfrekvens ska anges för normal och utvidgad kontroll. Provtagningsplanen bör också innehålla rutiner om beredskap för ytterligare provtagning t.ex. vid misstanke om förorening samt för information till användarna och ev. myndigheter. Miniminivåer för provtagning finns angivet i Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. Miniminivån varierar med vattenanläggningens storlek och för de minsta anläggningarna gäller två normala kontroller per år och en utvidgad kontroll vart tredje år. Omfattningen på normal respektive utvidgad kontroll framgår av bilaga 1. Egenkontrollen syftar till att dricksvattenproducenten ska kontrollera att dricksvattnet håller den kvalité som anges i dricksvattenföreskrifterna. Dricksvattenföreskrifterna innehåller också krav som gäller för vattenverk, varför det är viktigt att definiera vilken del av anläggningen som är ett vattenverk. Ett vattenverk behöver inte vara en byggnad med beredning av vattnet utan även en brunn och dess eventuella överbyggnad räknas som vattenverk. För ett vattenverk ska det finnas - utrustning som varnar när fel uppkommer vid t.ex. desinfektion eller ph-justering - en beskrivning av vattenverket, t.ex. vattentäktens läge, djup, konstruktion och eventuell beredning - en driftsinstruktion med information om t.ex. funktionskontroller, åtgärder vid störningar, skydds- och säkerhetsinstruktioner. Projektets syfte var - att kontrollera om företagen följer dricksvattenföreskrifterna - att kontrollera dricksvattenkvalitén genom granskning av analysresultat från egenkontroll av dricksvatten från privata vattenverk. En delrapport har sammanställt över de kontroller som gjordes under

4 Genomförande Projektet startade under 2009 och en delrapport sammanställdes över resultatet efter kontrollbesök under Resultatet har i denna sammanställning delvis jämförts med resultatet efter Det finns 15 livsmedelsanläggningar i kommunen som får vatten från privata vattenverk och som omfattas av dricksvattenföreskrifterna. Sedan 2009 har fem anläggningar antingen upphört med livsmedelsverksamhet eller bedöms ha en sådan verksamhet att dricksvattenföreskrifterna inte ska tillämpas. Vid 13 av dessa anläggningar är det samma företag som ansvarar för livsmedelsanläggning som för dricksvattenproduktion. Vid de två återstående anläggningarna är det en annan dricksvattenproducent, fastighetsägaren, som ansvarar för dricksvattenproduktionen. Vid två av vattenanläggningarna har inget kontrollbesök gjorts under En bedömdes, sent under året, inte omfattas av dessa krav och en registrerades sent under året. Då information om dessa anläggningar saknas hos miljö- och hälsoskyddskontoret har vi har valt att inte ta med dessa i sammanställningen. Vid de övriga 13 vattenverken har antingen kontrollbesök gjorts eller så har information inhämtats om den provtagning som genomförts under För de livsmedelsanläggningar som själva ansvarar för sin vattenanläggning har kontroll skett i samband med ordinarie kontrollbesök. En särskild checklista med fördjupande frågeställningar om vattenanläggningen och genomförda vattenkontroller har använts, se bilaga 2. Resultat Alla dricksvattenproducenterna levererar sitt vatten till en anläggning med livsmedelsproduktion men det finns vissa som också levererar till enstaka bostäder och djurhållning. Krav på vattenverken Alla tretton producenter har en provtagningsplan för sin vattenanläggning. Tio (77%) av dem har varit tillräckligt omfattande och har fastställts av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Förra året var det endast tre av tolv anläggningar (25%) som hade en fastställd provtagningsplan. Vid tre anläggningar har miljö- och hälsoskyddsnämnden medgett att normal kontroll får ske med en lägre frekvens, det motsvarar en minskning med 50%. Ingen anläggning har sökt ett medgivande att minska omfattningen på den utvidgade kontrollen. Kontrollmyndigheten får besluta om minskning av frekvensen för den normala kontrollen respektive inskränkningar av omfattningen för den utvidgade kontrollen. Vid tolv av tretton anläggningar (92%) fanns en aktuell beskrivning av vattenverket och vid elva av anläggningarna (85%) fanns en driftsinstruktion. Vid fyra av anläggningarna finns UV-ljus p.g.a. att råvattnet är påverkat av ytvatten eller som en extra säkerhetsåtgärd. Dricksvatten hos användaren Producenterna vid fem av tretton anläggningar (38%) följer reglerna i dricksvattenföreskrifterna. Då har frekvensen av normalanalyser för 2010 bedömts och om det skett utvidgat undersökning under perioden Vid fem av tretton anläggningar (38%) görs en regelbunden kontroll av vattenkvalitén men antingen har endast en normal analys gjorts (trots att ingen medgivande för minskad frekvens finns) eller så är den utvidgade undersökningen ett år för gammal. Fortfarande finns det tre producenter (23%) som endast har gjort enstaka undersökningar av vattenkvalitén och inte utfört någon utvidgad analys. Resultatet redovisas i tabell 1. De anläggningar där ingen utvidgad undersökning gjorts har bedömt fylla kraven enligt dricksvattenföreskrifterna om denna undersökning endast ska göras vart tredje år och verksamhet har bedrivits kortare tid än tre år. 2

5 Tabell 1 Bedömningen avser normalanalys under 2010 samt utvidgat analys under åren 2008 t.o.m Antal anläggningar 2009 Antal anläggningar 2010 Enligt dricksvattenföreskrifternas krav 0 5 Minst en kontroll per år varav minst en utvidgad 0 5 Minst en kontroll per år (normal eller utvidgad) 7 0 Enstaka kontroll under perioden 5 3 Ingen kontroll 0 0 Utgående dricksvatten Undersökning av utgående dricksvatten ska endast ske vid ett av vattenverken. De resterande 12 vattenverken har 100 m³ utgående vatten per dygn. Miljö- och hälsoskyddskontoret har för dessa 12 vattenverk bedömt att ingen provtagning på utgående dricksvatten behövs p.g.a. att vattenkvalitén inte förändras i det korta ledningsnätet. Vid det vattenverk där volymen är >100 m³ per dygn har ingen undersökning av det utgående dricksvattnet gjorts. Vattenkvalitén under perioden Vattenkvalitén har bedömt efter de prov som tagits inom egenkontrollen vid vattenverken under åren Resultatet redovisas för de tretton anläggningar som ingår i sammanställningen 2010 och som har tagits hos användaren. Provtagningen visar att den mikrobiologiska vattenkvalitén är bra. Under 2010 har alla prover bedömt som tjänliga. Under 2009 bedömdes prov från en anläggning som tjänligt med anmärkning pga antal mikroorganismer (22 C). Under 2008 bedömdes prov från tre anläggningar som tjänligt med anmärkning pga antal mikroorganismer (22 C) eller koliforma bakterier. Inget prov har bedömt som otjänligt. Resultatet från provtagningen visar att fler anläggningar har problem med den kemiska vattenkvalitén men att den kemiska kvalitén har varit relativt lika under de tre år som granskningen avser. Det är vid fem respektive sex anläggningar av tretton som prov bedömt som tjänligt med anmärkning, oftast p.g.a. för högt eller lågt ph. Gränsvärdet för turbiditet, järn, ammonium, nitrat eller lukt har också överskridits vid vissa tillfällen. Ett prov har under 2009 bedömt som otjänligt p.g.a. för högt ph. Diskussion/Slutsats Resultatet visar att vattenproducenterna har följt dricksvattenföreskrifterna bättre under 2010 än under Vid alla anläggningar sker kontroll av dricksvattenkvalitén och under 2010 har det visat sig att undersökningar sker i enlighet med dricksvattenföreskrifterna vid 38% av anläggningarna. Vid flera anläggningar har provtagning skett i större omfattning under 2010 än under Fortfarande finns det dock anläggningar där omfattningen på provtagningen är för liten. Flera provtagningsplaner har fastställt under året och betydligt fler av de privata vattenverken har nu en fastställd provtagningsplan. Nästan alla vattenproducenter har en beskrivning av sitt vattenverk och en driftinstruktion för skötsel av sin/sina vattenanläggningar. Det var betydligt fler än under De som fortfarande saknar detta håller på att utarbeta en De vattenproducenter som inte har en fastställd provtagningsplan har uppmanats att revidera eller ta fram en ny plan. Även de som saknar aktuell beskrivning och driftinstruktion har uppmanats att arbeta fram nya. Hittills har myndigheten inte använt sanktioner mot någon vattenproducent. Dricksvattenföreskrifterna trädde i kraft i december 2003 och under 2004 informerade miljö- och hälsoskyddskontoret om de nya kraven i brev till berörda anläggningar. Information har därefter 3

6 lämnats vid kontrollbesök. Trots detta har företagen delvis bristfälliga kunskaper om dricksvattenföreskrifternas krav och har haft svårt att få sina rutiner för vattenprovtagning att fungera. Sammanställningen visar att den mikrobiologiska vattenkvalitén är bra men att det finns brister i den kemiska kvalitén. Vid vissa anläggningar sker nu också förändringar antingen genom nyanläggning av brunnar eller genom behandling/rening av vattnet. Miljö- och hälsoskyddskontoret kommer även fortsättningsvis att arbeta aktivt med kontroll av efterlevnaden av dricksvattenföreskrifterna. Referenser Statens Livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLV FS 2001:30 4

7 Dricksvattenanalyser hos användaren Mikrobiologiska analysparametrar normal kontroll utvidgad kontroll aktinomyceter antal vid 22 C antal långsamväxande Escherichia coli enterococker Clostridium perfringens endast ytvatten koliforma bakterier mikrosvamp Kemiska analysparametrar normal kontroll utvidgad kontroll akrylamid vid kontakt antimon ammonium arsenik bekämpningsmedel totalt bensen bensapyren bly bor bromat cyanid epiklorhydrin vid kontakt 1,2-dikloretan flourid färg järn kadmium kalcium klor total se not. 1 se not. 1 klorid konduktivitet koppar krom kvicksilver lukt magnesium natrium nickel nitrat nitrit se not. 2 oxiderbarhet kan ersättas av TOC ph se not. 3 PAH polycykliska aromatiska kolväten radioaktivitet Radon bara i grundvattentäkt selen smak sulfat tetrakloreten och trikloreten totalt organiskt kol trihalometaner turbiditet vinylklorid vid kontakt 1. endast vid desinficering med klor 2. endast vid kloraminbehandling 3. endast vid ph- justering Bilaga 1

8 Checklista dricksvattenanläggning enligt 2001:30 Bilaga 2 Anläggning:... Datum:... Fastighet:... Handläggare:... Vart distribueras dricksvattnet?... Är dricksvattenanläggningen godkänd/registrerad?:... Bra/ Ja Dåligt/ Ej akt Nej 1. Egenkontrollprogram (ekp), undersökningar av dricksvattnet a. Finns skriftligt egenkontrollprogram med provpunkter och frekvenser? b. Är egenkontrollprogrammet fastställt av MHN? c. Har MHN medgivit inskränkningar enligt 11? d. Omfattning på provtagning på utgående dricksvatten i ekp?... antal/år e. Omfattning på normal provtagning hos användare i ekp?... antal/år f. Omfattning på utvidgad provtagning hos användare i ekp, Hur ofta?... g. Vilka prov har gjorts? 2010 Normal 1 Normal 2 Utvidgad 2009 Normal 1 Normal 2 Utvidgad 2008 Normal 1 Normal 2 Utvidgad 2007 Normal 1 Normal 2 Utvidgad OBS! Såväl normal som utvidgad kontroll ska innehålla både mikrobiologisk och kemisk analys. Skriv upp utförda analyser på särskilt blad (blått) Bra/ Ja Dåligt/ Nej 2. Vattenverk (brunn + ev brunnsöverbyggnad) a. Finns beskrivning över vattenverket (teknisk dokumentation över vattenberedningen)? b. Finns driftsinsturktion? - ansvarsfördelning - hur processen skall dokumeneteras - ev doseringsanvisningar - larmgränser - funktionskontroller och kalibrering - åtgärder vid driftstörningar och larm - ev reservvattentäkt - skydd- och säkerhetsinstruktioner c. Vilka larm finns (ph, desinficering, turbiditet)?... d. På vilket sätt finns driftsansvarig tillgänglig? Övrigt, ev problem med vattenkvaliteten