Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:

Transkript

1 Egenkontrollprogram för mindre dricksvattentäkter Fastställt:

2 Innehåll Förord Allmänna uppgifter Verksamhetsbeskrivning Beskrivning av vattentäkten Tillsyn och skötsel av vattentäkten och anslutande distributionsnät Riskbedömning Vattenprovtagning Provtagningsanvisningar Provtagningspunkter Provtagningsfrekvens Normal kontroll Utvidgad kontroll Analyser Laboratorium Informationsutbyte avseende analysresultat Sammanfattning av tidigare dricksvattenprovtagning Krav på revidering av egenkontroll... 9 Bilaga I. Hur många prover ska tas för just din verksamhet? Bilaga II. Analyser (Dricksvatten hos användaren) Bilaga III. Analyser (Distributionsanläggning) Information

3 Förord Enligt dricksvattenföreskrifterna, SLVFS 2001:30, ska de verksamheter som omfattas ha ett egenkontrollprogram, där bl.a. omfattning av provtagning samt provtagningspunkter ska anges. Detta är en mall som kommunen har tagit fram för att underlätta arbetet med att skapa ett egenkontrollprogram. Det går även bra att utarbeta ett eget kontrollprogram utifrån bestämmelserna i dricksvattenföreskrifterna. Egenkontrollprogrammet ska fastställas av samverkansnämnden miljö och bygg med avseende på provtagningspunkter och antal provtagningar. Egenkontrollprogrammet skickas därför till miljö och samhällsbyggnad. En kopia på det fastställda egenkontrollprogrammet skickas till verksamheten. Inskränkningar i provtagningen Alla berörda verksamheter ska utföra normal samt utvidgad kontroll av dricksvattnet. Eventuella inskränkningar kan göras enligt följande: 1. Om den normala kontrollen påvisar stabila analysresultat under minst två års tid (här kan även eventuella tidigare provtagningar medräknas) som med marginal ligger under de angivna gränsvärdena och om en försämrad vattenkvalitet anses osannolik, kan samverkansnämnden miljö och bygg besluta att provtagningsfrekvensen får reduceras. 2. Om enskilda parametrar i den utvidgade kontrollen inte påvisas eller förekommer i mycket låga halter under den första provtagningen, kan samverkansnämnden miljö och bygg bevilja inskränkningar av dessa under en bestämd tidsperiod. 3

4 1. Allmänna uppgifter Verksamhetens namn: Typ av verksamhet: Fastighetsbeteckning: Organisationsnummer: Postadress: Postnummer, Ort: Besöksadress (om annan än ovan): Postnummer, Ort: Kontaktperson: Telefon: Mobiltelefon: E-post: Ort och datum Underskrift Namnförtydligande 2. Verksamhetsbeskrivning Kortfattad beskrivning av verksamheten. Om verksamheten är en säsongsverksamhet, beskriv när och hur länge den bedrivs. 4

5 3. Beskrivning av vattentäkten T.ex. beskrivning av vattenbrunnen, eventuella reningssteg, såsom ph-justering, UV-filter, andra filter m.m. Ange hur många personer som vattentäkten försörjer och/eller hur mycket vatten som produceras per dygn. Beskriv distributionsnätet (om det finns något), d.v.s. hur många hus som vattnet leds till, hur långt vattnet leds o.s.v. 4. Tillsyn och skötsel av vattentäkten och anslutande distributionsnät Beskriv den löpande och regelbundna tillsynen. T.ex. byte av filter, underhåll av hydrofor. OBS! Denna tillsyn ska regelbundet dokumenteras skriftligt och dokumentet ska finnas lätt tillgängligt för verksamhetsutövaren samt kontrollmyndigheten, d.v.s. i närhet till vattentäkten. 5

6 5. Riskbedömning Beskriv de eventuella risker som skulle kunna påverka vattenkvaliteten. Hur ser det ut i området runt brunnen (tillrinningsområdet)? Vilka företag finns där som skulle kunna påverka vattenkvaliteten? 6. Vattenprovtagning 6.1 Provtagningsanvisningar Ange kort hur provtagningen ska utföras. Det kan variera beroende på vilket laboratorium som används för analysering av proverna. 6.2 Provtagningspunkter Beskriv var provtagningspunkten/punkterna är belägna. T.ex. tappkran i kök i byggnad X. 6

7 6.3 Provtagningsfrekvens Normal kontroll Ange hur många gånger per år den normala kontrollen ska utföras och i vilka månader proven tas. De anläggningar som har ett distributionsnät, d.v.s. levererar vatten till flera byggnader med avsevärt avstånd emellan, ska ta prov både på utgående vatten, d.v.s. direkt från vattenverket (brunnen) samt hos användaren, d.v.s. direkt i kranen där det normalt används. Se bilaga I Utvidgad kontroll Ange hur ofta den utvidgade kontrollen ska utföras och i vilken månad provet tas. Se bilaga I. 6.4 Analyser Se bilaga II och bilaga III. 6.5 Laboratorium Ange vilket laboratorium som anlitas samt dess kontaktuppgifter. Ange även om det finns något avtal för automatiskt utskick av provtagningsmaterial. 7

8 6.6 Informationsutbyte avseende analysresultat Kontrollmyndigheten ska få ta del av alla analysresultat. Detta genom att kopior skickas till kontrollmyndigheten. Myndigheten ska dessutom omedelbart informeras om ett prov bedöms som otjänligt ur mikrobiologiskt och/eller kemiskt avseende. Det laboratorium som anlitas ska informeras om vilka de ska kontakta då prov visar på otjänligt resultat. Ange vilka personer laboratoriet ska kontakta då prov visar på, eller sannolikt kommer att visa på otjänligt resultat ur mikrobiologiskt och/eller kemiskt avseende. Ange minst en person som representerar verksamheten. Namn på kontaktperson hos kontrollmyndigheten: Malin Sellin Livsmedelsinspektör Namn på kontaktperson på verksamheten: Telefon: E-post: Telefon: E-post: Finns rutin för automatiskt utskick till kontrollmyndigheten av analysprotokoll från laboratoriet? Ja Nej Om nej ange rutin för hur det garanteras att kopia på analysprotokoll når kontrollmyndigheten. 8

9 7. Sammanfattning av tidigare dricksvattenprovtagning Sammanfatta resultat från tidigare provtagningar. Bifoga kopior på analysresultat från de två senaste åren. 8. Krav på revidering av egenkontroll Egenkontrollen ska regelbundet ses över, minst en gång per år. Den ska revideras vid behov, exempelvis vid förändringar av verksamheten eller om förutsättningarna för vattenkvaliteten förändras. Kontrollmyndigheten ska informeras om förändringar görs eller om vattenkvaliteten eller förutsättningarna för vattenkvaliteten försämras. Om revisionen innebär förändringar av dricksvattenprovtagningen ska beslut om förändringen tas av kontrollmyndigheten. 9

10 Bilaga I. Hur många prover ska tas för just din verksamhet? Nedan anges minimikrav för provtagning av dricksvatten. Den angivna frekvensen för provtagning gäller för verksamheter som producerar 10 m m 3 dricksvatten/dygn. De verksamheter som producerar mer ska följa fastställd provtagningsfrekvens enligt avsnitt C i bilaga 3, SLVFS 2001:30. Använd nedan angivna provtagningsfrekvens för att fylla i punkt 6.3 i egenkontrollprogrammet. Dricksvatten hos användaren Prov på dricksvatten hos användaren, d.v.s. direkt i kranen där det normalt används. Observera att detta prov ska tas av alla verksamheter som omfattas av dricksvattenföreskrifterna. Distribuerad eller producerad volym dricksvatten/dygn i ett vattenförsörjningsområde (m 3 ) Normal kontroll (antal prov/år) 1 Utvidgad kontroll (antal prov/år) var tredje år > var annat år > Utgående dricksvatten Prov på utgående vatten, d.v.s. direkt från vattenverket (brunnen), ska endast tas om vattentäkten har ett distributionsnät, d.v.s. levererar vatten till flera byggnader med avsevärt avstånd emellan. I fråga om dricksvatten 100 m 3 /dygn behövs ingen provtagning om vattenproducenten kan visa kontrollmyndigheten att det inte sker någon kvalitetsförsämring mellan utgående dricksvatten och dricksvatten hos användaren. Producerad volym dricksvatten/ dygn (m 3 ) Normal kontroll (antal prov/år) 1 Mikrobiologiska parametrar Kemiska parametrar Grundvatten Ytvatten > > Provtagningen ska i möjligaste mån fördelas lika över tid och rum. 10

11 Bilaga II. Analyser (Dricksvatten hos användaren) Årligen (normal kontroll) Vart tredje år (utvidgad kontroll) Antal mikroorganismer vid 22 C Analyser enligt årlig normalkontroll Antal långsamtväxande bakterier Enterokocker E. Coli Clostridium perfringens Koliforma bakterier Aktinomyceter Ammonium Mikrosvamp Färg Fluorid Mangan Koppar Järn Aluminium Konduktivitet Nickel Lukt Kalcium ph Klorid Smak Magnesium Turbiditet Natrium Specifika parametrar Sulfat Bekämpningsmedel Listan gäller för vatten som: är grundvatten inte genomgått kemisk fällning inte desinficerats med klor/kloramin inte behandlats med polymer inte tillhandahålls från en distributionsanläggning Nitrat Nitrit Antimon Arsenik Bly Kadmium Kvicksilver Radon (borrade brunnar) Selen Bensen Bens(a)pyren Bor Bromat Cyanid 1,2-dikloretan Krom PAH Tetrakloreten och trikloreten Trihalometaner Oxiderbarhet (COD Mn) 11

12 Bekämpningsmedel Atrazin (tex Totex Strö) verksamt ämne Atrazindesetyl nedbrytningsprodukt Atrazindesisopropyl nedbrytningsprodukt BAM (2,6 diklorbensamid) nedbrytningsprodukt Glyfosat (tex Roundup) verksamt ämne AMPA nedbrytningsämne Bentazon (tex SG) verksamt ämne Antimon Arsenik Bly Kadmium Kvicksilver Radon (borrade brunnar) Selen Bensen Bens(a)pyren Bor Bromat Cyanid 1,2-dikloretan Krom PAH Tetrakloreten och trikloreten Trihalometaner Oxiderbarhet (COD Mn) Undersök vilka verksamheter som finns i närområdet och vilka bekämpningsmedel som används (även långt tillbaka). Bekämpningsmedel som alltid bör kontrolleras om det finns lantbruk i närheten. Bekämpningsmedel som alltid bör kontrolleras om det finns lantbruk i närheten. Bekämpningsmedel som alltid bör kontrolleras om det finns lantbruk i närheten. Bekämpningsmedel som alltid bör kontrolleras om det finns lantbruk i närheten. Bekämpningsmedel som alltid bör kontrolleras om det finns lantbruk i närheten. Bekämpningsmedel som alltid bör kontrolleras om det finns lantbruk i närheten. Bekämpningsmedel som alltid bör kontrolleras om det finns lantbruk i närheten. Förorening från industrier, soptippar eller rötslam, samt från material i fastighetsinstallationer. Kan förekomma naturligt i bergsborrade brunnar. Föroreningar från industrier (träimpregnering, processkemikalie) Förorening från industrier, soptippar eller liknande, samt från material i fastighetsinstallationer. Kan finnas i grundvattnet. Föroreningar från industrier eller gödningsmedel Förorening från industrier, soptippar eller liknande. Obefintliga halter i ytvatten och grävda brunnar (luftas bort) Ovanligt med höga halter i Sverige. Förorening från industrier, bensinläckage och liknande. Föroreningar från industrier (träimpregnering). Cancerogent. Förorening från industrier (tvättmedel) eller avlopp. Om ozon (och ev. klorföreningar) används som desinfektionsmedel. Förorening från industrier, soptippar eller liknande. Förorening från industrier, bensinläckage och liknande. Förorening från industrier, soptippar eller liknande. Föroreningar från industrier (träimpregnering). Cancerogent. Föroreningar från industrier (lösnings- och avfettningsmedel från tvätt-, textil- eller metallindustri). Restprodukt vid desinfektion med klorföreningar. Förekomst av organiskt material i råvattnet. 12

13 Bilaga III. Analyser (Distributionsanläggning) Normal kontroll Utvidgad kontroll Utgående vatten Vatten hos användaren Vatten hos användaren Antal mikroorganismer vid 22ºC Antal mikroorganismer vid 22 C Analyser enligt årlig normalkontroll E. coli Antal långsamtväxande bakterier Enterokocker Koliforma bakterier E. Coli Clostridium perfringens Färg Koliforma bakterier Aktinomyceter Järn Ammonium Mikrosvamp Mangan Färg Fluorid ph (vid ph-justering) Mangan Koppar Temperatur Järn Aluminium Turbiditet Konduktivitet Nickel Lukt Kalcium ph Klorid Smak Magnesium Turbiditet Nitrat Nitrit Specifika parametrar Natrium Sulfat Bekämpningsmedel Atrazin (tex Totex Strö) Atrazindesetyl Atrazindesisopropyl BAM (2,6 diklorbensamid) Glyfosat (tex Roundup) AMPA Bentazon (tex SG) Antimon Arsenik Bly Kadmium Kvicksilver Radon (borrade brunnar) Listan gäller för dricksvattenanläggningar: som använder grundvatten där vattnet inte genomgår kemisk fällning där vattnet inte desinficeras med klor/kloramin där vattnet inte behandlas med polymer som har en distributionsanläggning Selen Bensen Bens(a)pyren Bor Bromat Cyanid 1,2-dikloretan Krom PAH Tetrakloreten och trikloreten Trihalometaner Oxiderbarhet (COD Mn) 13

14 Information Anlita ett ackrediterat laboratorium för analys av vattenprov. Vid provtagning av bekämpningsmedel är det viktigt att anlita ett laboratorium som kan analysera bekämpningsmedel. Vid beställning av vattenprov se till att alla parametrar kommer med, specificera parametrarna. Det anlitade laboratoriet kan erbjuda färdiga paket som passar. Observera att parametrarna i bilaga II och bilaga III är minimikrav, det går bra om fler parametrar analyseras. Beställ ett vattenprov för livsmedelsverksamhet/allmän förbrukning, inte för enskild vattentäkt. Gränsvärdena är inte de samma för de olika typerna av prover. Kopia på analysresultat från vattenprov skickas till Ulricehamns kommun. Säsongsverksamheter som har öppet en kort tid under året tar ett prov/år. Vattenprovet bör tas innan verksamheten öppnar för att säkerställa dricksvattenkvalitén. Åtgärd med uppföljande vattenprov kan behövas om resultatet blir tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Var tredje år tas ett större prov (utvidgad kontroll). Det större provet ersätter då ett av de årliga proven (normal kontroll). Parametrar i det större provet beror på hur omgivningen i brunnens tillrinningsområde ser ut. Det är viktigt att ta reda på vilka bekämpningsmedel (bl.a. insekts-, svamp- och ogräsmedel) som använts i brunnens tillrinningsområde för att veta vilka bekämpningsmedel som ska analyseras. Finns det jordbruk, skogsbruk, väg, golfbana, stor grusplan (eller liknande) eller kyrkogård i närheten? Har det förekommit industriella verksamheter i brunnens tillrinningsområde kan det vara aktuellt att utöka antalet parametrar i det större provet som tas vart tredje år. Vilka parametrar som är aktuella beror på vilken typ av verksamhet som bedrivits. Parametrar i tabellen på sidan 12 kan testas mer sällan än vart tredje år om värdet på provet ligger betydligt under gränsvärdet för resultatet tjänligt. Radonprov bör tas i borrade brunnar vid det första årliga vattenprovet för att se status. 14