Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Transkript

1

2 Anläggning VA Inledning Vatten Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

3 Jordens vatten 27 maj 2013 Sara Bäckström 3

4 Vattentillgång 27 maj 2013 Sara Bäckström 4

5 Gott om vatten eller vattenbrist? Unicef (FN:s barnfond) delar in världens länder i fem vattenförsörjningsgrupper. Kategorierna baseras på forskning som utgår från hur många människor som delar på 1 miljon kubikmeter vatten. (Se siffrorna inom parentes.) God vattentillgång hela året. Hit hör Sverige och Norge. (max 500 människor delar på 1 miljon kubikmeter vatten.) Säsongsproblem. Här behöver man spara vatten från perioder med överskott till torrperioder. Hit hör de flesta europeiska länderna, bland annat Danmark. (max människor delar på 1 miljon kubikmeter vatten.) Vattenstress. Här har man stor vattenbrist under torrperioder. Hit räknas till exempel Polen. (max människor delar på 1 miljon kubikmeter vatten.) Absolut vattenbrist. Hit hör länder som Syrien och Egypten. (max människor delar på 1 miljon kubikmeter vatten.) Vattengränsen redan nådd. Här har man redan passerat gränsen för hur många människor området kan försörja med vatten. Hit hör till exempel Israel och Namibia. (Fler än människor delar på 1 miljon kubikmeter vatten.) 27 maj 2013 Sara Bäckström 5

6 Nederbörd Sverige 27 maj 2013 Sara Bäckström 6

7 Varken spara eller slösa i Sverige I Sverige har vi så gott om vatten att vi inte behöver spara på det. Faktum är att vi inte heller bör spara på det. Hur går det resonemanget ihop med allt vi får lära oss om att spara på jordens resurser? Jo, förklaringen är att vi faktiskt varken ska spara eller slösa på kallvatten. Om man sparar för mycket står vattnet nämligen stilla i ledningarna. Obs ej varmvatten! Slutsatsen är att vi helt enkelt ska använda den mängd kallvatten vi behöver och varken spara eller slösa. 27 maj 2013 Sara Bäckström 7

8 Vattnets kretslopp 27 maj 2013 Sara Bäckström 8

9 27 maj 2013 Sara Bäckström 9

10 VA-verksamheten En extra loop i vattnets kretslopp. Förse oss med dricksvatten och transportera bort avloppsvatten rena och ta hand om det som renats bort. 27 maj 2013 Sara Bäckström 10

11 Kretslopp av vatten och näring 27 maj 2013 Sara Bäckström 11

12 Flöden på vatten liknar ej naturens 27 maj 2013 Sara Bäckström 12

13 Ytavrinning i stad och landsbygd 27 maj 2013 Sara Bäckström 13

14 Varför ser vattensystemet ut som det gör idag? Bra fråga! 27 maj 2013 Sara Bäckström 14

15 Akvedukt som rommarna byggde Pont du gard, Nimes Frankrike Från mitt fönster hos sadelmakare Sjöström, Fritz von Dardel 1857 visar hur man hämtar vatten ur stadens centralt belägna brunn 27 maj 2013 Sara Bäckström 15

16 Historik 1880 hade Stockholm största barnadödliheten där vattenburen smitta (tex kolera) låg mycket bakom 1930 hade det sjunkigt och då lägst vilket förklarades av förbättrad vattenförsörjning 1969 Miljöskyddslagen 27 maj 2013 Sara Bäckström 16

17 Utbyggnad av avloppsreningsverk (bioligisk rening) 27 maj 2013 Sara Bäckström 17

18 Utveckling reningsteknik 27 maj 2013 Sara Bäckström 18

19 Dricksvattenproduktion Dricksvatten är ett livsmedel (obs ej varmtvatten) Råvattenkällor: Grundvatten Ytvatten Risken för mikrobiologiska föroreningar är främsta kravet/orsaken till rening 27 maj 2013 Sara Bäckström 19

20 Skiss av ytvattenverk, grundvattenverk 27 maj 2013 Sara Bäckström 20

21 Grundvatten Oftast bättre kvalité än ytvatten Sammansättning beror på Nederbörd Avdunstning Geologin i området Vattnets kontakttid med markmaterialet 27 maj 2013 Sara Bäckström 21

22 Grundvatten 27 maj 2013 Sara Bäckström 22

23 Grundvatten är tillgängligt i den mättade zonen 27 maj 2013 Sara Bäckström 23

24 Grundvattentröm-exempel 27 maj 2013 Sara Bäckström 24

25 Umeås dricksvatten 27 maj 2013 Sara Bäckström 25

26 Grundvatten kvalité Upplevs rent men uppfyller ej Livsmedelsverkets krav Höga halter av järn och mangan 27 maj 2013 Sara Bäckström 26

27 Brunnar 27 maj 2013 Sara Bäckström 27

28 Grävda brunnar För enskild vattenförsörjning <10m 3 dag och försörjer mindre än 50 personer regleras av allmänna råd från socialstyrelsen Betongringar med filter av grus i botten 27 maj 2013 Sara Bäckström 28

29 Bergborrade brunnar Vanligast i Sverige idag Rörspets För provborrning för brunnar 27 maj 2013 Sara Bäckström 29

30 Ytvatten Bestäms av av samma pkt som grundvatten Färg Humus Grumlighet Bakterier Noggranna undersökningar av kvalitet vid ett flertal representativa punkter 27 maj 2013 Sara Bäckström 30

31 Ytvatten 27 maj 2013 Sara Bäckström 31

32 Skydd av vattentäkter 27 maj 2013 Sara Bäckström 32

33 27 maj 2013 Sara Bäckström 33

34 Forslunda-Umeå-konstgjord infiltration (ett av Sveriges största grundvattenverk) Vatten pumpas upp ur filterbrunnar och filtereras genom åsen 2-3 dygn. Luftning-gaser (flyktiga ämnen) och oxidera Fe och Mn Flockar (oxiderat Fe och MN) avskiljs i sandfilter Alkaliskt filter (kalksten, CaCO3), ph-värde, alkalinitet, hårdhet justeras Mikrobilogisk barriär NaOCl 27 maj 2013 Sara Bäckström 34

35 Olika mätvärden och jämförelse grundvattenytvatten 27 maj 2013 Sara Bäckström 35

36 Hårdhet, Tyska hårdhetsgrader 1 dh Umeå: kvalitet e7ce12f44d15bb html Övriga Sverige 27 maj 2013 Sara Bäckström 36

37 Luftning 27 maj 2013 Sara Bäckström 37

38 Luftning 27 maj 2013 Sara Bäckström 38

39 Mikrosil 27 maj 2013 Sara Bäckström 39

40 Avhärdning för att minska hårdhet 27 maj 2013 Sara Bäckström 40

41 Flockning 27 maj 2013 Sara Bäckström 41

42 Sedimentering 27 maj 2013 Sara Bäckström 42

43 Sedimentingsbassäng 27 maj 2013 Sara Bäckström 43

44 Flotationsanläggning 27 maj 2013 Sara Bäckström 44

45 Exempel Ringsjöverket 27 maj 2013 Sara Bäckström 45

46 Vombverket (konstgjord infl) 27 maj 2013 Sara Bäckström 46

47 Klorering, ph inverkar Klor tillsätts i olika former 27 maj 2013 Sara Bäckström 47

48 Mikrobiologisk barriär Ozon UV-ljus Klordioxid Konstgjord infiltration 14 dagar Kemisk fällning Långsamfilter Primär desinfektion Filtrering genom membran 27 maj 2013 Sara Bäckström 48

49 Mikroorganismer Cryptospori dium, släkte med ca 10 arter i protozogruppen coccidier Endast ett fåtal kan orsaka problem och det är svårt att mäta. Hos människa och flera husdjur orsakar arten Cryptosporidium parvum diarrésjukdom som nedsätter allmäntillståndet men som brukar vara självläkande 27 maj 2013 Sara Bäckström 49