KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC

Transkript

1 FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC

2 Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER KONSTEN ATT RENA VATTEN Vattenrening är nödvändigt för att förse befolkningen med friskt och rent dricksvatten och processen som omvandlar råvatten till dricksvatten genomförs med hjälp av vattenverk (ej att förväxla med reningsverk, som renar avloppsvatten). Utan vattenverken skulle vi ständigt vara utsatta för dödliga, vattenburna virus som kolera och andra smittsamma sjukdomar. MÅL/SYFTE Jag har valt att skriva om vattenrening eftersom vatten är vårt viktigaste livsmedel och någonting vi är beroende av för att överleva. Till följd av detta finns det massor av information att välja och vraka mellan både på internet och i form av litteratur. Jag är också intresserad av vattnets väg från naturen som råvatten till drickbart kranvatten och hur det var förr, när vi inte hade tillgång till denna fantastiska teknik. Dessutom är inte rent vatten i kranen en självklarhet i alla länder och det är något som påverkar hela befolkningen och i sin tur landets status. Därför behöver man inte läsa så mycket om historian kring ämnet, då det räcker att ta reda på hur det är i många utvecklingsländer, där vatten inte är någonting som man tar för givet och tekniken inte kommit lika långt som i västvärlden och industriländerna. Mitt mål är att lära mig hur denna process går till och få förståelse om hur vi har uppnått detta som vi har i dag i ett land där rent vatten i kranen garanteras och är näst intill kostnadsfritt.

3 HUR DET GÅR TILL Ungefär hälften av vårt dricksvatten utvinns ur grundvatten, och den andra hälften ur ytvatten. Obehandlat vatten kallas råvatten och måste genomgå flera olika reningsprocesser innan det hamnar i vår vattenkran som kranvatten. Grundvatten har i regel högre kvalitet än ytvatten och behöver inte genomgå lika många reningsprocesser. I Sverige finns närmare 1750 vattenverk som tillsammans producerar inte mindre än 1000 miljoner kubikmeter dricksvatten varje år. Bild som illustrerar reningsprocessen tagen från Svenskt Vattens hemsida. [svensktvatten.se] Det första steget i proceduren är filtreringen, där skräp och olika partiklar tas bort genom att vattnet silas genom exempelvis ett lager grovt grus. Själva filtreringen genomförs också i olika steg, allt från grov till fin filtrering där alla synliga partiklar avlägsnas. Efter grovfiltreringen justeras vattnets PH- värde. Om vattnet är mycket hårt, d.v.s. innehållet höga halter av kalcium och magnesium händer det att det avhärdas. Hårt vatten kräver stora doser tvättmedel och kan ge kalkavlagringar på t.ex. porslin. Efter detta leds vattnet vidare till en flockningskammare, där man tillsätter kemikalier till det som gör att alla partiklar som slank igenom vid grovfiltreringen nu samlas och sjunker till botten i kammaren. Efter detta skickas vattnet till en sedimenteringsbassäng, där ännu fler partiklar rensas bort. När detta är gjort färdas vattnet genom ett snabb- och långsamfilter, som båda består av en sandbädd. Skillnaden är, namnen att döma, att vattnet passerar olika fort genom de olika filtren. Det sista steget är desinficering av vattnet. Detta sker genom att man tillsätter klor eller ozon till vattnet eller belyser det med ultraviolett ljus för att avlägsna de allra sista föroreningarna. När detta är gjort passerar vattnet vidare till ditt vattentorn där det lagras för att sedan pumpas ut genom din kran som ett glas gott och rent kranvatten. [svensktvatten.se, 2012] HISTORIA & FRAMTID Vattenreningens historia startar i att man inte renade vattnet alls, vilket förstås innebar en stor fara för folkhälsan. I många u- länder är det fortfarande så att det lilla vatten som finns blir förorenat då avloppsvatten från hushåll ofta släpps ut direkt orenat i vattendragen. På talet, under den industriella revolutionen, flyttade många folk in till städerna och löste helt enkelt problemet med avfall genom att slänga det på gatorna, vilket förstås ledde till att stadsmiljön blev mycket ohygienisk. Svåra epidemier som kolera spreds genom att människorna använde naturen både som badplats, vattenreservoar, avloppsreservoar och soptipp på samma gång. Människorna badade alltså i sjukdomar. Några andra faktorer som påverkade spridningen av kolera var att allt vatten fraktades i smutsiga hinkar, och några kvalitetstester gjordes inte förutom av självutnämnda

4 experter som smakade på vattnet. Friskvatten kunde existera i brunnar, men få hade råd att ta sitt vatten därifrån. Snart insåg de styrande i Sverige att de var tvungna att göra någonting åt detta. Det var det enda sättet att stoppa epidemierna. På talet sattes de första reningsverken i bruk för att få bort de grövsta partiklarna och tjugo år senare kom man underfund med organisk rening. Nu var det en självklarhet att ha tillgång till rent vatten i hushållet. [liu.se, 2009] I framtiden kommer tekniken för att rena vatten bli ännu vassare, i takt med att kraven skärps och klimatet förändras. Läkemedel som frigörs i vatten är också svårt att avlägsna och är ett växande problem. Vi måste öka kunskapen om organiska ämnen som hamnar i vårt vatten och hur de kan avlägsnas på ett säkert och miljövänligt vis. [miljöforskning.se, 200] VATTENRENING & MILJÖ Jag tror inte att vattenreningen har några särskilda negativa effekter på miljön. METOD I detta arbete har jag mestadels använt mig av sökning på internet då jag hittat många seriösa och pålitliga källor och dessutom en tidskrift i onlineversion så jag försökte aldrig hitta några böcker i ämnet. GENOMFÖRANDE Det första jag gjorde var att försöka planera mitt arbete genom att skriva in alla rubriker. Jag koncentrerade mig på en rubrik i taget. Jag antecknade källorna löpande. När jag var färdig gjorde jag innehållsförteckningen. DISKUSSION Vadå diskussion? REFERENSER Wikipedia, Vattenverk ( ) svensktvatten.se Wikipedia, Kranvatten ( ) sidor/produktion/vatten.htm Vatten och avlopp ett stort tekniskt system, Anders Proos, Emelie Liljegren, Johanna Lundqvist ( )

5 Hämtat Miljöforskning, nummer /2012, Torsten Hedberg 200/Innehall/Temaartiklar/Framtidens- vattenrening/ Hämtat