GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Transkript

1 VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor att lägga i botten Sand Jord Lagom stora växter så att de får plats i burken, t.ex. murgröna eller fetbladsväxter. Blommande växter är inte att rekommendera. 1. Ta en stor glasburk som du kan få ner handen i utan att fastna. 2. Lägg ett lager med små stenar eller lecakulor i botten och täck med sand. 5. Sätt på locket och se till att det är tätt. Skriv datum på burken. 6. Ställ burken ljust men inte med för mycket sol. Du har nu gjort ett kretslopp i miniatyr. Titta vad som händer med fuktigheten i burken efter några dagar. Öppna inte burken under experimentet, då bryter man det slutna kretsloppet. Det finns minikretslopp som har fungerat i flera år. Lycka till! SÅ HÄR FUNKAR DET: Vatten avges från växterna och stiger upp i burken. När vattenångan nuddar glaset kyls det ner och rinner ner längs kanterna. Då kan växterna ta upp det igen i sina rötter. Syret och koldioxid rör sig också runt i burken och växlar mellan de olika formerna. Växterna andas koldioxid och gör om det till syre medan nedbrytarna som finns i jorden gör precis tvärtom. Man kan säga att det slutna kretsloppet som vi tillverkar här är som vårt jordklot i miniatyr. 3. Fyll burken med jord tills den är ungefär halvfull (om man planterar fetbladiga växter är det bra om man blandar jorden med lite sand). 4. Plantera växterna i jorden och vattna lite grann. Det behövs inte så mycket då växterna och jorden redan innehåller vatten.

2 SÅ BLIR DRICKSVATTNET 2. VAD HÄNDER VID ETT OLJEUTSLÄPP? Experimentet visar vad som händer med oljan vid ett oljeutsläpp i en sjö eller i ett hav. Ni kan diskutera vilka djur i vattnet som drabbas mest. Skål Vatten Matolja Sked 1. Häll några droppar matolja i en skål med vatten. 2. Rör om med skeden. Fundera på vad som händer. Om ett oljeutsläpp skulle ske i en sjö eller i ett hav, vilka djur tror du skulle drabbas värst? Fiskar som simmar vid botten eller fåglar som simmar på ytan?

3 VATTENVERK 3. SILA JORDGUBBSSAFT GENOM SAND/KOLFILTER Att visa hur smutsigt vatten kan filtreras och bli rent. Experimentet använder samma princip som när sjövatten renas i sandfiltren på vattenverket. Du kan också prova att filtrera andra vätskor så som kaffe, te eller sjövatten och se vad som händer! Utspädd saft Kaffefilter Aktivt kol Akvariesand Tratt Skål 1. Lägg kaffefiltret i tratten och fyll det med kol och akvariesand. 2. Skölj igenom kaffefiltret i tratten med vanligt vatten för att få bort de minsta kolpartiklarna. 3. Häll saften långsamt genom kaffefiltret så att saften filtreras. Du måste hälla så lite så att det bara droppar från filtret. Reningsresultatet kan skilja sig beroende på vilket filter och kol man använder.

4 VATTENLEDNINGAR 4. KOMMUNICERANDE KÄRL Att visa hur ett vattentorn fungerar. Genomskinlig plastslang, t.ex. akvarieslang med förslutningsbara ändar Karamellfärg Whiteboardtavla eller ett stort papper som du kan fästa på väggen samt pennor 1. Blanda vatten och karamellfärg (karamellfärgen används för att det ska synas bättre). 2. Häll blandningen i slangen och håll uppe båda ändarna så att inget rinner ut. 3. Rita ett vattentorn på en kulle och ett höghus på papperet eller whiteboardtavlan. Huset ska ligga lägre än vattentornet. 4. Håll slangens ena ände i vattentornet och den andra i höghuset. Hur rinner vattnet nu? 5. Rita några nya våningar på höghuset och placera slangen så att det blir högre än vattentornet - vad händer med vattnet i slangen nu?

5 HEMMA 5. VATTEN- FÖRBRUKNING Varje dag använder vi i genomsnitt 200 liter per person. I det här experimentet får man själv räkna ut hur mycket vatten man använder och till vilka saker. DEL 1 1. Ta en hink och fyll upp den med duschvatten under ca 1 min. 3. Räkna nu ihop ditt toaresultat med resultatet du fick i duschmätningen. Glöm inte att räkna med det vattnet som finns i mat och dryck. Hur mycket vatten blev det sammanlagt? TIPS! Om du tycker att det är svårt att räkna kan du be en någon vuxen om hjälp. 2. Räkna upp hur många liter hinken rymmer, en vanlig hink brukar rumma ca 10 liter. 3.Ta antalet liter vatten du samlat i hinken och multiplicera det med den tid som du brukar duscha, (exempel: 10 liter multiplicerat med 10 minuter, blir 100 liter vatten). DEL 2 1. Räkna nu ut hur många gånger du spolar toaletten under ett dygn. En vanlig toalett spolning förbrukar mellan 3-6 liter vatten. En gammal toalettstol brukar förbruka ca 12 liter vatten. 2. Multiplicera antalet spolningar med rätt antal liter vatten.

6 VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor att lägga i botten Sand Jord Lagom stora växter så att de får plats i burken, t.ex. murgröna eller fetbladsväxter. Blommande växter är inte att rekommendera. 1. Ta en stor glasburk som du kan få ner handen i utan att fastna. 2. Lägg ett lager med små stenar eller lecakulor i botten och täck med sand. 5. Sätt på locket och se till att det är tätt. Skriv datum på burken. 6. Ställ burken ljust men inte med för mycket sol. Du har nu gjort ett kretslopp i miniatyr. Titta vad som händer med fuktigheten i burken efter några dagar. Öppna inte burken under experimentet, då bryter man det slutna kretsloppet. Det finns minikretslopp som har fungerat i flera år. Lycka till! SÅ HÄR FUNKAR DET: Vatten avges från växterna och stiger upp i burken. När vattenångan nuddar glaset kyls det ner och rinner ner längs kanterna. Då kan växterna ta upp det igen i sina rötter. Syret och koldioxid rör sig också runt i burken och växlar mellan de olika formerna. Växterna andas koldioxid och gör om det till syre medan nedbrytarna som finns i jorden gör precis tvärtom. Man kan säga att det slutna kretsloppet som vi tillverkar här är som vårt jordklot i miniatyr. 3. Fyll burken med jord tills den är ungefär halvfull (om man planterar fetbladiga växter är det bra om man blandar jorden med lite sand). 4. Plantera växterna i jorden och vattna lite grann. Det behövs inte så mycket då växterna och jorden redan innehåller vatten.

7 SÅ BLIR DRICKSVATTNET 2. VAD HÄNDER VID ETT OLJEUTSLÄPP? Experimentet visar vad som händer med oljan vid ett oljeutsläpp i en sjö eller i ett hav. Ni kan diskutera vilka djur i vattnet som drabbas mest. Skål Vatten Matolja Sked 1. Häll några droppar matolja i en skål med vatten. 2. Rör om med skeden. Fundera på vad som händer. Om ett oljeutsläpp skulle ske i en sjö eller i ett hav, vilka djur tror du skulle drabbas värst? Fiskar som simmar vid botten eller fåglar som simmar på ytan?

8 VATTENVERK 3. SILA JORDGUBBSSAFT GENOM SAND/KOLFILTER Att visa hur smutsigt vatten kan filtreras och bli rent. Experimentet använder samma princip som när sjövatten renas i sandfiltren på vattenverket. Du kan också prova att filtrera andra vätskor så som kaffe, te eller sjövatten och se vad som händer! Utspädd saft Kaffefilter Aktivt kol Akvariesand Tratt Skål 1. Lägg kaffefiltret i tratten och fyll det med kol och akvariesand. 2. Skölj igenom kaffefiltret i tratten med vanligt vatten för att få bort de minsta kolpartiklarna. 3. Häll saften långsamt genom kaffefiltret så att saften filtreras. Du måste hälla så lite så att det bara droppar från filtret. Reningsresultatet kan skilja sig beroende på vilket filter och kol man använder.

9 VATTENLEDNINGAR 4. KOMMUNICERANDE KÄRL Att visa hur ett vattentorn fungerar. Genomskinlig plastslang, t.ex. akvarieslang med förslutningsbara ändar Karamellfärg Whiteboardtavla eller ett stort papper som du kan fästa på väggen samt pennor 1. Blanda vatten och karamellfärg (karamellfärgen används för att det ska synas bättre). 2. Häll blandningen i slangen och håll uppe båda ändarna så att inget rinner ut. 3. Rita ett vattentorn på en kulle och ett höghus på papperet eller whiteboardtavlan. Huset ska ligga lägre än vattentornet. 4. Håll slangens ena ände i vattentornet och den andra i höghuset. Hur rinner vattnet nu? 5. Rita några nya våningar på höghuset och placera slangen så att det blir högre än vattentornet - vad händer med vattnet i slangen nu?

10 HEMMA 5. VATTEN- FÖRBRUKNING Varje dag använder vi i genomsnitt 200 liter per person. I det här experimentet får man själv räkna ut hur mycket vatten man använder och till vilka saker. DEL 1 1. Ta en hink och fyll upp den med duschvatten under ca 1 min. 3. Räkna nu ihop ditt toaresultat med resultatet du fick i duschmätningen. Glöm inte att räkna med det vattnet som finns i mat och dryck. Hur mycket vatten blev det sammanlagt? TIPS! Om du tycker att det är svårt att räkna kan du be en någon vuxen om hjälp. 2. Räkna upp hur många liter hinken rymmer, en vanlig hink brukar rumma ca 10 liter. 3.Ta antalet liter vatten du samlat i hinken och multiplicera det med den tid som du brukar duscha, (exempel: 10 liter multiplicerat med 10 minuter, blir 100 liter vatten). DEL 2 1. Räkna nu ut hur många gånger du spolar toaletten under ett dygn. En vanlig toalett spolning förbrukar mellan 3-6 liter vatten. En gammal toalettstol brukar förbruka ca 12 liter vatten. 2. Multiplicera antalet spolningar med rätt antal liter vatten.

11 MOTVERKA STOPP I AVLOPPET 6. PAPPER I AVLOPPET I många skolor spolar elever ner pappershanddukar i toaletten. De är mycket tjockare än toalettpapper och löser inte upp sig lika lätt i avloppsledningarna. Det kan leda till att det blir stopp i rören och översvämning på toan. Du kan här ta reda på varför. Prova att lägg olika sorters papper i en skål med vatten. Använd toalettpapper och t.ex. pappershanddukar, våtservetter och hushållspapper. Låt papperen ligga i vattnet över natten. Har det hänt någonting? Är det skillnad mellan de olika typerna av papper? Ta reda på om ni har haft problem med avloppet i skolan någon gång. Vaktmästaren kanske kan svara på den frågan och också tala om orsaken.

12 AVLOPPSRENINGSVERK 7. EGET AVLOPPSRENINGSVERK Att visa hur ett avloppsreningsverk fungerar. 2 skålar Tvål Tandkräm Tops Durkslag eller sil Tratt Sand eller kol Kaffefilter 4. Biologiska reningssteget är svårt att efterlikna då bakterierna är så små att man inte kan se dem. Men bakterierna finns där och de behöver luft för att kunna andas och äta upp smutsen. Luft kan du blåsa ner med ett sugrör. Men se upp, det kommer nog löddra av tvål och tvättmedel. 5. Till sist ska vattnet rinna genom ett sandfilter. Ta tratten och lägg i ett kaffefilter. Häll i sand (eller kol om du har tillgång till det). Låt vattnet rinna sakta genom tratten. Hur ser vattnet ut nu? 1. Blanda ner jord, tandkräm, tvål, tops eller liknande i en skål fylld med vatten. Det ska efterlikna det vatten som dagligen kommer från våra hem till reningsverken. 2. Sila vattnet genom durkslaget eller silen. Detta fungerar som rensgallret i reningsverket. 3. Låt skålen med vattnet stå så att tunga partiklar kan sjunka till botten (sedimentera). Det efterliknar sedimenteringsbassängerna som finns i reningsverket. Häll över vattnet till en ny skål men se till så att det som sjunkit till botten inte följer med.

13 SJÖAR, HAV OCH VATTENDRAG 8. SALTHALT & TEMPERATURER Vatten med olika salthalt och olika temperaturer beter sig på olika sätt. Här kan du prova själv och se vad som händer när man blandar salt och varmt vatten. Salt Skål Karamellfärg Sked 1. Blanda ner salt i en skål med kallt vatten. Rör om tills allt salt har löst sig. 2. Blanda karamellfärg i varmt vatten. 3. Häll försiktigt det färgade vattnet i skålen, du kan ta skeden till hjälp. Vad händer och varför? 4. I Östersjön är det bräckt vatten, det vill säga en blandning av sötvatten och saltvatten. Blanda om det färgade vattnet med saltvattnet så får du bräcktvatten.