Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Transkript

1 Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken och dricksvattnet ute på rörnätet och hos abonnenterna kontrolleras både bakteriologiskt och fysikaliskt/kemiskt, genom ett omfattande provtagningsprogram. Göteborgs kranvatten uppfyller Livsmedelsverkets krav med god marginal. Det har låga halter av klor, organiska ämnen, salt och aluminium och är fritt från skadliga mikroorgansimer. Göteborg har mjukt vatten vilket innebär att minsta dosering av disk- och tvättmedel räcker för att göra rent. Hårt vatten har högre halter av kalcium och magnecium. Göteborg Vatten Göteborg Vatten är en kommunal förvaltning och leds av nämnden för Göteborg Vatten. Det är Göteborg Vatten som levererar dricksvatten till alla göteborgare. Göteborg Vatten sköter drift och underhåll av vattenreningsverken Alelyckan och Lackarebäck samt de kilometer rör och ledningar som transporterar vattnet. Här hämtar Göteborg sitt vatten Göteborg hämtar större delen av sitt vatten från Göta älv som har varit vattentäckt i mer än 100 år. I sju mätstationer utmed Göta älv kontrolleras älvens vatten kontinuerligt. Mätvärden överförs till kontrollrummet på Alelyckeverket och provtagning kan automatiskt starta om vattenkvaliteten skulle avvika från det normala. Manuell provtagning sker regelbundet och avvikelser i vattenkvaliteten följs upp. Vattnet pumpas upp vid Lärjeholm där ungefär liter vatten per sekund tas in. Mätstationer ger regelbundet rapporter om vattnets kvalitet och skulle det vara förorenat av utsläpp eller bakterier stängs intaget och istället används vattenreserverna i Delsjöarna och Rådasjön. Vattnet går till Göteborgs två vattenreningsverk, Alelyckan och Lackarebäcksverket. Hälften av vattnet går till Alelyckans vattenverk och resten leds via en tunnel till Stora och Lilla Delsjön och sedan vidare till Lackarebäcksverket i Mölndal där det renas innan det går ut till konsumenterna. Rent vatten till göteborgarna Vattenreningen i reningsverken är en process som består av bland annat silning, flockning, sedimentering och filtrering med aktiverat kol. I processen avskiljs lerpartiklar, avlagringar, mikroorganismer och ämnen som kan ge lukt och smak. Till sist desinficeras vattnet med klor och leds ut till göteborgarna via rörnätet. Vattnets väg till kranen Från vattenverken pumpas vattnet till huvudledningsnätet. Trycket räcker till de områden som ligger lågt, men för att vattnet också ska komma till de högt belägna områdena måste det finnas så kallade tryckstegringsstationer. I Göteborg finns det 59 stycken sådana stationer som pumpar upp vattnet till olika högzoner. Inom de större zonerna finns reservoarer, det vi kallar

2 vattentorn, med tillräcklig volym för att under dygnet jämna ut skillnaden mellan pumpning och förbrukning. Vattentornen fylls nattetid och tappas av dagtid när förbrukningen är som störst. Vattenreningsverken i Göteborg producerar m³ rent vatten per dag. Det är drygt en halv kubikmeter rent vatten per göteborgare. Det rena vattnet leds i km rör till konsumenterna. Delar man den sammanlagda rörlängden med antalet göteborgare blir det ungefär fyra meter per person. Förbrukning En göteborgare använder i snitt 200 liter vatten varje dygn. De flesta förbrukar vatten på morgonen mellan klockan och på kvällen mellan klockan Bara 10 liter används till mat och dryck, resten till personlig hygien, disk och tvätt. Av de 47 miljoner m³ vatten som förbrukas i Göteborg per år står hushållen för 30 miljoner m³. Alltså den absolut största delen. Billigt vatten i kranen I Göteborg kostar driksvattnet ungefär 1 öre litern. I priset ingår avlopp, rening och hemleverans via ledningar, vilket är miljövänligt och bekvämt. Vatten på flaska kostar 500 till gånger mer per liter. Det är dessutom ett betydligt sämre alternativ ur miljösynpunkt, eftersom det går åt minst 500 gånger så mycket energi för att paketera och transportera flaskvatten. Då är ändå tio påfyllningar av returflaska inräknade. Lite fakta För att kunna forsla vattnet behövs ledningar, pumpstationer, ventlier, brunnar och mycket annat. Dricksvatten Avlopp km ledningar km ledningar st ventiler st nedstigningsbrunnar st brandposter 32 km bergtunnlar st serviser 223 st pumpstationer 13 km bergtunnlar 56 st högzoner (varav 19 st är övre högzoner) 63 st pumpstationer 14 st reservoarer ABVA 2001 Allmänna bestämmelser för brukare av Göteborgs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning reglerar ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare och Göteborgs Stad. Avloppsvatten I första hand tänker man kanske på avloppsvattnet från hushållen, men avloppssystemet måste också klara av att ta emot vatten från flera andra håll. De stora vattenmassorna kommer från avlopp från bostäder, men i avloppsrören går även det vatten som kommer i form av regn och snösmältning, så kallat dagvatten, spillvatten från verksamheter både stora industrier och mindre verksamheter som bensinstationer och frisörsalonger, lakvatten från deponier samt läck- och dränvatten.

3 Gryaab renar avloppsvattnet Gryaab, med sitt avloppsreningsverk Ryaverket, ansvarar för reningen av avloppsvattnet i Göteborgsregionen. Bolaget ägs av sju kommuner: Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. Förutom att se till att avloppsvattnet renas till en säker kvalitet utnyttjar Gryaab även den energi och de näringsämnen som finns i avloppsvattnet. Några avloppsfakta 99 % av Göteborgs invånare är anslutna till Ryaverket kilometer avloppsledningar ligger nedgrävda under Göteborg. Avloppsvatten består av spillvatten, dvs det avloppsvatten som kommer från hushållens avlopp och dagvatten, dvs det avloppsvatten som kommer från gatorna i form av regn. (En del dagvatten från äldre delar av Göteborg går i kombinerade ledningar till Ryaverket.) Ryaverket tar emot cirka liter avloppsvatten per sekund. Avloppsledningssystem I dag finns både ett kombinerat avloppsledningssystem där allt avloppsvatten går i ett och samma rör och ett duplikatsystem där dagvattnet och spillvattnet är separerat i två olika rör. Det kombinerade systemet gör att Ryaverket blir hårt belastat och vid mycket regn och smältvatten är risken för bräddning stor vilket innebär att mycket avloppsvatten går ut i vattendragen utan att gå via reningsverket. Med duplikatsystemet leds bara det avloppsvatten till Ryaverket som verket är byggt för och eftersom mängden minskar, minskar också bräddningen. Ryaverket renar avloppsvattnet Allt som spolas ner i avloppet kommer till regionens avloppsreningsverk Ryaverket på Hisingen som ägs och sköts av Gryaab. Ryaverket tar emot cirka liter avloppsvatten per sekund. Det är avloppsvatten från mer än hushåll och från företag vars avloppsvatten kan behandlas i reningsverk. Avloppsvattnet kallas ofta för spillvatten och leds via km avloppsrör och 32 km bergstunnlar till Ryaverket. Rening av spillvatten Reningen av spillvattnet, dvs det vatten som använts till bad, tvätt, toalett, disk, dusch och liknande, går ut på att bryta ned biologiska ämnen till vatten och koldioxid. Det är framför allt tre ämnen man vill ta bort från avloppsvattnet: Partiklar som kaffesump, potatisskal, toalettpapper mm Organsikt biologiskt nedbrytbart material. När det kommer ut i vattendrag, sjöar eller hav bryts det ner. Syret för nedbrytningen hämtas från vatten och resultatet blir sänkta syrehalter och bakterieväxt. Växtnäringsämnena fosfor och kväve. Dessa kan orsaka ökad växt av alger, vass och andra växter i vattendrag, sjöar och hav. När algerna dör, bryts de ned och syre förbrukas. Detta kan leda till så låga syrehalter i bottenvattnen att man får så kallade döda bottnar. Innan vattnet släpps tillbaka ut där Göta älv rinner ut i havet passerar det Göteborgs Energis värmepumpsanläggning och bidrar till fjärrvärmeförsörjningen.

4 Slambehandling Reningsprocessen är effektiv mot sådant som kan orsaka sjukdom och övergödning, men har svårare för att rena vattnet från farliga ämnen. De ämnen som inte bryts ned så lätt avskiljs från spillvattnet genom att de sjunker till botten i stora vattenbassänger och blir till slam. På Ryaverket blir det cirka ton slam/år och genom behandling, rötning, kan slammets innehåll av växtnäring och mullbildande ämnen komma till användning. Rötningen sker i en syrefri kammare där slammet värms till 37 grader under 15 till 20 dygn och bryts ned av bakterier. Då frigörs energi som blir biogas bestående av metangas och koldioxid som används för uppvärmning av lägenheter via stadsgasnätet och som drivmedel i bilar. En liten del komprimeras och blir till fordonsbränsle. Resterna efter rötningen, biomull, används till att framställa jord. Dagvatten När det regnar sköljer regnvatten med sig de föroreningar som finns på markens yta eller på hustaken. Regnvattnet rinner ner i dagvattenbrunnar och när det kommit ner i ledningarna kallas det för dagvatten. Den största delen av dagvattnet rinner ner i särskilda dagvattenledningar och släpps ut i olika vattendrag utan att renas. Trafiken förorenar Trafiken är den största källan till föroreningar av dagvatten olja och partiklar i avgaserna hamnar på marken och sköljs med regnvatten ut i vattendrag. Det är också viktigt att inte slänga snus och cigaretter på gatorna eftersom de giftiga ämnen som finns i tobaken förs med dagvattnet ut till olika vattendrag och kan påverka miljön. Tvättar man bilen på gatan hamnar rengöringsmedel, bensin- och oljerester i dagvattnet som förorenas och skadar därmed vattenlevande djur. Bilar ska därför tvättas i särskilda tvättanläggningar där avloppsvattnet renas. Exempel på sådana är gör-det-självanläggningar och automatiska fordonstvättar. Det här vill vi inte ha i avloppet Alla produkter som används för att sköta hygienen och hemmet hamnar förr eller senare i avloppet. Exempel på sådant är tvättmedel, diskmedel, tvål, schampo, hårfärgningsmedel, deodorant, tandkräm, mediciner, smink, matrester från disken, smuts från kroppen och kläder. För att reningen ska fungera är det viktigt att de produkter som används är miljömärkta. Även det som aktivt hälls i handfatet, toaletten, diskhon eller golvbrunnen kommer till Ryaverket där avloppsvattnet ska renas så att vattnet kan släppas ut i havet igen. Farligt avfall Vätskor och ämnen som fräter, försurar, förgiftar, är svårnedbrytbara eller ansamlas i levande organismer ska inte hamna i avloppet. Det är till exempel färgrester, lösningsmedel, bensin, olja och starka rengöringsmedel. Många skadliga ämnen passerar avloppsreningen och förorenar därmed sjöar och hav. Dessutom stör de den bakteriologiska reningsprocessen och kan leda till att den helt avstannar. Farligt avfall i avloppet förorenar även det näringsrika avloppsslammet och gör det oanvändbart som gödningsmedel. Sådana ämnen ska till en miljöstation och överblivna läkemedel ska lämnas till Apoteket.

5 Fel saker i avloppet orsakar stopp Örontops, tandtråd, bindor, tamponger, blöjor, kondomer, strumpbyxor och kalsonger är inte tillåtet att slänga i avloppet. De kan orsaka stopp i toalett, rör och pumpar. Ett par strumpbyxor kan dras ut till åtta meter om de fastnar i en pump. Släng sådant i soppåsen så bränns det och energi och värme utvinns. Om det slängs i toaletten blir det blött och kan inte brännas. Istället läggs det på deponi till ingen nytta.