Riktlinjer för olje-, slam- och fettavskiljare i Partille kommun

Transkript

1 Riktlinjer för olje-, slam- och fettavskiljare i Partille kommun Fastställda i Bygg- och miljönämnden Reviderade Reviderade Reviderade

2

3 1. Inledning Dessa riktlinjer förtydligar och sammanställer de krav som lagar och bestämmelser ställer på olje-, slam- och fettavskiljare som är anslutna till dag- och spillvattennät i Partille kommun. Riktlinjerna riktar sig till verksamhetsutövare, fastighetsägare och projektörer. Riktlinjerna är upprättade i enlighet med miljöbalken, vattentjänstlagen, Partille kommuns ABVA, Partille kommuns föreskrifter om avfallshantering, samt Gryaab:s bestämmelser för anslutning till VA-verket. 2. Bakgrund Kommunens spillvatten från hushåll och små yrkesverksamheter tas om hand och renas i regionens reningsverk. Verket är byggt för att behandla de föroreningar som normalt förekommer i avloppsvatten från hushåll. Avloppsvatten som innehåller fett, tungmetaller och svårnedbrytbara organiska föreningar kan ge störningar i avloppsnät, reningsverk, arbetsmiljö, slam och i recipient. Tidigare betraktades dagvatten som relativt rent och ofarligt för våra vattendrag och sjöar. Ökade luftföroreningar, mer trafik och fler hårdgjorda ytor har gjort dagvattnet alltmer förorenat. I områden med liten bebyggelse tas regn- och smältvatten upp av växter eller renas när det rinner genom marken innan det når grundvattnet. I en tätort med många tak och stora asfalterade och stenlagda ytor rinner vattnet i stället på ytan till vattendrag och sjöar och förorenar dem. Dagvattnet i Partille kommun leds i huvudsak obehandlat via diken, bäckar och dagvattenledningar vidare till större vattendrag. Huvudsakliga recipienter för dagvatten är Kåsjön, Hålsjön och Säveån. Kåsjön är Partille kommuns dricksvattentäkt. Kåsjön ingår i Säveåns avrinningsområde vilket innebär att i stort allt dagvatten slutligen hamnar i Säveån. 2.1 Säveån Eftersom ån är den enda större rinnande vattenvägen i Partille finns här speciella existensmöjligheter för växt- och djurlivet. Nedre delen av Säveån är Natura 2000 område och klassat som riksintresse från fiskeribiologisk synpunkt i den fysiska riksplaneringen. Säveån och Brodalsbäckens vattensystem utgör lek- och uppväxtområde för lax och havsöring. Säveåns omväxlande lopp och den omkringliggande lövvegetationen ger också förutsättningar för ett rikt fågelliv. Förutsättningar för att Säveån och Brodalsbäcken bevaras är att kulturlandskapet bevaras och vårdas (kan påverkas negativt av igenväxning och gödsling), att vattenkvaliteten bibehålls samt att Säveåns dalgång undantas från exploateringsföretag. 2.2 Föroreningar Dagvatten från gator och vägar, centrumområden och industriområden innehåller tungmetaller, korrosions- och förslitningsprodukter från fordon, beläggningsmaterial, olja m.m. Det gäller även dagvatten som via regn faller på byggnader med vissa fasad- och takmaterial, till exempel koppar och zink. Även tillfälliga utsläpp av olja, diesel, bensin etc. hamnar ibland i dagvattenledningarna och leds därefter vidare ut till Säveån. 1

4 2.3 Miljöbalken Miljöbalken är en samordnad, breddad och skärpt miljölag som smälter samman regler från femton tidigare miljölagar. Målet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling, vilket innebär att nuvarande och kommande generationer ska få en hälsosam och god miljö. I miljöbalken finns långtgående krav på egenkontroll. Bestämmelserna om egenkontroll gäller alla som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder inom något område som miljöbalken berör. I miljöbalkens andra kapitel finns allmänna hänsynsregler som bland annat ställer krav på att den som vidtar en åtgärd alltid ska besitta den kunskap, använda sådan teknik och vidta de försiktighetsmått som är nödvändig för att hindra skador på människors hälsa eller på miljön. Dagvatten definieras enligt miljöbalken som avloppsvatten om det gäller avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning. Definitionen innefattar till exempel industriområden, parkeringar, vägar, torg, grönområden och andra allmänna platser inom tätbebyggt områden. Avloppsvatten ska enligt miljöbalken avledas och renas eller tas om hand så att det inte skadar människors hälsa eller miljön. Utsläpp av avloppsvatten i mark, vattenområden eller grundvatten klassas som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Avloppsvatten får enbart släppas ut om det är uppenbart att detta kan ske utan risk för skada. 2.4 Vattentjänstlagen Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV, vattentjänstlagen) gäller för allmänna kommunala avloppsanläggningar (ledningsnät, avloppsreningsverk m m) och reglerar förhållandet mellan brukaren och huvudmannen. Huvudman är Partille kommun genom VAoch renhållningsavdelningen, Samhällsbyggnadskontoret. Enligt vattentjänstlagen ska en allmän VA-anläggning brukas så att det inte uppkommer olägenhet för huvudmannen eller för någon annan så att det inte uppstår svårigheter för huvudmannen att uppfylla de krav som gäller från miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Huvudmannen meddelar med stöd av vattentjänstlagen Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten och avloppsanläggningen (ABVA). Partille kommuns Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen (ABVA 90) reglerar bland annat de utsläpp som kan skada ledningsnätet, dess funktion eller påverka reningsprocessen i avloppsreningsverket, åstadkomma besvärande lukt eller på annat sätt medföra skada eller olägenhet. Enligt ABVA 90 ska bensin, olje-, och fettavskiljare kontrolleras regelbundet och tömmas så ofta att de alltid uppfyller avsedd funktion. VA- och renhållningsavdelningen, har möjlighet att genom entreprenör utföra tömning av fettavskiljare mot ersättning från fastighetsägaren. 2.5 Gryaab Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag (Gryaab) tar om hand om och renar spillvatten från hushåll och verksamheter i Partille kommun samt från andra delägarkommuner. Spillvattnet renas i ett gemensamt reningsverk, Ryaverket. Mellan Gryaab och delägarkommunerna finns ett avtal som ger Gryaab rätt att avgöra vilket avloppsvatten som får avledas till Ryaverket och på vilka villkor. Miljöfarliga och skadliga ämnen tungmetaller och vissa organiska ämnen som är svårnedbrytbara, giftiga, bioackumulerande eller nitrifikations-/denitrifikationshämmande 2

5 får absolut inte släppas ut i avloppsnätet. Vattnet från Ryaverket ska återföras till Göta älv och näringsämnena ska återcirkuleras till jorden. Därför krävs det att anslutna verksamheter följer de råd och regler som Gryaab utarbetar. 2.6 Standard för avskiljare Svensk standard revideras kontinuerligt efter utvecklingen i Europa enligt befintliga EG direktiv. Europeiska standarder ska fastställas som svensk standard inom sex månader, och befintlig, motstridande svensk standard måste upphävas. European Committee for Standardization (CEN) utarbetar europastandarder för bland annat fett-, slam- och oljeavskiljare. är den europeiska standarden för separationssystem för lätta vätskor (t.ex. olja och bensin) där principer för produktutformning, provning, märkning och kvalitetskontroll regleras. är den europeiska standarden för separationssystem för lätta vätskor (t.ex. olja och bensin) där val av nominell storlek, installation, drift och underhåll regleras. är den europeiska standarden för fettavskiljare där val av nominell storlek, installation, drift och underhåll regleras. 3. Fett-, slam- och oljeavskiljare 3.1 Ansvar Fastighetsägaren/verksamhetsutövaren är ansvarig för att: - fett-, slam- och oljeavskiljare uppfyller kraven i detta dokument - kontroll, tömning och underhåll utförs på fett-, slam- och oljeavskiljare - anteckningar förs och sparas över utförda åtgärder på anläggningen VA-avdelningen, Samhällsbyggnadskontoret, tillhandahåller va-nätet och är ansvarig för nätets funktion. Miljöenheten, Samhällsbyggnadskontoret, är tillsynsmyndighet inom miljöbalkens område. 3.2 Funktion och dimensionering Slam- och oljeavskiljare ska vara konstruerade, dimensionerade och underhållas enligt europastandard SS EN och SS EN om inte annat anges i 3.5 eller 3.6. Fettavskiljare ska vara konstruerade, dimensionerade och underhållas enligt om inte annat anges i 3.7. Fettavskiljare får inte placeras i lokal där hantering av livsmedel förekommer, inte heller i utrymme där man vid tömning måste dra slangar genom sådan lokal Fordonstvätt Avskiljning eller annan reningsmetod för fordonstvättar där fler än personbilar eller 1000 tyngre fordon tvättas per år ska utformas så att utsläpp till spillvattnet inte överstiger följande värden: 3

6 Oljeindex Zink Kadmium BOD/COD Bly, krom och nickel g/fordon mg/fordon mg/fordon kvoten mg/fordon Personbil 2,5 50 0,1 > 0,3 5 Tyngre 7, ,3 > 0,3 15 fordon Tabell 1: Maximal utsläppsmängd per tvättat fordon. Befintliga fordonstvättanläggningar ska uppfylla dessa reningskrav senast år Fram till 2015 ska följande värden inte överskridas för befintliga anläggningar: Oljeindex Zink Kadmium BOD/COD Bly, krom och nickel g/fordon mg/fordon mg/fordon kvoten mg/fordon Personbil ,25 > 0,3 10 Tyngre ,75 > 0,3 30 fordon Tabell 2: Maximal utsläppsmängd per tvättat fordon fram till år 2015 för befintliga fordonstvättar. Tvättmedel Endast fordonstvättmedel och avfettningsmedel som är miljömärkta, till exempel Svanen, Falken eller liknande som är biologiskt nedbrytbara, eller som minst uppfyller kraven i Göteborgs Miljöförvaltningsrapport 1992:15 (Kemikaliesvepet) Miljökrav på biltvättmedel, skall användas. Listan med godkända medel administreras av Naturskyddsföreningen och finns tillgänglig på deras hemsida. 3.3 Larm Fett-, slam- och oljeavskiljare ska vara utrustade med akustiskt och optiskt larm. Nivålarmets funktion ska kontrolleras kontinuerligt, minst en gång per år och åtgärdas vid behov. För vissa verksamheter kan väl dokumenterad drift och dokumenterat underhåll av avskiljare ersätta larmanordning. Anteckningar över funktionskontroll och åtgärder ska föras och förvaras i 5 år och kunna visas upp för miljöavdelningen på begäran. 3.4 Kontroll och tömning Avskiljare kopplade till dag- och spillvatten ska kontrolleras och tömmas så att de alltid uppfyller avsedd funktion Slam- och oljeavskiljare Slam- och oljeavskiljare ska kontrolleras, besiktas, tömmas och underhållas i enlighet med bilaga Fett- och slamavskiljare Tömningsintervall. Fett- och slamavskiljare skall av fastighetsägaren tillses regelbundet. Avskiljarna skall tömmas så ofta att de alltid fyller avsedd funktion. Tömning sker en gång per år genom renhållarens försorg. Fastighetsägaren är skyldig att beställa extra tömningar hos renhållaren om detta krävs för att avskiljarna skall ha avsedd funktion. 4

7 3.5 Krav på avskiljning för verksamheter kopplade på dagvattennätet. Verksamhet Avskiljare enligt Avskiljare Övrigt Pumpöar och cisternpåfyllning vid bensinstationer Dagvatten från områden med risk för spill (ej parkeringsplatser) Parkeringsplatser inom skyddsområde för vattentäkt Parkeringsplatser med fler än 30 platser Parkeringsplatser med färre än 30 platser (bedömning i varje enskilt fall) Parkeringsdäck med fler än 30 platser Vid nederbördsskyddad yta ska avlopp kopplas till spillvattennätet Oljeavskiljaren ska vara dimensionerad för att klara ett 2 års regn med 10 minuters varaktighet Oljeavskiljaren ska vara dimensionerad för att klara ett 2 års regn med 10 minuters varaktighet Oljeavskiljaren ska vara dimensionerad för att klara ett 2 års regn med 10 minuters varaktighet Oljeavskiljaren ska vara dimensionerad för att klara ett 2 års regn med 10 minuters varaktighet Vid nederbördsskyddad yta ska avlopp kopplas till spillvattennätet S = Slamavskiljare, I = Oljeavskiljare klass I, II = Oljeavskiljare klass II, P = Provtagningsmöjlighet 3.6 Krav på avskiljning för verksamheter kopplade till spillvattennätet Verksamhet Avskiljare enligt Avskiljare Övrigt Fordonstvätt Mer än personbilar per år Enligt kap Utsläppskontroll enligt bilaga 1. Mer än 1000 lastbilar per år Enligt kap Utsläppskontroll enligt bilaga 1. Färre än 5000 personbilar eller 1000 lastbilar. Golvavlopp i verkstäder, maskinrum, lager m.m S-II-P Används rengöringsmedel skall nyttjas. Avlopp från kompressorer Oljeavskiljning/ kolfiltrering Garage 50 m 2 med golvavlopp S-II-P Taktäckt parkeringsdäck med golvbrunnar S-II-P S = Slamavskiljare, I = Oljeavskiljare klass I, II = Oljeavskiljare klass II, P = Provtagningsmöjlighet 5

8 3.7 Krav på fettavskiljare för verksamheter kopplade till spillvattennätet Verksamhet Avskiljare enligt Anmärkning Restaurang SS-EN Kravet gäller även för anläggningar där grillning, ugnstekning och stekning av livsmedel förekommer. Bageri SS-EN Café SS-EN Storkök SS-EN Kravet gäller ej caféer och salladsbarer där tillagning och servering av varm mat inte förekommer. Charkuteriverksamhet SS-EN Gatukök SS-EN Förskolor SS-EN Pizzeria SS-EN Skolor SS-EN Kravet gäller ej förskolor med färre än 2 avdelningar. Kravet gäller ej pizzerior med färre än 15 sittplatser. Kravet gäller ej servering av färre än 200 elever och där tillagning inte förekommer. 3.8 Bedömningsgrunder Krav på funktion och dimensionering av avskiljningsanordningar avser nyinstallation eller väsentlig förändring av befintlig verksamhet. Miljöenheten kan dock om det anses rimligt ställa krav på att befintliga verksamheter uppfyller kraven i detta dokument. Vid bedömning av behovet och prioritering av bör följande kriterier användas (listade utan inbördes rangordning): Föroreningsbelastning Mottagare/Recipient Förekomst av hydrauliska problem Teknisk genomförbarhet Intressekonflikter Kostnad 6

9 4. Övrigt Vid ändringar i styrande lagstiftning eller i Gryaabs riktlinjer kommer detta dokument att uppdateras av miljöenheten. För tillsyn inom miljöbalkens område tar miljöenheten ut avgift fastställd av Partille kommunfullmäktige Undantag och dispenser från dessa bestämmelser kan i det enskilda fallet medges. Ansökningar om dispenser och undantag skall göras skriftligen till miljöenheten. 7

10

11 Bilaga 1 Utsläppskontroll av reningsanläggning för fordonstvättar Minst en gång per år under perioden november april ska reningsanläggningens funktion kontrolleras. Den som genomför funktionskontrollen ska ha genomgått utbildning för provtagning. Ett flödesproportionellt eller tidsstyrt samlingsprov ska tas på utgående vatten från reningsanläggningen under en tid på minst 6 timmar. Under provtagningen ska antalet fordon som tvättas och vattenförbrukningen registreras. Vattenprovet ska analyseras på ph, klorid, oljeindex, kadmium, bly, zink, krom nickel och COD/BOD. Resultatet av provtagningen ska redovisas till miljöenheten senast den 31 april. Det ska framgå av redovisningen när provtagningen genomfördes, hur och var provet togs ut, antalet fordon som tvättades och vattenförbrukning. Analysprotokoll ska bifogas redovisningen. Mängden utsläppta föroreningar ska beräknas och redovisas som mängd per tvättat fordon. Om något av riktvärdena överskrids ska redovisningen innehålla en kortfattad redogörelse för vilka åtgärder som kommer att genomföras för att värdena ska kunna hållas nere i fortsättningen. När åtgärderna genomförts ska provtagningen upprepas.

12 Bilaga 2 Kontroll, tömning och underhåll av oljeavskiljare Oljeavskiljare anslutna till spolplatta/tvättplats, verkstad, service-/reparationsverksamhet och pumpöar ska besiktigas en gång per år med avseende på olje- och slammängd. Samtidigt kontrolleras att befintligt oljenivålarm fungerar. Oljeavskiljare anslutna till garage och lager besiktigas vart tredje år avseende olje- och slammängd. Oljeavskiljare skall tömmas enligt uppställda villkor eller vid behov. Avskiljare har olika olje- och slamlagringskapacitet vilket avgör tömningsfrekvensen. Följ alltid tillverkarens instruktion. Generellt rekommenderas toppsugning när oljeskiktet är 5 centimeter och slamsugning när slamskiktet är 15 centimeter. Efter tömning ska avskiljare återfyllas med vatten för god funktion. Tömning av oljeavskiljare skall utföras av godkänd transportör av farligt avfall. Drift, tillsyn och underhåll enligt För att drift av en anläggning ska fungera väl krävs kontinuerlig tillsyn och underhåll. Tillsyn ska utföras minst var sjätte månad av utbildad personal och enligt tillverkarens instruktioner. En bra placering av avskiljare underlättar drift och tömning vilket minskar problem och kostnader. Här ges en kortfattad version av standardens instruktioner, se standard kapitel 6 Drift, kontroll och underhåll. Moment som ska ingå i tillsyn/underhåll är att bestämma slamvolymen i slamfång med mätstock mäta oljeskiktets tjocklek med mätstock kontrollera att larm och den automatiska avstängningsanordningen fungerar kontrollera koalescensfiltret. Om vätskenivån före och efter skiljer sig signifikant åt, rengör eller byt filter Journalföring Rengörings- och underhållsjournal ska föras och finnas tillgänglig för kontrollerande myndighet. Där ska också journalföras speciella händelser som reparationer och utsläppstillbud. Besiktning vart 5:e år En omfattande inspektion av olje- och/eller slamavskiljaren ska göras vart femte år. Avskiljaren töms och inspekteras genom nedstigning. Säkerhetsföreskrifter för arbete i slutna utrymmen och vid arbete i avloppsanläggningar ska följas. Standard SS-EN- 858 specificerar inspektionens omfattning. Besiktigning ska göras av behörig besiktningsman.