Information om oljeavskiljare

Transkript

1 Information om oljeavskiljare Sammanfattning Grundprincipen för en oljeavskiljare är enkel. Den arbetar enligt gravimetrisk princip. Olja flyter upp till ytan och tyngre partiklar sjunker till botten. Är uppehållstiden i en oljeavskiljare inte tillräckligt lång så hinner oljan inte flyta upp och oljan följer med utgående vatten. Föroreningar sprids då till miljön. Det finns flera faktorer som påverkar uppehållstiden negativt t.ex. högtryckstvätt, ökad belastning, avfettning, felaktiga tvättkemikalier samt felaktig skötsel i form av utebliven tömning av slam och olja. Utgående vatten innehåller bland annat olja som är löst i vattnet, organiskt material och tungmetaller som zink, nickel, bly, krom och kadmium. De kan skada växt-och djurlivet i vattendragen och påverka människors hälsa. De kan försämra reningsprocessen i reningsverk och de kan förstöra vattnet i dricksvattentäkter. Bedriver ni en verksamhet där oljeavskiljare krävs måste den dimensioneras för den belastning din verksamhet ger upphov till. Dimensioneringen av oljeavskiljare ska utföras enligt svensk standard SS-EN 858. Standarden reglerar tillverkning, dimensionering, skötsel, kontroll och provtagning av oljeavskiljare. Befintliga verksamheter med oljeavskiljare som påbörjat sin verksamhet före 2003 har troligen en anläggning som inte klarar dagens utsläppskrav. Materialutmattning, förändrad belastning och högre reningskrav har medfört att anläggningen idag inte fungerar med tillräcklig reningsgrad och behöver bytas ut till en klass I oljeavskiljare enligt svensk standard SS-EN 858 som anses vara bästa tillgängliga teknik. På nyetablerade verksamheter ställs det krav på oljeavskiljare enligt svensk standard SS- EN 858 från start. Det är i vissa fall möjligt att slippa kravet på oljeavskiljare om det är möjligt att bedriva verksamheten avloppslöst. Spilld olja ska hanteras med absorbenter. Verksamheter där man t.ex. utför fordonstvätt ska alltid ha oljeavskiljare. När krävs det oljeavskiljare? Oljeavskiljare krävs i verksamheter där man hanterar oljor, drivmedel och andra lätta vätskor (vätskor med lägre densitet än vatten). Några exempel på verksamheter där oljeavskiljare behövs är fordonstvättar, fordonsverkstäder och garage med avlopp. Del 2 i standarden SS-EN 858 beskriver i detalj när det krävs en oljeavskiljare och vilka komponenter som ska ingå. Utan avlopp krävs det i vissa fall inte oljeavskiljare I lokaler där det hanteras olja eller andra lätta vätskor och det finns avlopp eller golvbrunnar krävs det en oljeavskiljare. Saknar lokalen golvbrunnar och avlopp kan det innebära, att man kan undvika kravet på oljeavskiljare. Oljespill får då hanteras med absorbenter som när de är förbrukade hanteras som farligt avfall. En oljeavskiljare kräver regelbunden skötsel för att fungera och kan innebära en stor investering. Det kan därför vara värt att fundera över behovet av golvbrunnar och avlopp i lokalen. Fordonstvättar måste alltid ha oljeavskiljare. Klostergatan 1 Fax: Webb: miljovast.se 1(5)

2 Godkända oljeavskiljare ska vara klassade enligt svensk standard Oljeavskiljare som är tillverkade enligt standarden som trädde i kraft 2003, delas in i två klasser, klass I och klass II. Reningskrav, belastning och vart utgående vatten leds avgör vilken klass som ska installeras. För att godkännas som klass 1, krävs det att oljeavskiljaren är tillverkad enligt standarden och har ett utsläpp av olja på maximalt 5 mg/l vid test enligt SS-EN Den ska även dimensioneras enligt SS-EN paragraf 4.3 och skötas och kontrolleras enligt Svensk standard. Klass 1 oljeavskiljare har högre reningskapacitet än klass II. Klass II har lägre reningskapacitet och kan i princip endast installeras på lågt belastade ytor som t.ex. parkeringsytor och då får vattnet endast släppas på kommunalt spillvattennät, aldrig på yt- eller dagvatten. Ledningsrättsinnehavarna till kommunalt spillvattennät kräver klass 1 VA-bolagen som är ledningsrättsinnehavare i våra medlemskommuner (Sölvesborg, Olofström och Karlshamn) har högre reningskrav på utgående vatten från oljeavskiljare kopplat till deras ledningsnät än vad en klass II oljeavskiljare kan rena. Det innebär i praktiken att det endast är klass I oljeavskiljare som klarar dagens miljökrav. Detta oavsett om utgående vatten släpps på kommunalt spillvatten eller yt- eller dagvatten. Innan anslutning till det kommunala spillvattennätet ska ledningsrättsinnehavaren kontaktas. Dimensionering skall ske enligt svensk standard En oljeavskiljare ska dimensioneras för den belastning den utsätts för enligt de krav som ställs i svensk standard SS EN 858. Dimensionering för rätt belastning kan medföra att en extern konsult för sakkunskap kan behöva anlitas. För att ta höjd för en framtida förändrad belastning av oljeavskiljaren kan det vara lämpligt att överdimensionera sin oljeavskiljare. En oljeavskiljare får aldrig modifieras för då upphör standardens klassning att gälla. Kontakta miljöförbundet innan du installerar en oljeavskiljare Innan man gräver ner sin oljeavskiljare bör man kontakta Miljöförbundet. Detta för att minimera risken att en underdimensionerad anläggning installeras, vilket kan medföra ökade kostnader. Hur dimensionering ska göras beskrivs i standarden EN Vid felaktig dimensionering kan utsläppshalterna bli högre trots att oljeavskiljaren är tillverkad enligt standarden. Klostergatan 1 Fax: Webb: miljovast.se 2(5)

3 Kontroll och skötsel av slam- och oljeavskiljarens funktion Oljeavskiljare måste skötas på rätt sätt för att den ska fungera. Standarden innehåller ett antal olika krav på kontroll, skötsel och användning. Alla kontroller ska dokumenteras och dokumenten ska finnas tillgängliga att visas för tillsynsmyndigheterna på begäran. Halvårskontroller Minst var sjätte månad ska kontroll av slam- och oljeavskiljare utföras av utbildad personal. Då ska följande kontrolleras: Mätning av slamlagrets tjocklek och nivå avskild olja. Kontroll av larm, den automatiska avstängningen och vattennivåskillnader mellan slam och oljeavskiljare. Rengöring av provtagningsbrunn 5-års kontroller Femårskontrollen ska utföras av fackkunnig person som kan visa dokumentation på att man innehar fackmannamässig kunskap samt utbildning för att genomföra 5- årsbesiktningar. Detta kan till exempel bevisas genom att kontrollanten ackrediterats av SWEDAC eller certifierats /auktoriserats av annan oberoende organisation som har kompetens att kontrollera utbildning och fackmannamässig kunskap hos besiktningsmän av oljeavskiljare. Minst var femte år ska avskiljarsystemet tömmas och en allmän kontroll som täcker in följande objekt ska utföras: Systemets täthet, täthet på rörledningar, slam-och oljeavskiljare. Hållfasthetsmässigt skick, har materialet åldersvagheter? Inre beläggningar, finns avlagringar på ingående delar? Skick på inbyggda delar, sitter rör och andra delar fast? Skick på elektriska enheter och installationer Kontroll av inställning för automatisk avstängningsenhet Ökad belastning kan medföra att oljeavskiljaren inte längre fungerar När en befintlig verksamhet ändras, eller om befintlig verksamhet ökar i omfattning, kan oljeavskiljaren överbelastas. Är oljeavskiljaren underdimensionerad blir uppehållstiden inte tillräcklig och olja följer med utgående vatten. En oljeavskiljares funktion är enbart oljeavskiljning, belastas oljeavskiljaren med kemikalier eller felaktiga tvätt- och avfettningskemikalier kan avskiljaren reningsförmåga slås ut eller försämras. Endast rengöringsmedel som bildar temporärt stabila emulsioner med lätta vätskor och sedan bryts ner efter rengöringsprocessen får användas. Information om ett rengöringsmedels egenskaper ska tillhandahållas av tillverkaren. När t.ex. en fordonstvätt ökar antalet tvättplatser eller när en fordonsverkstad även utför fordonstvätt medför det att oljeavskiljaren blir underdimensionerad för den nya belastningen. Högtryck och felaktiga tvättkemikalier medför att oljedroppar slås sönder och hamnar i vattenfasen. Uppehållstiden i oljeavskiljaren behöver då vara längre. Detta för att oljedimman ska hinna återgå till oljefas. Är uppehållstiden för kort följer oljedimman med utgående vatten och belastar miljön. Klostergatan 1 Fax: Webb: miljovast.se 3(5)

4 Hur ofta ska oljeavskiljaren tömmas? Olje- och slamavskiljare ska tömmas enligt Svensk standard. När slamnivån är 50% eller oljenivån är 80% av avskiljarens lagringskapacitet ska tömning minst ske. Efter tömning ska oljeavskiljaren återfyllas med vatten. Om oljeavskiljaren är av klass 1-typ (d.v.s. försedd med lamell-, rör- eller skumgummifilter) bör man ha som rutin att backspola filtret varje gång tömning sker. Olika typer av verksamheter får inte kopplas till samma oljeavskiljare Utgående vatten från skilda verksamheter som t.ex. fordonsverkstad och fordonstvätt får inte ledas till en gemensam oljeavskiljare då de olika verksamheterna kan påverka oljeavskiljarens funktion negativt. Täthetsprovtagning innan provtagning för att analysresultat ska visa rätt Innan man provtar utgående vatten måste man säkerställa att anläggningen är tät. Hela systemet måste täthetstestas, rörledningar, slamavskiljare och oljeavskiljare, en så kallad 5-års kontroll. Är anläggningen inte tät kan olja läcka ut innan provtagningsbrunnen. Följden blir ett för lågt analysresultat och man kan luras att tro att anläggningen fungerar, trots att den inte gör det. Faktorer som t.ex. kan påverka tätheten är materialutmattningar och sättningar i marken som medfört skador på anläggningen. När man säkerställt att anläggningen är tät kan ett vattenprov tas på utgående vatten. Provtagningen ska utföras av person med dokumenterad kunskap i provtagningsmetodik. Oftast används tidsstyrda automatiska provtagare då det nästan alltid saknas möjligheter att åstadkomma flödesproportionell provtagning. Tiden för provtagning varierar, från samlingsprov över tre timmar till samlingsprov över sju dagar. De parametrar man provtar är oljeindex och vissa tungmetaller. Analysresultat kan ge information om felaktig skötsel, felaktig dimensionering eller konstruktionsfel. För att provtagningen ska kunna ge ett användbart resultat krävs det att det finns möjlighet att ta ett prov när oljeavskiljaren utsätts för hög belastning. Tungmetallavskiljning Det finns riktvärden för tungmetaller i utgående vatten. Då oljeavskiljarens funktion är att avskilja olja och inte tungmetaller, medför det att det i vissa fall kan krävas ytterligare rening, med en tungmetallavskiljare. Det finns dock oljeavskiljare med inbyggd partikelavskiljning som kan ge viss reducering av tungmetaller. Det är i sak inte en tungmetallavskiljare men kan beroende på verksamhetens belastning vara tillräckligt. Tungmetaller binds främst till partiklar i slamavskiljaren, en extra slamavskiljare kan ge små partiklar möjlighet att sedimentera, vilket ger en ökad avskiljning av tungmetaller. Ligger halterna av tungmetaller ändå för högt kan det krävas ytterligare rening med hjälp av en tungmetallavskiljare för att få ner halterna. Vid gamla oljeavskiljaren kan det finnas risk för markförorening Det har visat sig runt om i Sverige att äldre oljeavskiljare ofta läcker. Vanliga orsaker till läckagen är marksättningar och att packningar har vittrat sönder. Det innebär att allt förorenat vatten som en oljeavskiljare belastas för, inte passerar igenom oljeavskiljaren utan letar sig ut i marken runt oljeavskiljaren. Eventuellt läckage är svårupptäckt vilket innebär att marken kring en oljeavskiljare kan vara förorenad och behöva saneras. När Klostergatan 1 Fax: Webb: miljovast.se 4(5)

5 man ersätter sin gamla oljeavskiljare och konstaterar markföroreningar ska man anmäla det till tillsynsmyndigheten och sanera innan den nya oljeavskiljaren installeras. Klostergatan 1 Fax: Webb: miljovast.se 5(5)