PM Dagvattenföroreningar

Transkript

1 o:\sto2\svg\2014\ \3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum Ramböll Sverige AB Box Stockholm T: Handläggare: Johanna Ardland Bojvall Ramböll Sverige AB Org nr Bakgrund Till följd av beslutad utformning av Tomteboda bussdepå har Trafikförvaltningen gett Ramböll Sverige AB i uppdrag att göra uppdaterade föroreningsberäkningar för dagvatten som uppkommer inom bussdepån. 2. Förutsättningar Beräkningarna har gjorts med hjälp av dagvattenmodellen Stormtac version och omfattar schablonkoncentrationer av dagvattenföroreningar för olika markanvändning baserade på provtagningar. Schablonhalterna motsvarar årsmedelkoncentrationer och är baserade på en årsmedelnederbörd om 636 mm. Inga mätningar på dagvatten från bussdepåer finns i modellen varför annan markanvändning som bedömts generera motsvararande dagvattenkvalitet antagits. 3. Markanvändning Tidigare dagvattenutredning för detaljplanen som utfördes av Sweco omfattar hela planområdet, en yta om 13 ha, där även annan verksamhet ingår (Sweco ). Området för bussdepån och den yta som SL råder över omfattar en area om ca 4,5 ha och består i dagsläget av naturmark (ca 60 %), postens lastkaj och tillfartsvägar (ca 20%) och resten en större grusad parkering, se 1(8)

2 o:\sto2\svg\2014\ \3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx tabell 1 och figur 1. Terminalvägen och postterminalens lastkaj avvattnas via brunnar till dagvattenledning och vidare i en dagvattentunnel som mynnar i Ulvsundasjön vid Pampas Marina. Vart eventuellt överskottsdagvatten från grönytorna och parkeringen tar vägen är okänt. Eventuellt avrinner dagvatten från parkeringen ner mot Terminalvägen efter översilning i vägslänten eller infiltrerar till fyllnadsmassorna. Figur 1. Befintlig markanvändning. Bussdepåns avgränsning visas med prick-streckad svart linje (Karavan). Vid exploatering kommer stora delar av ytan att hårdgöras. Den nya bussdepån omfattar ett parkeringsdäck, en parkeringsyta för trasiga fordon, tankstation för gas (tillsammans drygt 40 %), en tvätthall (ca 4%), vägar och övrig hårdgjord yta (ca 40%) samt ca 15% av grönytan som bevaras, tabell 1. Allt dagvatten från hårdgjorda ytor inom depåområdet, förutom en del av tillfartsrampen som avvattnas till ett bergschakt/dike, planeras att avledas till oljeavskiljare och vidare till ett avsättningsmagasin för rening. Det undre parkeringsdäckets vatten renas och avleds till spillvattennätet. 2(8)

3 o:\sto2\svg\2014\ \3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tabell 1 Nuvarande och framtida markanvändning hela bussdepåområdet Markanvändning Nuvarande [m 2 ] Framtida [m 2 ] Grönyta Parkering Takyta Väg/övrig hårdgjord yta Summa De ytor som använts vid beräkning av föroreningar i dagvattnet är ytorna som i framtiden avvattnas via ledning till Ulvsundasjön och omfattar ca 4 ha, se tabell 2 och Bilaga 1. Tabell 2. Markanvändning för ytor som i framtiden avvattnas till Ulvsundasjön Markanvändning Nuvarande [m 2 ] Framtida [m 2 ] Grönyta Parkering Takyta Väg/övrig hårdgjord yta Summa I detaljplanens dagvattenutredning (Sweco ) gavs förslag till dagvattenåtgärder för olika ytor. Förslagen för dagvatten från takytor, vägytor och miljöstation var att ledas till vegetationsytor för rening och infiltration. Inom bussdepån finns en del insprängda grönytor, se Karavan grönyte-pm, men dessa är relativt små, då det inte funnits utrymme för större ytor, och därför inte heller möjligt eller lämpligt att avleda vatten mot dessa. På grund av de geotniska förhållandena har det också visat sig att infiltrationen är begränsad inom depåområdet då stora delar består av fyllning på lera där grundvattnet troligt stannar i fyllningsjorden. 4. Beräkningar Vid föroreningsberäkningarna har den hårdgjorda ytan som utgörs av parkering och tankstation beräknats som parkeringsyta. Eftersom bussarna tvättas innan parkering ger beräkningarna sannolikt en överskattning av föroreningsinnehållet med avseende på metaller, partiklar och olja. Bussbränslet utgörs av gas, RME och diesel vilket också sannolikt påverkar dagvattensammansättningen. Infartsvägar och angöringsytan till verkstaden (gamla Tomteboda-terminalen) och ytan över gaslagret har ansatts till vägyta med 1000 fordonsrörelser per 3(8)

4 o:\sto2\svg\2014\ \3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx dygn. Vägarna inom bussdepåområdet har beräknats trafikeras mellan ca trafikrörelser per dygn. Dessa består främst av SL-bussar och viss lastbilstrafik. Eftersom bussar är tyngre och därför sliter mer på vägmaterial samt har en högre bränsleförbrukning än personbilar bedöms detta motsvara ett medeltrafikintensitet om 1000 fordonsrörelser per dygn av blandade fordon. Den angivna trafikintensiteten i detaljplanens MKB (Iterio, 2014) är högre och representerar fordonsrörelser för Bolstomtavägen och Terminalvägen norrut. Taket på tvätthallen antas motsvara atmosfärisk deposition vilket innebär att takmaterialet inte avger några föroreningar. Vid beräkning av föroreningar före exploatering har avrinningskoefficienten för parkeringsytan ansatts till 0,5 eftersom parkeringen anlagts med genomsläppligt material. Beräknat föroreningsinnehåll i dagvattnet före och efter exploatering redovisas i tabell 3. Tabell 3 Beräknat föroreningsinnehåll (årsmedel) i dagvattnet före och efter exploatering inom depåområdet Ämne Koncentration före exploatering Koncentration efter exploatering P [mg/l] 0,10 0,11 N [mg/l] 1,6 1,7 Pb [µg/l] 8 16 Cu [µg/l] Zn [µg/l] Cd [µg/l] 0,2 0,3 Cr [µg/l] 7 11 Ni [µg/l] 3 4 SS [mg/l] Olja [mg/l] 0,5 0,7 Beräknad årlig mängd föroreningar i dagvattnet före och efter exploatering redovisas i tabell 4. Detta motsvarar inte belastningen till Ulvsundasjön då det är okänt hur det mest förorenade dagvattnet, dvs från nuvarande parkeringsyta, avrinner. Om detta vatten avrinner till Terminalvägen renas det isåfall via översilning i vägslänten och ger lägre föroreningar än beräknade mängder i tabell 4. 4(8)

5 o:\sto2\svg\2014\ \3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tabell 4 Beräknat årlig mängd föroreningar före rening i dagvattnet före och efter exploatering inom depåområdet Ämne Beräknad årlig belastning före exploatering kg/år Beräknad årlig belastning efter exploatering kg/år P 1,0 2,5 N Pb 0,09 0,35 Cu 0,21 0,65 Zn 0,57 1,94 Cd 0,002 0,007 Cr 0,07 0,23 Ni 0,03 0,09 SS Olja 5,7 15,9 Inom depån kommer dagvattnet att renas i oljeavskiljare samt i avsättningsmagasin. För bedömd reningsefft i avsättningsmagasin har mätningar från avsättningsmagasin Ryska smällen, beläget vid Johanneshovsbron på Södermalm, använts som underlag (Stockholm vatten, rapport nr ). Dock är föroreningsinnehållet i dagvattnet som leds in till avsättningsmagasinet vid Ryska smällen avsevärt högre då Johanneshovsbron har en trafikintensitet med drygt fordon/dygn. Därför har reduktionerna antagits vara 25% lägre än medelreduktionen vid Ryska smällen. Förväntad reningsefft på dagvattenanläggningarna och årlig belastning efter exploatering redovisas i tabell 5. Tabell 5 Antagen reduktion i oljeavskiljare och avsättningsmagasin samt beräknad årlig belastning till Ulvsundasjön efter rening vid utbyggd depå Ämne Reduktion oljeavskiljare (Larm et al 1999) [%] Reduktion avsättningsmagasin [%] Beräknad årlig belastning till Ulvsundasjön [kg/år] P ,1 N Pb ,14 Cu ,28 Zn ,89 Cd ,004 Cr ,10 Ni ,04 SS Olja ,2 5(8)

6 o:\sto2\svg\2014\ \3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Beräknade föroreningsmängder till Ulvsundasjön efter exploatering (tabell 5) kan inte rakt av jämföras med beräknade mängder med nuvarande markanvändning (tabell 4) då dagvattentransporten från parkeringsytan idag är okänd. Beräknad årsmedelkoncentration av dagvattenföroreningar redovisas i tabell 6 och visar att enligt Stockholms stads klassificering så bedöms halterna vara låga med undantag för kväve, bly och koppar, vilka bedöms vara måttliga. Tabell 6 Beräknad årsmedelkoncentration efter rening efter utbyggnad jämfört med Stockholms stads klassificering av dagvatten där grönt indikerar låga halter och gulmarkerade måttliga halter. Ämne Koncentration efter rening P [mg/l] 0,05 N [mg/l] 1,4 Pb [µg/l] 6 Cu [µg/l] 13 Zn [µg/l] 41 Cd [µg/l] 0,2 Cr [µg/l] 5 Ni [µg/l] 2 SS [mg/l] 31 Olja [mg/l] 0,3 5. Diskussion och slutsats Föroreningsberäkningar ska behandlas som en indikation på nivåer av föroreningar och resultatet är inte att betrakta som absoluta koncentrationer eller mängder. I beräknade föroreningsmängder finns en osäkerhet då det inte finns flödesproportionella mätningar från liknande verksamheter. Föroreningsmängder varierar även med typ av bränslen och lokal utformning av verksamhetsytor. Eftersom att fordonen kommer att tvättas innan parkering reduceras föroreningsinnehållet i dagvattnet då stora mängder partiklar och partikelbundna föroreningar avskiljs med tvättvattnet. Då schablonhalter för dagvatten från parkering har använts för parkeringsytor och gastankningsområdet ger detta sannolikt en överskattning av partikelinnehållet (SS) och partikelbundna föroreningar, framför allt metaller men även fosfor, i dagvattnet. Verklig föroreningsbelastning i dagvattnet kan därför förväntas vara lägre än beräkningarna. Beräknade årsmedelhalter i dagvattnet indikerar på att föroreningsinnehållet efter rening är lågt. Eftersom bussarna dessutom tvättas före uppställning är det 6(8)

7 o:\sto2\svg\2014\ \3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx möjligt att de parametrar som indikerar på måttliga halter ligger under spannet för måttliga halter, dvs låga halter enligt Stockholms stads klassificering av dagvatten. Dessutom kommer de hårdgjorda ytorna inom bussdepån att sopas regelbundet, så kallat stadstvätt i dagvattensammanhang, vilket är ett enkelt och efftivt sätt att minska föroreningar i dagvattnet då föroreningar samlas upp med dammet. Utifrån beräkningarna, som inte omfattar reduktion till följd av busstvätt och stadstvätt, kan slutsatsen dras att mängden föroreningar till Ulvsundasjön kommer att öka något i och med bussdepåns anläggande jämfört med nuläget, trots att beräknade koncentrationer förväntas vara lägre för alla beräknade parametrar än i nuläget. Anledningen till detta är ökad andel hårdgjord yta vilket genererar större mängd dagvatten. Den totala föroreningsbelastningen från depåområdet är mycket liten jämfört med recipientens totala belastning och bedöms inte försämra recipienten. Skillnaden i beräknad belastning jämfört med nuläget är marginell. Recipienten Ulvsundasjön är framförallt känslig för närsalter, dvs kväve och fosfor. Fosforbelastningen från området bedöms som låg och partikulärt fosfor avskiljs efftivt med de föreslagna reningsåtgärderna. Kväve är däremot svårare att kraftigt reducera i alla konventionella dagvattenanläggningar pga dess känsliga process och andel löst form. Det är svårt att jämföra tidigare beräkningar av dagvattenföroreningar från Tomteboda bussdepå (Sweco ) eftersom den utredningen täcker ett större område. Det kan dock konstateras att föroreningsinnehållet enligt beräkningarna i denna PM ger ca 60-70% lägre koncentration av föroreningar i dagvattnet före rening för nickel, kadmium, zink, fosfor och olja, för bly ca 35%, för partiklar en ökning om ca 20%, för kväve ca 7% ökning och för krom ca 10% jämfört med markanvändningen för industrimark, vilket användes i den tidigare utredningen. 7(8)

8 o:\sto2\svg\2014\ \3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Referenser Iterio september Miljökonsvensbeskrivning Detaljplan för ny bussdepå vid Tomteboda samt tillägg till detaljplan för kv Posten (P98/0826), Solna Stad. Stockholm Vatten, Rapport nr (2004). Dagvatten Avsättningsmagasin Ryska Smällen. Sweco Dagvattenutredning Tomteboda bussdepå Fördjupning/revidering av rapport daterad Larm, T., Holmgren, A., Börjesson, E. (1999). Platsbesparande befintliga reningssystem för dagvatten. Förstudie i projt tniktävling för rening av dagvatten. Stockholm stads LIPkansli, VBB Viak. 8(8)

9 Bilaga 1. Framtida markanvändning och områdesgräns för beräkningar ask ar TOMTEBODATERMINALEN gullregn -126 gullregn ask m du se äppelträd 5049 ar 276 tall stubbe bok Bjälklag för Bussuppställning terrass sedum kolonistugor 338 Grönyta Bergshöjd Parkeringsyta n ke Väg 1000 ÅDT 153 sedum 579 n slä pa m Pa Sparad grönyta 2720m2 Sparad grönyta, ny grässådd 4190 m2 Tak (atmosfärisk deposition Ny grönyta på mark: 960 m2 Ny grönyta på bjälklag/tak: 1990 m2 Hårdgjord yta m2 Sparade inmätta träd 31 st Plan, skala 1:1000/A3 TOMTEBODA SOLNA NYA GRÖNYTOR MED BEFINTLIGT FLYGFOTO Fyristorg Uppsala