UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

Transkript

1 -14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren Bakgrund I samrådet för detaljplan för Kvarter nr 3, Logistik Bålsta har länsstyrelsen i Uppsala län framfört synpunkter på att dagvattnets föroreningspåverkan på Mälaren bör utredas ytterligare. Denna redogör för hur föroreningar som släpps ut från planområdet via dagvatten bedöms påverka miljökvalitetsnormerna (MKN) för Mälaren. :en har tagits fram av Frida Nolkrantz med kvalitetsgranskning av Ann-Charlotte Duvkär. Föroreningshalter och mängder I dagvattenutredningen för Björnbro daterad har föroreningshalter enligt tabell 1 nedan beräknats för utgående dagvatten från planområdet. Föroreningshalter och mängder har beräknats i dagvattenmodellen StormTac. Halterna avser utsläpp efter rening i en dagvattendamm på kvartersmark. Tabellen visar även den årsmängd förorening som beräknas släppas ut från dagvattendammen liksom riktvärden enligt Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län (7) S w e co Ingenjör Bååths Gata 17 Box 8 SE Västerås, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm F r i da Nol kra nt z Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) frida.nolkrantz@sweco.se

2 Tabell 1. Föroreningssituation efter rening av dagvatten i föreslagen damm för planområdet Kvarter nr 3, logistik Bålsta. Ämne Enhet Riktvärde Efter rening Mängd P mg/l 0,25 0,08 11,8 N mg/l 3,5 1,3 199 Pb µg/l 15 4,8 0,8 Cu µg/l ,0 Zn µg/l ,1 Cd µg/l 0,5 0,3 0,0 Cr µg/l 25 2,3 0,4 Ni µg/l 30 3,0 0,5 Hg µg/l 0,1 0,023 0,0036 SS mg/l Olja mg/l 1,0 0,14 22,3 Efter rening i dagvattendammen transporteras vattnet drygt 6 km i dike innan det når recipienten Mälaren. Diken har generellt god reningsförmåga för dagvatten. Den procentuella reningseffekten för diken enligt databasen till StormTac presenteras i tabell 2. 2 (7)

3 Tabell 2. Förväntad reningseffekt för dagvatten i öppna diken. Reningseffekt efter StormTac(13.03). Ämne Reningseffekt (%) P 32 N 23 Pb 41 Cu 33 Zn 58 Cd 54 Cr 68 Ni 58 Hg 15 SS 73 Olja 80 3 (7)

4 Planområdets föroreningsutsläpp via dagvatten har jämförts med utsläpp från Bålsta reningsverk. Anledning till att reningsverket används för jämförelse av föroreningsbelastning är att resultaten är lättillgängliga och tillförlitliga. Typen av föroreningar som släpps ut bedöms vara jämförbara med den typ av industriområde som planeras. Föroreningsmängder som släpptes ut från reningsverket under år 2012 har hämtats från miljörapporten. Mängderna som släppts till recipienten Mälaren presenteras i tabell 3. Reningsverket är beläget vid Göksvik, ca 1,5 km söder om dikesutloppet för planområdets dagvatten. Tabell 3. Utsläppshalter och mängder från Bålsta reningsverk 2012, enligt Miljörapport för år Ämne Enhet Halt Mängd P mg/l 0, N mg/l 0,5* Pb µg/l 0,5 1,17 Cu µg/l 10 25,5 Zn µg/l Cd µg/l 0,1 0,24 Cr µg/l 1 2,38 Ni µg/l 4 7,5 Hg µg/l 0,1 0,23 *Halt enligt I tabell 4 visas en jämförelse mellan utsläpp från detaljplaneområdet och avloppsreningsverket. Tabellen visar även utsläppen från planområdets dagvatten justerade för rening i dike enligt reningseffekt i tabell 2. 4 (7)

5 Tabell 4. Jämförelse mellan halter från Bålsta reningsverk och dagvattenutsläpp från planområdet. Tabellen visar utsläppsmängder för dagvatten respektive reningsverk i de två första kolumnerna från vänster. Den tredje kolumnen visar vilken procentuell andel föroreningar via dagvattnet utgör jämfört med reningsverket. Den fjärde kolumnen visar utsläpp via dagvatten justerat för reningseffekt under dikestransport. Kolumnen längst till höger visar dagvattenmängder efter rening i dike som procentuell andel av utsläppen från reningsverket. Utsläpp från Avloppsreningsverket Dagvattenutsläpp Dagvattenutsläpp som procent av utsläpp från avloppsreningsverket (%) Dagvattenutsläpp, mängder efter rening i dike Dagvattenutsläpp efter rening i dike som procent av utsläpp från avloppsreningsverket (%) N-tot , ,27 P-tot ,4 8,2 2,3 Pb 1,17 0, ,4 38 Cd 0,24 0, ,02 9 Cu 25, ,3 5 Cr 2,38 0, ,1 5 Hg 0,23 0, ,003 1 Ni 7,5 0,5 6 0,2 3 Zn Som visas i tabell 4 utgör utsläppen av dagvatten en liten procentuell andel av utsläppen från avloppsreningsverket avseende kväve och fosfor. När det gäller metaller utgör dagvattenutsläppen efter rening i diket mindre än 10 % av utsläppen från reningsverket med undantag av Zink och Bly. Bly utgör 38 % av utsläppen från reningsverket. Mängden från både reningsverket och dagvatten bedöms dock som liten. Förutom utsläpp från reningsverket kommer även utsläpp från till exempel enskilda avlopp och industrier ut i samma recipient. Dessa har inte medtagits i denna jämförelse eftersom det inte finns tillgängligt underlag avseende halter och mängder. Då dagvatten från planområdet föreslås renas i en damm finns goda möjligheter att ta hand om utsläpp från olyckor genom att tillfälligt proppa utflödet från dammen för att kunna pumpa bort föroreningarna. Det finns även goda möjligheter att avskilja olja. Utanför planområdet planeras för ett dagvattenstråk för omhändertagande av dagvatten från verksamhetsområdet. Utformningen av detta stråk är inte planerad men här finns också möjligheter att uppnå rening vilket kan minska föroreningshalter och mängder ytterligare. För resterande delar av verksamhetsområdet är verksamheterna inte kända. I dagvattenutredningen har föroreningshalter och mängder uppskattats för olika delområden. 5 (7)

6 Liksom för planområdet föreslås rening för dagvatten från andra delar i verksamhetsområdet där halterna överstiger använda riktvärden. Dagvatten från övriga delområden kommer troligtvis också avledas till dagvattenstråket och vidare i dike mot Mälaren med möjlighet till rening i flera steg. Beroende på typ av verksamhet finns även möjligheter att begränsa utsläpp från spill och olyckor på kvartersmark. I denna bedömning har det inte tagits hänsyn till utspädningseffekter vilket minskar föroreningshalterna. Bedömning av påverkan på MKN Enligt Vattenmyndighetens databas VISS har Mälaren-Gripsholmsviken god ekologisk och kemiska status. Det bedöms finnas risk att den kemiska stutsen försämras till år Orsaken till försämrad kemisk status skulle vara halten av TBT från hamnverksamhet. Även förekomst av koppar, PCB, lösningsmedel och petroleumprodukter från hamnverksamheter bedöms medföra risk för försämrad kemisk status. Det planerade dagvattenstråket utanför planområdet bör beaktas i bedömningen. Vid anläggande av detta finns det goda möjligheter att ytterligare minska föroreningsmängder från planområdets dagvatten. Det är dock inte möjligt att beräkna hur mycket eftersom det inte finns något underlag om dagvattenstråket än. Sweco kvarstår vid sin bedömning att miljökvalitetsnormerna för Mälaren inte kommer att påverkas negativt. Bedömningen grundar sig på jämförelse av föroreningsmängder via dagvatten från planområdet och utsläpp från reningsverket. I bedömningen har vägts in att det finns stora möjligheter till ytterligare rening av dagvatten på allmän mark. 6 (7)

7 Referenser Sweco. Dagvattenutredning Björnbro Länsstyrelsen Uppsala län: Samråd om detaljplan för kvarter nr 3, Logistik Bålsta, Håbo kommun, Uppsala län VISS-VattenInformationsSystem Sverige Håbo kommun. Miljörapport Bålsta reningsverk (7)