Dagvattenutredning detaljplan för del av Selleberga 1:17, Bjuvs kommun

Transkript

1 UPPDRAG NVI Dagv utredn Selleberga UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Anna Bokenstrand UPPRÄTTAD AV Theres Söderberg DATUM Dagvattenutredning detaljplan för del av Selleberga 1:17, Bjuvs kommun Förord Dagvattenutredningen är baserad på information från miljökonsekvensbeskrivningen tillhörande detaljplanen för del av Selleberga 1:17 (Miljökonsekvensbeskrivning, 2016) samt en tidigare dagvattenutredning som har genomförts för dagvattenpåverkan från Findus anläggningar i Bjuv. Bakgrund Royal Pride AB (hädanefter benämnt bolaget) planerar att uppföra en växthusodling för tomater med tillhörande byggnader utanför Bjuv i Skåne. Sweco Environment AB har på uppdrag av bolaget utfört en dagvattenutredning avseende kommande flödes- och föroreningsbelastning i dagvattnet. Denna dagvattenutredning är ett komplement till detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning. Den totala arean för planområdet är 33,5 hektar och marken ägs av Findus Sverige AB. Planförslaget innebär att cirka 15 hektar jordbruksmark tas i anspråk för växthusodlingen. Placeringen av växthuset möjliggör användning av restvärme och koldioxid från Findus befintliga industrianläggning som finns i nära anslutning till planområdet. Dagvattnet från det nya planområdet kommer att avledas till Findus befintliga dagvattenledning som korsar aktuellt område. Dagvattnet kommer att renas tillsammans med dagvatten från delar av Findus anläggning i tre av Findus dagvattendammar. I föreliggande utredning har en modellering i StormTac utförts i syfte att belysa flödes- och föroreningssituationen i dagvattnet från området. Områdesbeskrivning Planområdet är beläget i den sydöstra delen av Bjuvs tätort, cirka 2 km från Bjuvs centrum och station. Området gränsar till Norra Vramsvägen i norr och Billesholmsvägen och Findus i söder och utgörs av uppodlad åkermark, en parkeringsyta samt trädplanteringar, se figur 1. I området finns också resterna av en äldre industrijärnväg. Vidare går en grusväg över fastigheten i nordsydlig riktning under vilken en natur- och biogasledning går. En viss nivåskillnad föreligger idag i området då marken i väster ligger 28 meter över havet och i öster 22 meter över havet. Denna skillnad kommer att jämnas ut före anläggning av växthuset. SGU:s geologiska karta visar att ytjordlagret består av glacial lera samt en homogen jordprofil med fyllning alternativt lerig mulljord underlagrad huvudsakligen av lera. Skikt med sand och silt -14 S w e co Drottningtorget 14 Box 286 SE Malmö, Sverige Telefon +46 (0) Fax S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm A n na B ok en st r a nd Uppdragsledare Malmö Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) anna.bokenstrand@sweco.se 1 (7)

2 har påträffats i leran. På 2-7 meters djup, där borrhålen avslutats, har det påträffats sand och sandig morän. I den södra delen av området finns gruvgångar på ett djup om 30 meter under markytan. Två kända ras har registrerats i området. Inför framtagandet av ett planförslag utförde konsultföretaget WSP en markgeoteknisk undersökning av området våren 2015 (Findus växthus i Bjuv, Geoteknik , WSP) och uppger i sitt att de bedömer utifrån områdets geologi och topografi att risken för totalstabilitetsproblem är liten. Lokala stabilitetsproblem till följd av ras i befintliga gruvgångar förekommer inom området och ska beaktas vid dimensionering av grundläggning. Figur 1 Översiktsbild av planområdet. (Källa: Ortofoto från Bjuvs kommun. Bilden hämtad ur detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning.) Dagvattenhantering i planområdet Planområdet är beläget utanför verksamhetsområdet för det kommunala VA-nätet och i detta finns inte kapacitet att hantera tillkommande dagvatten från området. Inom planområdet finns inget dikningsföretag som påverkas av den förändrade markanvändningen. Därför kommer dagvattnet att avledas till en dagvattenledning som går från Findus fabriksområde, genom planområdet, till tre seriekopplade sedimenteringsdammar belägna norr om Findus reningsverksområde (figur 2), som sedimenterar och renar vattnet innan det avleds till recipienten Vegeå. Dagvattenledningen är av dimensionen 375 mm och har kapacitet att hantera det tillkommande dagvattnet. Dagvattenhanteringen i området planeras för att 90 % av det dagvatten som bildas på 2 (7)

3 takytorna i området samlas upp i en damm som avses placeras i områdets nordvästra hörn. Resterande 10 % av dagvattenflödet från takytorna kommer att belasta dagvattennätet tillsammans med dagvattnet från parkering samt övriga hårdgjorda markytor inom planområdet. Det kan bli aktuellt med flytt av befintliga ledningar inom planområdet i samband med uppförandet av växthusen. Figur 2 visar befintliga dagvattendammar och vattenflöden till recipienten Vegeå. Skötsel av dagvattendammarna sker genom att sediment rensas ur dammarna för att bibehålla deras funktion. Skulle ett oförutsett föroreningsutsläpp inträffa finns skibord samt befintliga oljelänsar att tillgå för att begränsa utsläppet. Figur 2. Vattenflöden och dagvattendammar till recipient Vegeå från Findus Sverige AB. Den röda pilen markerar utloppet från avloppsreningsverket. Blåa pilar markerar schematiskt dagvattenflöden. Recipient Recipient för dagvattnet efter rening i dagvattendammar är Vegeå (SE ). Vegeån flyter genom Bjuvs kommun norr om det aktuella området cirka 300 meter från den norra planområdesgränsen. Enligt Länsstyrelsen i Skåne och uppgifter i VISS har den övre delen av Vegeå närmare utloppet måttlig ekologisk status, medan resterande vattenförekomster tillhörande Vegeå har dålig ekologisk status. Detta beror till största delen på övergödning, men även fysisk påverkan och miljögifter. I Vegeå-området finns mycket produktiva jordar där jordbruket och livsmedelsindustrin har stor påverkan, i synnerhet i de norra och västra delarna av Vegeå-området. Det är framförallt halten fosfor som behöver minska. Enligt Länsstyrelsen finns det risk för att Vegeå och dess samtliga vattenförekomster inte kommer att nå god ekologisk status Samtliga vattenförekomster tillhörande Vegeå uppnår ej god kemisk status på grund av 3 (7)

4 kvicksilverhalterna. Exklusive kvicksilver uppnår de god kemisk status, men risk finns att förhållandet blir sämre till StormTac-modell och markanvändning För att undersöka om det nya planområdet genererar koncentrationer som kan påverka recipienten negativt används dagvattenmodellen StormTac. StormTac är en modell som har använts rutinmässigt i mer än tio år för beräkningar av dagvattenflöden, ämnestransporter, recipientbedömningar och dimensioneringar för olika typer av vattenreningsanläggningar. Modellen bygger på en gedigen databas med schablonvärden över typiska fysikaliska och kemiska parametrar i vattenflöden från olika typer av markanvändningsområden. Schablonvärdena ger en uppskattning av hur mycket en viss markanvändning bidrar till en recipients föroreningsbelastning. Tillsammans med välkända hydrotekniska ekvationer ger detta en robust modell som producerar lättolkade resultat för olika typer av beslutsunderlag och dimensioneringar. Vad gäller riktvärden för föroreningshalter i dagvatten finns idag inga nationellt fastslagna värden. Då det finns behov av vägledning med syfte att skydda recipient används riktvärden framtagna av Riktvärdesgruppen i Stockholm från Om riktvärdena överskrids är detta en indikator på att dagvattnet behöver renas (Riktvärdesgruppen, 2009). Föroreningsläget bör dock bedömas från fall till fall och hänsyn ska tas till varje enskild recipient. Indata till StormTac-modellen är i detta fall följande: korrigerad årsmedelnederbörd (806 mm), markanvändning och avrinningskoefficienter. Tabell 1 visar markanvändningen efter exploatering av planområdet. Beräkningarna grundas på att det är nedanstående ytor som kommer att generera dagvatten till den befintliga dagvattenledningen. Beräkningarna innefattar inte de 90 % av takytan vars dagvatten kommer att tas omhand och återföras till växthuset. Tabell 1 Markanvändning och avrinningskoefficienter efter exploatering Efter exploatering Yta (ha) Avrinningskoefficient Tak 1,51 0,9 Parkering 0,15 0,85 Yta motsvarande lätt industri 0,2 0,85 Totalt 1,86 0,87 4 (7)

5 Resultat Resultatet av modelleringen i StormTac visar att årsmedelvärdet för den totala avrinningen efter exploatering för de aktuella ytorna är 0,46 l/s (basflöde+avrinning), vilket motsvarar cirka m 3 /år. Basflödet består av ett stadigt inflöde från grundvattnet. Avrinning motsvarar vattenflödet på området som orsakats av nederbörd. Tabell 2 redovisar resultatet av StormTac-modelleringen med riktvärden (från Riktvärdesgruppen, 2009) och halter för olika ämnen efter exploatering, med och utan rening i dagvattendamm, angivet i årsmedelvärden. I Tabell 2 redovisas också typiska reduktioner för de aktuella ämnena i dagvattendammar utan växtytor. De aktuella dammarna vid Vegeån har växtytor/våtmarksdelar vilket innebär att reduktionen är ännu högre än vad som anges i tabellen. I Tabell 3 redovisas årsmedelbelastningen efter exploatering med och utan rening i dagvattendamm. Resultatet visar att fosfor, koppar, zink och kadmium överskrider riktvärdena för dagvatten. Efter rening i dagvattendammarna minskar årsmedelkoncentrationerna och hamnar under riktvärdena. Även årsmedelbelastningen från området minskar efter rening i dagvattendamm. Tabell 2 Riktvärden (µg/l) samt årsmedelkoncentrationer (µg/l) i dagvattnet efter exploatering. Ämne Riktvärde Årsmedelkoncentration efter exploatering Typisk reduktion i dagvattendamm 1 Årsmedelkoncentration efter rening µg/l µg/l (%) µg/l Fosfor (P) ,5 Kväve (N) Bly (Pb) 8,0 6,1 75 1,5 Koppar (Cu) ,3 Zink (Zn) Kadmium (Cd) 0,40 0, ,15 Krom (Cr) 10 5,1 60 2,0 Nickel (Ni) 15 4,9 85 0,74 Kvicksilver (Hg) 0,030 0, ,01 Suspenderad substans (SS) Oljeindex (Olja) Polycykliska aromatiska kolväten (PAH16) - 0, ,189 Bens(a)pyren (BaP) 0,030 0, ,008 1 StormTac, 2015: StormTac Web v (7)

6 Tabell 3 Årsmedelbelastningen efter exploatering med och utan rening I dagvattendamm Ämne Årsmedelbelastning efter exploatering kg/år Årsmedelbelastning efter exploatering med rening kg/år Fosfor (P) 2,4 1,08 Kväve (N) 14 9,1 Bly (Pb) 0,088 0,022 Koppar (Cu) 0,26 0,091 Zink (Zn) 2,1 1,05 Kadmium (Cd) 0,011 0,002 Krom (Cr) 0,073 0,029 Nickel (Ni) 0,071 0,011 Kvicksilver (Hg) 0, ,000 Suspenderad substans (SS) Oljeindex (Olja) 3,2 0,64 Polycykliska aromatiska kolväten 0,0077 0,0027 (PAH16) Bens(a)pyren (BaP) 2,4 0,0001 Slutsats Årsmedelkoncentrationer har jämförts med riktvärden framtagna av Riktvärdesgruppen Resultatet visar att de årsmedelkoncentrationer av föroreningar, som genereras från området, kommer att överskrida riktvärden för fosfor, koppar, zink och kadmium före rening i Findus dagvattendammar. Naturliga reningsprocesser (fysikaliska, biologiska eller kemiska) i dagvattendammarna kommer att reducera koncentrationen i det vatten som släpps ut till recipienten. Effekten av sådana processer är i stor utsträckning en funktion av uppehållstiden i dagvattendammen för det utsläppta vattnet samt förekomst av växtytor i dammen. Tidigare dagvattenutredningar har visat att Findus dagvattendammar har en betydande reningseffekt när det gäller det utsläppta dagvattenflödet. Dammarna har dels en flödesreglerande funktion, dels (och framföra allt) en funktion för rening av dagvattnet från eventuella föroreningar före utsläpp till recipient. Detta är en vedertagen teknik och sådana dammar är mycket effektiva vad gäller reduktion av metaller, organiska ämnen, näringsämnen och suspenderat material (Rapport Dagvattenpåverkan på recipient, Findus Sverige AB). Dagvattenutsläppet från planområdet är mycket begränsat och bedöms inte innebära annat än en försumbar påverkan på Vegeån. Det bedöms inte föreligga någon risk för att dagvattenutsläppet skulle kunna medföra någon sådan påverkan på någon ekologisk kvalitetsfaktor i Vegeån att dess status riskerar att försämras med en klass. 6 (7)

7 Referenser Miljökonsekvensbeskrivning, Detaljplan för del av Selleberga 17:1 i Bjuv, Bjuvs kommun, Reinertsen Sverige AB, Sweco Environment AB, Rapport Findus Sverige AB, Dagvattenpåverkan på recipient, Malmö Miljöanalys och Akustik, Regionala dagvattennätet i Stockholms län, Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting, Riktvärdesgruppen, 2009 StormTac, 2015: StormTac Web v Granskad av: Anna Bokenstrand 7 (7)