RAPPORT. Dagvattenutredning Kungsbäck SAMHÄLLSBYGGNAD, GÄVLE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT GÄVLE VATTEN OCH MILJÖ UPPDRAGSNUMMER

Transkript

1 repo001.docx SAMHÄLLSBYGGNAD, GÄVLE KOMMUN Dagvattenutredning Kungsbäck UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT GÄVLE VATTEN OCH MILJÖ LISEN LINDGREN - HANDLÄGGARE IRINA PERSSON - KVALITETSGRANSKARE

2

3 repo001.docx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 2 Områdesbeskrivning Områdesbeskrivning Dagsläge Geologi och riskfaktorer Tidigare utredningar Recipient Planer för området 5 3 Metod Beräkningar Miljökvalitetsnormer och riktvärden 6 4 Beräkningar av flöden och föroreningar från dagvattnet Flödesberäkningar Föroreningsberäkningar 8 5 Systemlösning Växtbäddar Höjdsättning av hus och tomtmark Gröna tak Permeabla beläggningar 12 6 Referenser 12 1 (12) LL p:\1534\ _dagvattenutredning kungsbäck\000\10 arbetsmtrl_dok\pm dagvattenutreding kungsbäck.docx

4 repo001.docx INLEDNING Sweco har på uppdrag av Gävle kommun utfört en dagvattenutredning i samband med framtagande av detaljplan för studentbostäder på fastigheten Kungsbäck 2:10. Området planeras bebyggas med tre nya flerbostadshus som ska användas som studentbostäder samt en mindre förrådsbyggnad. En parkering kommer att anläggas i anslutning till en befintlig byggnad i området. Syftet med utredningen är att ta fram förslag på hur dagvattnet kan hanteras inom området. Förutsättningar för uppdraget är: - Gävle kommuns dagvattenpolicy ska följas. - Dagvattnet måste avledas på ett sådant sätt att erosion inte ökas för att risken för ras och skred inte ska öka. 2 OMRÅDESBESKRIVNING 2.1 OMRÅDESBESKRIVNING DAGSLÄGE Planområdet är beläget i Kungsbäck, i närheten av Gävles högskola. I dagläget finns två byggnader och en mindre förrådsbyggnad inom planområdet: En barrack (benämnd Röda baracken) som i dagsläget används för kårverksamhet, ett förråd i anslutning till baracken samt en byggnad i planområdets sydöstra del som används för handelsändamål. Marken kring befintliga byggnader består av gräsytor. Norr om planområdet rinner Kungsbäcken som mynnar i Gavleån. Längst med vattendraget har tydliga raviner bildats. Norra delen av planområdet består av naturmark som sluttar skarpt ner mot Kungsbäcken i raviner. Marken i planområdets södra del lutar svagt ner mot naturmarken och vattendraget. Naturmarken används i dagsläget bland annat för fritidsaktiviteter som Frisbe-golf. Total yta är cirka m 2, varav 4780 m 2 ska styckas av för studentbostäder och handelsändamål. Dagvattenutredningen gäller ytan som styckats av för studentbostäder och handelsändamål. Naturmarken kommer inte att påverkas av planerna varför denna utelämnas. 2 (12) LL p:\1534\ _dagvattenutredning kungsbäck\000\10 arbetsmtrl_dok\pm dagvattenutreding kungsbäck.docx

5 repo001.docx Bild 1. Fotoriktning östlig. Den röda större byggnaden är benämnd Röda Baracken. Längst till vänster i bilden skymtas förrådet. Bild 2. Fotoritkning nordlig. Förrådsbyggnad. Där gräsmattan tar slut och naturmarken tar vid sluttar marken kraftigt ner mot Kungsbäcken. 3 (12) LL p:\1534\ _dagvattenutredning kungsbäck\000\10 arbetsmtrl_dok\pm dagvattenutreding kungsbäck.docx

6 repo001.docx Bild 3. Fotoriktning östlig, bef byggnad för handelsverksamhet. 2.2 GEOLOGI OCH RISKFAKTORER TIDIGARE UTREDNINGAR Tidigare utredningar genomförda av Sweco visar att områdets jordarter utgörs av morän med överlagrad sand och lera. Området är relativt plant men sluttar svagt ner mot vattendraget som kantas av tydliga raviner och strandbrinkar. En stabilitetsutredning har utförts för delar av området. Lera i närheten av vattendraget kan innebära grundläggningsproblem. I den geotekniska stabilitetsutredning som Sweco utförde 2008 för Stora Vall ingår utredning med avseende på översvämning, ras och skred även för detta område som nu är aktuell för detaljplaneläggning och ny byggrätt. Utredningen visar att det inte föreligger någon översvämningsrisk i aktuellt planområde. Man hänvisar bl. a till flödesberäkningar, gjorda av Gävle Högskola, vilka visar att de lägre terrasserna vid bäcken översvämmas vid extrema högvattennivåer medan mark ovan släntkrön inte påverkas (2-5 m över normal vattennivå). Vad gäller risk för ras och skred beskriver utredningen tre specifika sektioner inom planområdet. Dess västra del avgränsas av infarten till bron över Kungsbäcken och säkerheten mot ras och skred bedöms där som tillfredsställande. Den norra delen sluttar relativt brant mot Kungsbäcken med en total höjdskillnad av cirka 6 m. Även här anges säkerheten mot ras och skred som tillfredsställande. Erosionen bedöms här som liten men viss osäkerhet finns i vilken grad höga flöden påverkar erosionshastigheten i slänterna och därmed även stabiliteten på sikt. Planområdets östra del gränsar med en mycket brant slänt (total höjdskillnad av cirka 3,5 m,) mot ett mindre vattendrag (biflöde till Kungsbäcken). Erosionen bedöms som betydande. Utredningen anger att säkerheten närmast släntkrönet är lägre och först cirka 5 meter innanför släntkrönet uppnås tillfredsställande säkerhet. Framför allt delar av den befintliga parkeringen och ett område närmast biflödet till Kungsbäcken kan medföra skredrisker. Det är viktigt att naturlig 4 (12) LL p:\1534\ _dagvattenutredning kungsbäck\000\10 arbetsmtrl_dok\pm dagvattenutreding kungsbäck.docx

7 repo001.docx vegetation, träd och buskar bibehålls inom 10 meter från släntkrön i denna del av planområdet. 2.3 RECIPIENT Kungsbäcken avgränsar planområdet i norr. Hela området lutar mot bäcken. Bäcken rinner ut i Gavleån. Som en åtgärd för att minska negativ påverkan på mark- och vattenmiljön i området anges att rening av förorenat dagvatten ska ske innan avledning till recipient. 2.4 PLANER FÖR OMRÅDET Planområdet ska exploateras med två tvåvåningshus och ett trevåningshus som ska användas som studentbostäder samt ett mindre förråd. Övrig mark blir kvartersmark. Befintlig byggnad för handelsändamål kvarstår, men hårdgjord yta i form av parkeringsplatser och infartsväg till parkeringsplatser tillkommer i anslutning till byggnaden. Röda Baracken rivs och den mindre förrådsbyggnaden flyttas från platsen. Se Figur 1 nedan. Byggarea för nya byggnader kommer att bli cirka 1300 m 2. Förändringar av markanvändning efter planförslag redovisas även i Tabell 2. Figur 1: Planområde 5 (12) LL p:\1534\ _dagvattenutredning kungsbäck\000\10 arbetsmtrl_dok\pm dagvattenutreding kungsbäck.docx

8 repo001.docx Planområdet ligger inom verksamhetsområde för dagvatten. Kommunens dagvattenpolicy anger att takvatten ska betraktas som rent och kan därmed ledas direkt till recipient utan fördröjning eller rening, detta gäller även för regnvatten som når gårdar och gräsytor. I detta fall måste dock vattnet avledas på ett sådant sätt att erosion inte påskyndas vilket skulle öka risken för ras och skred. För regnvatten som passerat parkeringsplatser eller annan hårdgjord mark inom planområdet ska fördröjning och rening ske. Enligt Gävle kommuns dagvattenpolicy ska lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) väljas på tomtmark och den lokala vattenbalansen skall försöka bibehållas genom infiltration, utnyttjande av regnvatten för bevattning mm. Där dagvattnet inte kan infiltreras på tomtmark skall öppen dagvattenavledning och fördröjning på tomtmark genomföras där så är möjligt och motiverat. Där dagvattnet inte kan infiltreras på tomtmark på grund av att det är förorenat ska rening ske på ett sätt som är möjligt och motiverat. Öppna dagvattenanläggningar skall upplevas som positiva i den byggda miljön. 3 METOD 3.1 BERÄKNINGAR Årliga flödes- och föroreningsberäkningar har modellerats i dagvatten- och recipientmodellen StormTac (Larm, 2000). Indata till modellen är markanvändning före och efter exploatering i området. Till dessa markanvändningar har schablonhalter för dagvatten ansatts. De schabloner som använts är standardvärden ur databasen i StormTac ( Dessa värden är vetenskapligt granskade och uppskattade från flödesproportionella provtagningar. Beräkningar har utförts för 2 alternativ: - Nuläge Området som det ser ut idag. - Planförslag Utbyggnad enligt planförslag. 3.2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH RIKTVÄRDEN Miljöbalkens 5 kap. och Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ställer bland annat krav på god ekologisk och kemisk status för akvatiska ekosystem. Kopplat till detta finns miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen i ytvatten enligt direktiv 2008/105/EG. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag är fastställda av Naturvårdsverket (NV, 2007). I Tabell 1 nedan visas riktvärden för dagvattenutsläpp direkt till recipient. Riktvärdena är framtagna av Riktvärdesgruppen (Riktvärdesgruppen, 2009). Det är dock viktigt att inte bara jämföra halter till recipient, utan även vilken mängd föroreningar som kommer till dagvattnet. 6 (12) LL p:\1534\ _dagvattenutredning kungsbäck\000\10 arbetsmtrl_dok\pm dagvattenutreding kungsbäck.docx

9 repo001.docx Ämne Enhet Riktvärde P µg/l 160 N mg/l 2 Pb µg/l 8 Cu µg/l 18 Zn µg/l 75 Cd µg/l 0.4 Cr µg/l 10 Ni µg/l 15 SS mg/l 40 Olja mg/l 0.4 Tabell 1. Riktvärden för utsläpp till mindre vattendrag. 4 BERÄKNINGAR AV FLÖDEN OCH FÖRORENINGAR FRÅN DAGVATTNET 4.1 FLÖDESBERÄKNINGAR Vid ombyggnad av området enligt planförslaget så ökar antalet hårdgjorda ytor, vilket ger en ökad avrinning av dagvatten från området. Markanvändningen kommer att ändras enligt Tabell 2. Markanvändning (avrinningskoefficient) Nuläge Planförslag Tak (0.9) Hårdgjord yta (parkering) (0.85) Grönyta (0.075) Tabell 2. Förändring av markanvändning i och med planförslag. I Tabell 3 nedan redovisas de dagvattenflöden som beräknats i StormTac. Flödena har beräknats dels som medelflöde samt flöden vid regn med återkomsttiden 2 år och 10 år. Scenario Medelflöde (l/s) Flöde vid 2-års regn (l/s) Flöde vid 10-års regn (l/s) Flöde vid 50-års regn (l/s) Nuläge Planförslag Tabell 3. Beräknade flöden som medelflöde, 2-årsregn, 10-årsregn och 50-årsregn. 7 (12) LL p:\1534\ _dagvattenutredning kungsbäck\000\10 arbetsmtrl_dok\pm dagvattenutreding kungsbäck.docx

10 repo001.docx Avrinningen från området kommer att öka i och med planförslaget. För att undvika att erosionen påskyndas vid slänterna bör avrinningen från området fördröjas så att flödet inte ökar jämfört med nuläget. Dagvatten från områden uppströms planområdet rinner igenom planområdet. Det är av stor vikt att inga instängda ytor skapas, så att detta vatten även i fortsättningen kan rinna igenom. Vid dimensionering för 10-årsregn för planförslag blir den erforderliga fördröjningsvolymen för området (exklusive naturmarken) cirka 21 m 3. Antaget att avrinningen från området vid ett 10-års regn inte överstiger 6 l/s. Vid ett 50-årsregn beräknas flödet från planområdet bli ca 3,5 gånger så stort som vid nuläget. Det går att fördröja även detta vatten men det viktigaste är att se till att instängda områden inte bildas och att vattnet kan rinna av naturligt mot bäckfåran. 4.2 FÖRORENINGSBERÄKNINGAR I tabell 4 och tabell 5 nedan redovisas hur föroreningshalterna och belastningen till recipient förändras i och med utbyggnaden av de nya bostäderna jämfört med nuläget. Markerade värden överstiger riktvärdena för dagvatten. Nuläge Planförslag P µg/l N mg/l Pb µg/l 3 9 Cu µg/l Zn µg/l Cd µg/l Cr µg/l 1 4 Ni µg/l 1 1 SS mg/l Olja mg/l Hg mg/l 0 0 BaP µg/l Tabell 4. Beräknade föroreningshalter som genereras från området i nuläget och vid planförslag. I beräkningarna är det antaget att ingen rening eller fördröjning av dagvattnet sker. 8 (12) LL p:\1534\ _dagvattenutredning kungsbäck\000\10 arbetsmtrl_dok\pm dagvattenutreding kungsbäck.docx

11 repo001.docx Nuläge Planförslag P kg/år N kg/år 1 2 Pb kg/år Cu kg/år Zn kg/år Cd kg/år Cr kg/år Ni kg/år Hg kg/år SS kg/år Olja kg/år PAH kg/år BaP kg/år Tabell 5. Beräknad belastning (kg/år) som genereras från området i nuläget och vid planförslag. I beräkningarna är det antaget att ingen rening eller fördröjning av dagvattnet sker. Föroreningsbelastningen från området får anses vara relativt begränsad även efter planförslag varför någon rening av dagvattnet inte anses behövas. Rening förväntas dock ske i föreslagna lösningar för fördröjning som beskrivs nedan. 5 SYSTEMLÖSNING För att inte öka risken för ras och skred bör dagvattnet fördröjas genom att anlägga växtbäddar från utkastare på byggnader och från parkeringen. Se Figur 2 nedan. Marken inom planområdet måste luta mot ravinen/bäcken så att vattnet kan rinna ytledes ner mot bäcken och inga instängda områden bildas. Detta är även viktigt med tanke på dagvattnet från områden uppströms som även fortsättningsvis måste kunna rinna igenom planområdet. Om det inte går att infiltrera vatten enligt förslag nedan på grund av markförhållanden kan dränerande stråk anläggas, och avledas mot ravinen/bäcken. 9 (12) LL p:\1534\ _dagvattenutredning kungsbäck\000\10 arbetsmtrl_dok\pm dagvattenutreding kungsbäck.docx

12 repo001.docx Figur 2. Förslag på dagvattenhantering. 5.1 VÄXTBÄDDAR Takvatten från husen och vattnet från parkeringen kan avledas till växtbäddar i form av nedsänkta lådor där vegetation planteras. Detta gör att det sker en fördröjning och rening av dagvattnet. Växtbäddarena bör inte vara täta i botten så att infiltration av dagvatten kan ske. Överskottsvatten som inte kan infiltrera leds vidare ytledes ned mot slänten genom ett utlopp på växtbädden, se exempel i Figur 5. Figur 3, Figur 4 och Figur 5 nedan visar exempel på växtbäddar. Figur 3. Exempel på ytledes avrinning från stuprör till t.ex. växtbädd. 10 (12) LL p:\1534\ _dagvattenutredning kungsbäck\000\10 arbetsmtrl_dok\pm dagvattenutreding kungsbäck.docx

13 repo001.docx Figur 4. Exempel på växtbädd. Figur 5. Exempel på växtbädd. Till vänster i bilden syns en nedsänkning som avleder överskottsvatten från växtbädden. 5.2 HÖJDSÄTTNING AV HUS OCH TOMTMARK För att undvika översvämning och förhindra problem med att dagvatten rinner in mot byggnaderna bör marken utformas med en lutning bort från husen. De första tre metrarna närmast husen utformas marken med en lutning på 5 %. Längre bort från husen ges 11 (12) LL p:\1534\ _dagvattenutredning kungsbäck\000\10 arbetsmtrl_dok\pm dagvattenutreding kungsbäck.docx

14 repo001.docx marken en lutning på 1 2 %. Närmast husen kan marken hårdgöras med plattor så att vatten inte riskerar att rinna ner längst med husväggen. Hela planområdet utformas så att marken lutar mot ravinen/bäcken. Inga instängda ytor får skapas då vattnet från planområdet och vattnet från områden uppströms måste kunna rinna igenom planområdet. 5.3 GRÖNA TAK För att minska och utjämna flöden från byggnader kan sedumväxter anläggas på hustak. Takvegetation tar upp vatten, magasinerar och medverkar till avdunstning. 5.4 PERMEABLA BELÄGGNINGAR Permeabla beläggningar istället för hårdgjorda ytor rekommenderas anläggas på de platser där det är lämpligt. Detta för att öka infiltrationsmöjligheterna. De genomsläppliga beläggningarna bör inte läggas i för brant lutning eftersom infiltrationen då koncentreras till en mindre del av ytan, med igensättning som följd. Permeabla beläggningar kan användas för t.ex. parkeringsytan och gångvägarna. Till genomsläppliga beläggningar hör permeabel asfalt, pelleplattor, markplattor, stenmjöl, grus och smågatsten. För exempel på en permeabel yta på en parkeringsplats se Figur 6 nedan. Figur 6. Exempel på permeabel yta på en parkeringsplats. 6 REFERENSER Larm, Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar, VA-forsk NV Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, Naturvårdsverket 2007:4. Riktvärdesgruppen Förslag på riktvärden för dagvattenutsläpp. Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, Riktvärdesgruppen, februari (12) LL p:\1534\ _dagvattenutredning kungsbäck\000\10 arbetsmtrl_dok\pm dagvattenutreding kungsbäck.docx