Dagvattenutredning för nyexploatering inom Viksberg 3:1, område B Uppdragsnummer Sweco Environment AB

Transkript

1 Viksbergs Mark AB Dagvattenutredning för nyexploatering inom Viksberg 3:1, område B Uppdragsnummer Stockholm Sweco Environment AB Dagvatten och ytvatten Handläggare: Jonas Sjöström Kvalitetsgranskare: Johanna Rennerfelt 1 (14) Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Jonas Sjöström Mobil jonas.sjostrom@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund och syfte Underlagsmaterial 3 2 Riktlinjer och krav 3 3 Områdesbeskrivning och markanvändning Föreslagen utformning av planområdet 5 4 Avrinningsområde & recipient 6 5 Metod Dagvatten- och recipientmodellen StormTac Flödesberäkning Föroreningsberäkning 7 6 Resultat Flöden Föroreningar 8 7 Förslag på hur dagvattnet kan hanteras inom planområdet Stuprörsutkastare Genomsläppliga beläggningar på parkeringsytor och infartsväg Avskärande diken utanför tomtgräns 11 8 Befintliga diken och trummor i planområdet 11 9 Flöden och avledning av överskottsvatten inom planområdet Slutsatser 14 2 (14)

3 1 Bakgrund och syfte Sweco har genomfört en dagvattenutredning på uppdrag Viksbergs Mark AB inför detaljplan gällande nyexploateringsområde Viksberg 3:1, området benämns som område B. Planområdet är idag obebyggt och planeras att bebyggas med 6 villor. I utredningen ingår att beräkna flöden och ta fram avvattningsvägar från planområdet efter föreslagen exploatering och föreslå en hållbar lösning för hur dagvattnet ska hanteras. Planens påverkan på recipienten utreds också. 1.1 Underlagsmaterial Nedan följer en förteckning över det underlagsmaterial som har använts: Programhandling Norra Viksberg (pdf) Översikt Viksberg med tomtavstyckning (pdf) Skiss över tomtområde B, 6 tomter (pdf) Dialog med kommunens VA-huvudman & planhandläggare Ett platsbesök genomfördes Riktlinjer och krav I detta kapitel redovisas de riktlinjer och krav som bör beaktas vid hantering av dagvatten i Viksberg 3:1 område B. Viksberg 3:1 ingår i Mälarens vattenskyddsområde och ligger inom den sekundära skyddszonen. Vad det innebär förklaras under punkt 5. För ramar och styrdokument avseende dagvattenhantering i Södertälje kommun hänvisas det till deras dagvattenpolicy där det bland annat står följande; Dagvattnet bör i allt större utsträckning behandlas och tas omhand lokalt vid källan. Dagvattnet ska i första hand omhändertas lokalt genom infiltration eller perkolation inom tomtmark för att undvika eller minimera dess bortledande. Avrinningen från en tomt/ett markområde bör efter exploatering inte öka jämfört med före exploateringen. Eventuellt överskottsvatten från planområdet avleds i diken. 3 (14)

4 3 Områdesbeskrivning och markanvändning Planområdet Viksberg 3:1 område B utgör ett ca 0,7 ha stort markområde i Södertälje kommun. Området avgränsas av Viksbergs Golfbana i norr och söder. Idag är området oexploaterat och består av kuperad skogsmark och berg i dagen. Området sluttar svagt åt sydväst. Figur 1 visar planområdet. Figur 1. Flygfoto över planområde Viksberg 3:1 område B. Området utgörs idag utav kuperad skogsmark samt berg i dagen. Planområdets gränser är markerade i rött. 4 (14)

5 3.1 Föreslagen utformning av planområdet Det planeras för att uppföra ett mindre bostadsområde om 6 villor med tillhörande garage och tomt. Fastigheterna nås via en infartsväg från Käggebodavägen, se Figur 2. Figur 2. Föreslagen utformning av planområdet. 5 (14)

6 4 Avrinningsområde & recipient Planområdet ligger inom Mälarens vattenskyddsområde och dagvatten från planområdet avrinner mot Viksbergsviken i Mälaren. Området har delats in i en primär skyddszon och en sekundär skyddszon. Den primära zonen sträcker sig 50 meter från strandlinjen utmed kusten och upp på land. Eftersom område B är beläget ca 500 från Viksbergsviken i Mälaren klassas området som sekundär skyddszon. Indelningen i zoner för ytvattentäkter baseras på rinntiden i sjöar och vattendrag. Den sekundära zonen ska skydda ytvattendraget eller sjön från föroreningsspridning via avrinning direkt på marken och/eller via grundvattnet, se Figur 3. Vad som gäller mer specifikt för de olika zonerna kan man läsa om i Naturvårdsverkets handbok 2010:5 om Vattenskyddsområde. Figur 3. Vattenskyddsområde för södra Mälaren. Planområdets placering inringat i rött. De mörkare stråken markerar primär skyddszon. 6 (14)

7 5 Metod Under detta kapitel redogörs för den metod som har använts och vilka beräkningar som har genomförts i denna utredning. 5.1 Dagvatten- och recipientmodellen StormTac Översiktlig beräkning av flöden före och efter exploatering har genomförts med dagvatten- och recipientmodellen StormTac, version Som indata till modellen används nederbörd och kartlagd markanvändning i området. Markanvändning före exploatering har uppskattats utifrån flygbilder och platsbesök och markanvändning efter exploatering har uppskattats utifrån Figur Flödesberäkning Flödesberäkningar avser dimensionerande flöden som uppkommer inom planområdet före och efter exploatering samt efter exploatering med LOD (Lokalt Omhändertagande av Dagvatten) vid regn med 10 minuters varaktighet och en återkomsttid på 2- respektive 10 år, utifrån de senaste nederbördsdata och regnintensiteter som rekommenderats att använda enligt Svenskt Vatten. Markanvändning före exploateringen består av kuperad skogmark och berg i dagen vilket gör att avrinningskoefficienten för området har bedömts till 0,1. Efter exploateringen ökar andelen hårdgjorda ytor då hus, infartsväg och eventuellt uppfarter delvis ersätter naturmark vilket medför att avrinningskoefficienten för området ökar. Utan någon form av LOD inom området blir avrinningskoefficienten 0,15, tillför man LOD på tomterna närmar sig avrinningskoefficienten värdet före exploateringen, 0, Föroreningsberäkning Föroreningsberäkningar har gjorts för planområdet före och efter exploatering samt efter exploatering med LOD. Resultatet från beräkningarna av föroreningshalter jämförs med förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp i delområden för större sjöar och hav 1. 1 Riktvärdesgruppen i Stockholm, Regionplane- och trafikkontoret, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. 7 (14)

8 6 Resultat Här nedan redovisas resultaten av beräkningarna. 6.1 Flöden Resultaten av flödesberäkningarna visar att flödet ökar något jämfört med innan exploateringen då LOD tillämpas. Den ökning i flöden som planen innebär beror på att den mark som innan exploatering består av skogsmark och berg i dagen delvis kommer att ersättas av hårdgjord yta. Dock ska det tilläggas att den hårdgjorda ytan inom varje fastighet är liten efter exploatering. I Tabell 1 redovisas flödena från planområdet vid 2- respektive 10-årsregn före och efter exploatering samt efter exploatering med LOD. Tabell 1. Dimensionerande flöden (l/s) från avrinningsområdet vid regn med återkomsttid 2 respektive 10 år före och efter exploatering samt efter exploatering med LOD. Planområdet Före exploatering Efter exploatering Efter exploatering med LOD 2-årsregn (l/s) årsregn (l/s) Föroreningar Föroreningsberäkningarna visar att halterna ökar marginellt efter exploatering, se Tabell 2. Tillämpas LOD inom området visar det på en positiv effekt avseende föroreningshalter. Alla beräknade föroreningshalter är lägre än halterna i Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Nivå 2S. Eftersom planområdet utgör en mycket begränsad yta och föroreningshalterna är låga kan slutsatsen dras att det inte föreligger någon risk för negativ recipientpåverkan. 8 (14)

9 Tabell 2. Årsmedelhalter (mg/l och µg/l) av föroreningar i dagvatten från planområdet före och efter exploatering samt efter exploatering med LOD i jämförelse med förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Ämne Enhet Före exploatering Planområdet Efter exploatering Efter exploatering med LOD Riktvärde, 2 S P mg/l 0,032 0,083 0,042 0,250 N mg/l 0,721 0,985 0,875 3,0 Pb µg/l Cu µg/l Zn µg/l Cd µg/l 0,10 0,21 0,08 0,50 Cr µg/l Ni µg/l Hg µg/l 0,004 0,008 0,005 0,070 SS mg/l Olja mg/l 0,082 0,170 0,079 0,700 PAH µg/l 0 0,177 0,014 - BaP µg/l 0 0,015 0,003 0,070 7 Förslag på hur dagvattnet kan hanteras inom planområdet Dagvattnet ska i första hand omhändertas lokalt genom naturlig infiltration inom tomtmark, förutsatt att jordartens sammansättning möjliggör detta. Om naturlig infiltration inte är möjlig eller begränsad i området, får infiltrationsmöjligheter skapas i uppbyggda växtbäddar, makadamdiken o.s.v. Eventuellt överskottsvatten från planområdet avleds i befintliga diken längs med Käggebodavägen. Nedan ges några exempel på enkla åtgärder som kan vidtas för lokalt omhändertagande av dagvatten på tomtmark. 7.1 Stuprörsutkastare Dagvattnet föreslås ledas från tak via stuprör och stuprörsutkastare ut på tomtens gräsmatta där det tillåts infiltrera. För att systemet ska fungera tillfredställande är det viktigt att utformningen görs korrekt. Ett riktvärde är att marken ska luta ut från husgrunden med 5 % lutning de första 3 metrarna. Därefter kan lutningen vara mellan cirka 1-2 % på resterande del av 9 (14)

10 gräsmattan. Vattnet leds ut till ränndalsplattor och vidare ut på gräsmattan. Se principbild i Figur 4. Ränndalsplattorna skall läggas minst 2 meter ut från grunden. Ränndalsplattan närmast huskroppen ska vara en platta med bakkant för att förhindra att vatten rinner bakåt, in mot grunden och ner längs grundmuren. Lämpligen utformas utkastaren med en 75 graders böj och sedan ett 2-3 dm rakt rör över ränndalsplattorna. Avståndet mellan utkastarröret och ränndalsplattan skall vara mindre än 5 cm för att förhindra stänk. Figur 4. Principbild över stuprörsutkastare. 7.2 Genomsläppliga beläggningar på parkeringsytor och infartsväg Infiltrationsmöjligheterna kan höjas avsevärt om genomsläppliga beläggningar anläggs istället för hårdgjorda ytor vid till exempel parkeringsplatser och infartsväg. Det finns olika typer av beläggningar som singel eller naturgrus, hålsten av betong eller genomsläppliga asfaltsbeläggningar. Figur 5 visar hur en genomsläpplig yta av hålsten kan se ut vid anläggning på parkeringsplats. Dessa beläggningar bör inte läggas i för brant lutning eftersom infiltrationen då oftast koncentreras till en mindre del av ytan med igensättning som följd. Det rekommenderas att ha en så liten andel hårdgjord yta inom planområdet som möjligt för att minska avrinningen. 10 (14)

11 Figur 5. Markarmering betonghålsplattor. 7.3 Avskärande diken utanför tomtgräns Avskärande diken utanför tomgräns rekommenderas att anläggas där omgivande naturmark ligger högre i plan än bebyggelse, se Figur 6. Dikena förhindrar översvämning av tomtmark vid kraftiga regn. De avskärande dikena anläggs så att vattnet leds med självfall i dike till befintligt dike längs med Käggebodavägen. Se Figur 8. Diket kan anläggas med makadam och med dräneringsledning i botten. Avskärande dike utanför tomtgräns Bef. mark som ändras Figur 6. Principskiss över avskärande diken utanför tomtgräns. 8 Befintliga diken och trummor i planområdet Vid platsbesöket noterades att överskottsvatten från området samlas upp i befintligt dike som löper längs med Käggebodavägen. Diket hade ojämn kapacitet, vissa sträckor 11 (14)

12 av diket var mycket grunda och är eventuellt i behov av en ökad dimension. Det noterades även att varken trummor eller dike var rensat, vilket kan leda till översvämning av väg vid kraftiga regn. För att säkerhetsställa att diket behåller sin kapacitet bör skötsel och underhåll ske kontinuerligt, se Figur 7. Figur 7. Dike och trumma längs Käggebodavägen. 9 Flöden och avledning av överskottsvatten inom planområdet Idag avleds överskottsvatten från området via befintliga trummor under Käggebodavägen samt via trumma i nordvästra delen av planområdet, se Figur 8. Avledningen föreslås ske på samma sätt även efter exploatering. Diket på norra sidan av planområdet tar hand om vattnet från sluttningen i norr. Infartsvägen bör skevas mot diket, i annat fall bör vägen förses med diken på båda sidor för att säkerhetsställa avvattning. Det avskärande diket i sydöst leder vattnet från höjden bort från planområdet, till dike och trumma längs Käggebodavägen. 12 (14)

13 Figur 8. Översikt med föreslagna dagvattenlösningar inom planområdet. 13 (14)

14 10 Slutsatser I utredningen har det ingått att utreda hur den framtida exploateringen i Viksberg 3:1 område B påverkar dagvattenflödet och föroreningsbelastningen i planområdet, samt att ge förslag till principlösningar för omhändertagande av dagvatten. Flödes- och föroreningsberäkningar visar att exploateringen kommer att öka dagvattenflödet och föroreningshalterna marginellt. I och med att dagvattnet föreslås omhändertas lokalt på tomtmark utjämnas, fördröjs och renas dagvattnet innan eventuellt överskottsvatten avleds i diken. Föroreningshalterna är mycket låga, och då både flödet och halterna är låga bedöms planen för området inte utgöra någon negativ påverkan på recipientens status. 14 (14)