Dagvattenutredning fö r detaljplaneömra de Va ppeby a ng, Ba lsta.

Transkript

1 -14 UPPDRAG Väppeby äng dagvattenutredning UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Johanna Rennerfelt UPPRÄTTAD AV Johanna Rennerfelt DATUM GRANSKAD AV Jenny Pirard Dagvattenutredning fö r detaljplaneömra de Va ppeby a ng, Ba lsta. 1 (22) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm J o ha nn a Re nn er fel t Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0)

2 1 Innehåll 2 Bakgrund och syfte 3 3 Riktlinjer och krav som ska efterföljas i föreliggande dagvattenutredning Kravspecifikationer för Väppeby Äng Dagvattenpolicy i Håbo kommun 4 4 Områdesbeskrivning och markanvändning idag och efter exploatering Områdesbeskrivning och markanvändning idag Planerad exploatering 8 5 Avrinningsområde Recipient Geologi 10 6 Principlösningar för dagvattenhantering i området Höjdsättning för dag- och dränvatten från privatmark Stuprörsutkastare Växtbäddar och regngårdar på innergårdar Genomsläppliga beläggningar Nedsänkta grönytor Diken för avledning av vatten från kvartersmark Avskärande dike för att hindra ytavrinnande vatten från naturmark 15 7 Förslag på dagvattenhantering inom planområdet Avledning av dagvatten i gaturum 17 8 Metod och indata Flöden Föroreningar 19 9 Resultat Flöden Behov av fördröjning Föroreningshalter och föroreningsbelastning Slutsatser 22 2 (22)

3 2 Bakgrund och syfte Sweco har på uppdrag av BoKlok AB gjort en dagvattenutredning inom fastigheten Väppeby äng 6:1 i Bålsta, Håbo kommun. BoKlok planerar att exploatera mark som det idag bedrivs jordbruk på, med ett mindre bostadsområde innehållande flerfamiljshus och kedjehus. Dagvattenutredningen syftar till att säkerställa en hållbar dagvattenhantering inom planområdet och ge förslag på principlösningar för hur dagvattnet kan tas omhand. Utredningen och de principförslag som tas fram görs efter platsens förutsättningar och i enlighet med de riktlinjer och krav som framgår i Håbo kommuns policy. Dagvattenflöden beräknas för planområdet föreoch efter planens genomförande med hjälp av modelleringsprogrammet StormTac. Vidare beskrivs recipienten och föroreningshalter samt föroreningsbelastning beräknas för att beskriva vilka halter och vilken belastning av föroreningar som uppkommer inom planområdet. Följande underlagsmaterial har använts: Illustrationsplan Väppeby äng, BoKlok, Uppdragsbeskrivning Väppeby äng, Håbo kommun, , rev Kravspecifikation utredning Väppeby äng, Håbo kommun, Dagvattenpolicy, Håbo kommun, Policy för slam- och oljeavskiljare, Håbo kommun, Grundundersökning, Väppeby Gärde. Bjerking Platsbesök genomfördes (22)

4 3 Riktlinjer och krav som ska efterföljas i föreliggande dagvattenutredning 3.1 Kravspecifikationer för Väppeby Äng Håbo kommun har givit ut kravspecifikationer gällande dagvattenutredningen som ska efterföljas: - Utredningen ska utgå från kommunen antagna dagvattenpolicy. - Utredningen ska behandla miljökvalitetsnormer (MKN) för recipienten. - Flödeskraven ska gälla vid utgångspunkten från kvartersmark - Utloppsflödet från dagvattensystemet efter exploatering ska motsvara dagens flöde - 10 årsregn ska vara dimensionerande vid beräkning av flöden - Utredningen ska omfatta hela planområdet - Utredningen ska behandla detaljplanens påverkan på avrinningen i hela området från omkringliggande områden - Dimensionering av den befintliga dammen öster om planområdet ska utredas 3.2 Dagvattenpolicy i Håbo kommun Håbo kommuns dagvattenpolicy innehåller generella principer för dagvatten samt punkter för hanteringen av dagvatten i samhällsplaneringsskeden. För denna utredning har ett antal relevanta punkter identifierats. Föreslagna principlösningar tar hänsyn till nedan nämnda mål och riktlinjer samt kravspecifikationer för Väppeby äng. Övergripande principer: Arbeta för att minska och/eller utjämna flödet av dagvatten. Arbeta för att minska andelen hårdgjorda ytor. Vid lokalisering av bebyggelse ska hänsyn tas till den naturliga vattenbalansen. Arbeta för att bevara den naturliga infiltrationen, fördröjningen och avrinningen. Dagvattnet ska omhändertas så nära källan som möjligt. När nya dagvattenlösningar planeras ska de planeras på ett sådant sätt att minsta möjliga flöde ska passera vidare till det befintliga dagvattennätet. 4 (22)

5 Rening av dagvatten ska beaktas om förutsättningar för omhändertagande nära källan saknas. Planskedet Gällande Håbo kommuns policy för slam- och oljeavskiljare krävs en oljeavskiljare endast för de parkeringsplatser som är belägna inom vattenskyddsområde, vilket inte är fallet för det aktuella planområdet. I övrigt görs det för varje enskilt fall en bedömning om en avskiljare behövs. Huvudprincipen för allmän plats är att dagvatten ska infiltreras och i andra hand fördröjas. Huvudprincipen för kvartersmark är att dagvatten ska tas omhand genom LOD. Om förutsättningarna saknas för LOD eller infiltration nära källan ska vattenflödet utjämnas och fördröjas innan avledning sker till ledningsnät och/eller recipient. Det vatten som inte kan infiltrera eller omhändertas nära källan ska om möjligt avledas i öppna avrinningsstråk. 5 (22)

6 4 Områdesbeskrivning och markanvändning idag och efter exploatering 4.1 Områdesbeskrivning och markanvändning idag Planområdet är beläget öster om centrala Bålsta i Håbo kommun och omfattar idag cirka 3,7 ha. Planområdet omfattar fastigheten Väppeby 6:1 och del av fastigheten 7:218 som nu ägs av Håbo kommun. Området angränsar till en gång- och cykelväg i öster, Centrumleden i norr, samt omkringliggande bostadsområde i söder och jordbruksmark i väster, området sluttar mot nordost. Väppeby äng arrenderas idag för jordbruk. Figur 1 visar en översikt över aktuellt planområde och Figur 1b visar flödesriktningen på ytavrinnande vatten inom planområdet innan exploatering. Del av planområdet ingår i ett båtnadsområde för Bålsta markavvattningsföretag. Dagvattenutredningen förutsätter att Håbo kommun vid anläggandet av dagvattendammen (som Väppeby äng avvattnas till) säkerställt att dammen är dimensionerad så att markavvattningsföretaget inte kräver omprövning. Figur 1. Flygfoto över föreslaget planområde. Planområdets gränser är markerade med svart. Båtnadsområdet Bålsta dikningsföretags gränser är markerade med turkos. 6 (22)

7 Figur 1b. Riktning på ytavrinnande vatten innan exploatering inom planområdet Väppeby äng. 7 (22)

8 4.2 Planerad exploatering Den planerade exploateringen inom planområdet omfattar flerfamiljshus i två-och trevåningshus samt lägenheter i kedjehus. Utöver detta planeras också för en förskola, komplementsbyggnader, parkeringsytor, vägar samt grönytor. Parkeringsytor anläggs i markplan. Inga källare planeras i husen. En illustrationsplan över planområdet efter exploatering kan ses i Figur 2. Figur 2. Illustrationsplan Väppeby Äng (BoKlok Housing, ). 8 (22)

9 5 Avrinningsområde Området avvattnas mot dike i nordsydlig riktning, i östra delen av planområdet. En trumma under befintlig GC-väg leder vattnet vidare till en befintlig dagvattendamm. Dagvattendammen är dimensionerad för ett 2-årsregn och omhändertar i dagsläget vatten från bostadsområdet väster om planområdet. 5.1 Recipient Kalmarviken är en del av vattenförekomsten Mälaren-Prästfjärden. Den kemiska statusen i recipienten klassas som ej god p.g.a. förhöjda halter av kvicksilver och kvicksilverföreningar. Det bedöms även föreligga en risk att den kemiska statusen inte kommer att förbättras till Den ekologiska statusen i recipienten klassas som god med liten risk för försämring till Mälaren-Prästfjärden ingick tidigare i vattenförekomst Mälaren-Gripsholmsviken. I nästa förvaltningscykel ( ) kommer Mälaren-Prästfjärden att bli en egen vattenförekomst för vilken miljökvalitetsnormer kommer att beslutas. I dagsläget har dock vattenförekomsten inga egna miljökvalitetsnormer för ekologisk och kemisk status. Figur 3 visar Väppeby ängs läge i förhållande till recipienten. Väppeby äng Gröndal -stråket Kalmarviken (Mälaren- Prästfjärden) Figur 3. Planområdet Väppeby äng och avledning av dagvatten via Gröna dalenstråket till recipienten Kalmarviken. 9 (22)

10 5.2 Geologi Den grundundersökning som är genomförd av Bjerking år 1990 är gjord på Väppeby gärde där fastighet Väppeby 6:1 ingår. Området täcks till stor del av lera, och är i allmänhet underlagrad av 1-2 m svallsand och grus. Höga grundvattennivåer förekommer inom området, grundvattnets trycknivå har antagits ligga på ca m under markytan. Lera har begränsade infiltrationsmöjligheter, varför infiltration och fördröjning istället bör skapas i LOD-lösningar där leran byts ut mot mer infiltrationsvänlig fyllning som exempelvis makadam. 6 Principlösningar för dagvattenhantering i området Nedan följer förslag på ett antal principlösningar som kan appliceras inom aktuellt detaljplaneområde. 6.1 Höjdsättning för dag- och dränvatten från privatmark En säker höjdsättning av området skyddar bebyggelsen mot ytligt förekommande dagvattenflöden från den egna tomtmarken samt från omgivande mark. Höjdsättningen bör utformas så att det dagvatten som inte infiltrerar på tomtmark kan ledas till dagvattensystemet i gata. Dränvatten måste också avledas på ett säkert sätt. Höjdsättningen av dagvattenanläggningarna är ett viktigt moment i dimensioneringen för att klara av att avvattna ett område både vid normala regntillfällen samt kraftiga regn. Byggherren måste få principen för dräneringssystemets funktion och utformning tydligt förklarad, samt vilka konsekvenser detta medför för utformningen av husets grundkonstruktion. 6.2 Stuprörsutkastare Takvattnet föreslås att avledas via stuprörsutkastare ut på tomtens gräsmatta där vattnet sedan kan infiltrera i den mån det är möjligt. En etablerad gräsmatta kan ta emot upp till 40 mm regn utan att det sker någon ytavrinning. Gräsmattan är således en lämplig yta att infiltrera vatten i. För att systemet ska fungera tillfredställande är det viktigt att utformningen görs korrekt. Ett riktvärde är att marken ska luta ut från husgrunden med 5 % lutning de första 3 metrarna. Därefter kan lutningen vara mellan cirka 1-2 % på resterande del av gräsmattan. Vatten från stuprörer leds ut till ränndalsplattor och vidare ut på gräsmattan. Se principbild i Figur 4. Ränndalsplattorna skall läggas minst 2 meter ut från husgrunden. Ränndalsplattan närmast huskroppen ska vara en platta med bakkant för att förhindra att vatten rinner bakåt, in mot grunden och ner längs grundmuren. Lämpligen utformas utkastaren med en 75 graders böj och sedan ett 0,2-0,3 m rakt rör över ränndalsplattorna. 10 (22)

11 Figur 4. Principbild över hur vattnet avleds via stuprörsutkastare. Vid kraftigare regn kan nederbörden överstiga tomtens infiltrationskapacitet, då uppkommer det en ytavrinning från tomten och bräddning till dagvattensystemet i gata ska då ske. Därför är det, som tidigare nämnts, viktigt att höjdsättningen görs på ett sådant sätt att husen är högre belägna än omkringliggande gata. 6.3 Växtbäddar och regngårdar på innergårdar Takvattnet kan även ledas via stuprörsutkastare till växtbäddar som utformas som nedsänkta lådor intill husen, där vegetation i form av örter och gräs planteras. Syftet med växtbäddarna i detta fall är att i första hand fördröja takvattnet och i andra hand rena och infiltrera vattnet i växtbädden. Växtbäddarnas botten ska vara tät samt anläggas med en dräneringsledning i botten för att förhindra vatteninfiltration under den anlagda växtbädden, vilket skulle kunna skada huskroppen. Sidorna på växtbädden kan bestå av sten, betong, tegel eller trä. Från växtbäddarna leds överskottsvattnet vidare till dagvattensystemet i gata. Figur 5 visar exempel på hur växtbäddar kan utformas. Växtbäddar kan användas som fördröjande åtgärd när ytlig avledning av överskottsvatten från kvartersmark ej är möjlig till diken. Växtbäddar som utformas enligt Figur 5 har en fördröjningsvolym på 0,5 m 3 per 1m 2 växtbädd. 11 (22)

12 Figur 5. Växtbäddar på innergårdar. Minskar avledning av vatten från området och utgör ett positivt inslag i boendemiljön. Regngårdar utformas enligt samma princip som växtbäddar, men dessa kan med fördel vara genomsläppliga då de ofta tar emot vatten från större avrinningsområden. Även där marken inte tillåter infiltration kan regngårdarna fördröja dagvattnet. Regngårdar kräver större utrymmen och syftet med dessa är att fördröja, infiltrera och rena dagvattnet. Exempel på regngårdar kan ses i Figur 6. Regngårdar kan liksom växtbäddar anläggas på kvartersmark och inom detta planområde skulle en regngård kunna anläggas i det planerade parkrummet. En kupolbrunn med bräddfunktion krävs i regngården där bräddledning ansluter till dagvattensystem i gata. Figur 6. Regngårdar i bostadsnära miljö. 12 (22)

13 6.4 Genomsläppliga beläggningar Genomsläppliga beläggningar kan anläggas inom området till exempelvis på parkeringsplatser, de planerade gångbanorna i parkrummet eller på fastigheternas uppfarter. Den genomsläppliga beläggningen bidrar med en utjämning av flöden, reduktion av flödeshastigheter och rening av dagvattnet. Det finns olika typer av genomsläppliga beläggningar till exempel singel, naturgrus eller hålsten av betong. Figur 7 visar olika bilder på genomsläppliga beläggningar. Dessa beläggningar bör inte läggas i för brant lutning eftersom infiltrationen då oftast koncentreras till en mindre del av ytan med igensättning som följd. Figur 7. Exempel på genomsläppliga beläggningar. Till vänster; markarmering betonghålsplattor. Till höger: visar en genomsläpplig beläggning och planeringsytor som avvattnar ytorna vid större regn. 6.5 Nedsänkta grönytor En enkel åtgärd som minskar avrinningen från planområdet är att låta dagvatten från hårdgjorda ytor avledas till nedsänkta grönytor. Dessa ytor försätts med brunnar för att leda bort dagvatten vid kraftigare nederbördstillfällen. Genom dylika lösningar omhändertas en stor andel av årsnederbörden som faller vid regntillfällen som är mindre än ett par millimeter. Figur 8 visar en hårdgjord parkeringsplats med ett grönstråk anlagt i mitten. Vatten från parkeringsytorna avrinner till grönstråket där infiltration sker. 13 (22)

14 Figur 8. Parkeringsplats anlagd med asfalt. Dagvatten avrinner till grönstråk i mitten av parkeringen då asfaltsytan är lutad så. Lösningen leder till minskad avrinning inom området och rening av dagvatten. 6.6 Diken för avledning av vatten från kvartersmark Diken föreslås ta emot ytligt avrinnande överskottsvatten från kvartersmark. Diket byggs upp med ett makadammlager med en dräneringsledning i botten, se Figur 9. De makadamfyllda dikena har som syfte att avleda dagvatten men bidrar även till att fördröjning, flödesutjämningen, rening och infiltration av dagvatten. Makadamfyllda diken kan antingen utföras med eller utan en skålad gräsyta på toppen där ytligt dagvattnet kan samlas upp och avledas vid kraftigare regn. Under eventuell gräsyta görs ett cirka 1 meter djupt dike fyllt med genomsläppligt material, som makadam. Geotextil kan användas för skydda makadammen från det gräsbevuxna jordlagret och omgivande mark. I botten av diket läggs en dränerande ledning. Bräddning av vatten i diket sker genom kupolbrunnar som kopplas till dagvattenledning i gata. Kupolbrunnar placeras på strategiska ställen längs med diket. 14 (22)

15 Figur 9. Makadamfyllt dike med dräneringsledning och kupolsil för bräddning av vatten. 6.7 Avskärande dike för att hindra ytavrinnande vatten från naturmark Avskärande diken utanför tomtgräns rekommenderas att anläggas enligt Figur 10 och Figur 11 när omgivande naturmark ligger högre än bebyggelsen. Det avskärande diket förhindrar att ytavrinnande vatten från naturmark ovanför bebyggelsen översvämmar tomtmark. I detta fall föreslås ett avskärande dike längs med planområdesgränsen i nordväst. De avskärande dikena anläggs så att vattnet leds med självfall i dikena. Avskärande dike Bef. mark som ändras Figur 10. Principskiss över avskärande diken utanför tomtgräns. 15 (22)

16 7 Förslag på dagvattenhantering inom planområdet Figur 11 visar en översiktlig bild över planområdet och en systemlösning för hur dagvattnet inom området föreslås att hanteras. Under rubrik 8 återfinns flödes-och föroreningsberäkningar som ligger till grund till föreslagen systemlösning. Fördröjning av dagvatten sker på kvartersmark genom i rubrik 5 föreslagna lösningar. Överskottsvatten från kvartersmark avvattnas ytligt till makadamfyllda diken som avleder vattnet vidare genom planområdet. De makadamfyllda dikena har kupolbrunnar som är kopplade till dagvattenledning i gata. Denna lösning gör att dikena får en fördröjande funktion med bräddmöjlighet vid större regn. De fastigheter som inte har möjlighet till ytlig avvattning till dikena får istället fördröja dagvatten i växtbäddar/regngård eller motsvarande lösning. Växtbäddar anordnas med kupolbrunn och bräddmöjlighet till dagvattenledning i gata eller anslutning till makadamfyllt dike. Diket längs med lokalgatan i nordsydlig riktning i planområdet samlar upp dagvatten från planområdet. Genom trumma under väg leds därefter dagvattnet vidare till befintlig kommunal dagvattendamm. Från dagvattendammen leds vattnet vidare till gröna dalenstråket (i ledning) och vidare till recipienten Kalmarviken som är en del av Mälaren. Dammens kapacitet bör utredas innan man med säkerhet kan avleda vatten dit. 16 (22)

17 Figur 11. Förslag till dagvattenhantering och avledning av vatten från planområdet. 7.1 Avledning av dagvatten i gaturum Dagvatten som uppkommer på allmänna vägar inom planområdet föreslås att avvattnas till rännstensbrunnar och dagvattenledning i gata. Dagvattenledningar i gata kopplas direkt till den befintliga dagvattendammen. 17 (22)

18 8 Metod och indata Flöden Dagvattenflöden före och efter exploateringen har beräknats med dagvattenmodellen StormTac, version Modellen beräknar flöden utifrån markanvändning och lokal nederbördsintensitet. Dimensionerande flöden har beräknats för regn med återkomsttiden 2, 10 år med klimatfaktor (2-års regn = klimatfaktor 1.05 och 10-års regn = klimatfaktor 1.2). Dagens markanvändning har uppskattats utifrån flygbilder och framtida markanvändning har bedömts utifrån illustrationsplan av området. Före exploatering består hela området av åkermark och den asfalterade GC-vägen i östra delen av planområdet. Efter exploateringen ökar andelen hårdgjord yta och markanvändningen har delats upp på grönyta, takyta och övrig hårdgjord yta (som asfalterad väg och parkering). Dagvattenflödet för hela området har beräknats i en punkt, innan anslutningen till den befintliga dagvattendammen. Flödesberäkningarna har gjorts för två fall: 1. Idag: Området som det används idag det vill säga före exploatering (åkermark + asfalterad cykelväg). 2. Plan: Efter planens genomförande, markanvändning uppdelat på: grönytor, takytor, och hårdgjorda ytor (vägar + parkeringsplatser). Tabell 1 visar markanvändning och de avrinningskoefficienter som har använts som indata i modellering av flöden i StormTac. Tabell 1. Markanvändning och tillämpade avrinningskoefficienter inom planområdet idag och efter planens genomförande som har använts som indata till flödesberäkningarna i StormTac. Markanvändning ᵠ Yta Idag (ha) Yta Plan (ha) Åkermark 0,26 3,3 Takyta 0,9 0,76 Grönyta 0,1 1,47 Hårdgjord yta 0,8 0,45 1,52 Summa 3,75 3,75 18 (22)

19 8.2 Föroreningar Vid beräkningar av dagvattnets föroreningsinnehåll har schablonhalter för aktuella markanvändningar används. Schablonvärdena utgörs av årsmedelhalter samt avrinningskoefficient för angiven markanvändning. Dagens markanvändning har hämtats från flygfoto (åkermark + asfalterad gång- och cykelväg) och framtida markanvändning har hämtas från illustrationsplanen (flerbostadshus samt radhus/kedjehus). I rapporten redovisas föroreningshalt (μg/l eller mg/l) och föroreningsbelastning (kg/år) för hela planområdet. Följande föroreningar har beräknats: fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg), suspenderad substans (Susp; partiklar) och opolära alifatiska kolväten (olja). För samtliga ämnen redovisas totalhalter. Framräknade årsmedelhalter vid planens genomförande med hänsyn till föreslagna åtgärder har jämförts med Riktvärdesgruppens förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Föroreningsberäkningar har utförts för tre fall: 1. Området före exploatering 2. Efter planens genomförande 3. Efter planens genomförande med LOD. Schablonhalter för respektive markanvändning med total LOD inom området har används. Tabell 2 visar markanvändning och avrinningskoefficienter som har använts som indata i modellering av föroreningar i StormTac. Tabell 2. Markanvändning och avrinningskoefficienter inom planområdet idag och efter planens genomförande som har använts som indata till föroreningsberäkningarna i StormTac. LOD = lokalt omhändertagande av dagvatten. Markanvändning Utan LOD ᵠ Med LOD Idag, yta (ha) Plan, yta (ha) Åkermark 0,26 3,3 Hårdgjord yta 0,8 0,45 Radhusområde 0,45 0,18 1,13 Flerfamiljsområde 0,55 0,22 2,62 Summa 3,75 3,75 19 (22)

20 9 Resultat 9.1 Flöden Resultaten av flödesberäkningarna visar att flödena kommer att öka efter omvandling, vilket förklaras med en förändrad markanvändning. Hårdgjord yta i form av tak och vägar ersätter åkermark, vilket ger en högre avrinning. Tabell 3 visar de beräknade flödena inom planområdet före planerad exploatering samt efter planens genomförande. Tabell 3. Dimensionerande flöden (l/s), idag och efter planens genomförande (Plan) för hela planområdet. Flödet anges för regn med återkomsttid på 2 och 10-år med klimatfaktor för området efter exploatering. Återkomsttid Idag (l/s) Plan utan LOD (l/s) 2-årsregn årsregn Behov av fördröjning Behovet av fördröjning av flöden inom planområdet har beräknats med förutsättningen att inte öka flödena efter planens genomförande jämfört med idag (Q out i fördröjningsmagasinet = Q dim IDAG för 10-årsregn). Den fördröjningsvolym som behövs har med de beskrivna förutsättningarna beräknats till 190 m 3 för ett 10-årsregn. Därefter har den fördröjningsvolym beräknats som finns tillgänglig i de planerade dikena, med hänsyn till deras utformning. Totalt i dikena inom planområdet finns 260 m 3 att tillgå (då hänsyn tagits till faktiskt hålrumsvolymen (30 % av total volym). Då har antagits att dikets underjordiska makadamdel har en tvärsnittsarea på 1,2 m 2 och att den totala längden på de föreslagna dikena som avleder vattnet inom planområdet är cirka 715 m. För att dikena ska fördröja flödet krävs att utformningen av diket noggrant övervägs så att diket får den fördröjande funktion som är beräknad. Speciellt viktigt är dikesutformningen i områden där det förekommer en marklutning, vilket kan kräva dämmen i dikena för att säkerställa dikets fördröjande funktion. Med tillämpning av LOD inom området, där dagvatten från takytor och övriga hårdgjorda ytor som parkeringsplatser och vägar tillåts infiltrera i omkringliggande grönytor och att diken längs vägar inom planområdet fördröjer dagvattnet, så bedöms det rimligt att flödena ut från planområdet inte ökar efter planens genomförande jämfört med dagens läge. Detta förutsätter dock att fördröjning av dagvatten sker i de planerade dikena inom planområdet. Ytterligare utjämning av flödet sker i dagvattendammen. Dammen utgör därmed ett extra översvämningsskydd mot nedströms liggande områden. 20 (22)

21 9.3 Föroreningshalter och föroreningsbelastning Resultatet från beräkningarna av föroreningshalter och jämförelse med förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp (2009) nivå 2M presenteras i Tabell 4. Nivå 2M innebär riktvärden för utsläpp till en mindre recipient, dock ej direktutsläpp. Föroreningsberäkningarna visar att i scenariot då LOD inte tillämpas efter exploatering ökar föroreningshalten i dagvattnet för alla ämnen med undantag för kväve och suspenderad substans, som istället minskar som en följd av exploateringen. Att kvävehalten schablonmässigt är högre i dagvatten från en jordbruksmark än i ett bostadsområde kan förklaras genom att jordbruksmark läcker mer närsalter som en följd av att marken brukas (plöjs, vänds m.m.), närsalter tillförs marken i och med gödsling, samt att marken endast innan skörd är täckt med grödor. Jämförelse föreslagna riktvärden visar att fosfor, bly och kadmium överskrider föreslaget riktvärde efter exploatering om LOD inte tillämpas. Föroreningsberäkningarna för scenariot då LOD tillämpas i planområdet visar att föroreningshalterna för fosfor, kväve, suspenderad substans blir ännu lägre med LOD-åtgärder och även bly och kopparhalterna är lägre jämfört med innan exploatering. Zink-, kadmium-, krom-, och nickelhalterna blir högre än innan exploatering. Dock ligger alla föroreningshalter under föreslagna riktvärdena för dagvattenutsläpp. Föroreningsbelastningen (kg/år) redovisas i Tabell 5 och följer samma mönster som föroreningshalterna. Tabell 4. Beräknade föroreningshalter i dagvattnet som avleds från planområdet idag, efter planens genomförande utan LOD, och efter planens genomförande med LOD. Föroreningshalterna jämförs med förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp Nivå 2M. De föroreningshalter efter planens genomförande som överstiger riktvärdena markeras med grått. Ämne Enhet Föroreningshalter Idag Plan utan LOD Plan med LOD Riktvärde, 2M 1 P mg/l 0,20 0,24 0,17 0,175 N mg/l 4,50 1, ,5 Pb µg/l Cu µg/l Zn µg/l Cd µg/l 0,14 0,57 0,26 0,5 Cr µg/l Ni µg/l Hg µg/l ,021 0,014 0,07 SS mg/l Olja mg/l 0,28 0, ,7 1 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, nivå 2M (RTK, 2009). Nivå 2M avser utsläpp till en mindre eller känslig recipient, ej direktutsläpp. 21 (22)

22 Tabell 5. Föroreningsbelastning (kg/år) från planområdet idag och efter planens genomförande med- respektive utan LOD. Ämne Enhet Idag Föroreningsbelastning Plan utan LOD Plan med LOD P kg/år 2,1 3,8 1,3 N kg/år Pb kg/år 0,08 0,18 0,05 Cu kg/år 0,17 0,37 0,12 Zn kg/år 0,2 1,3 0,5 Cd kg/år 0,002 0,009 0,002 Cr kg/år 0,02 0,13 0,04 Ni kg/år 0,01 0,12 0,04 Hg kg/år 0, , ,00012 SS kg/år Olja kg/år 3,0 8,6 2,4 10 Slutsatser I denna utredning har det ingått att bedöma hur den planerade exploateringen av planområdet kommer att påverka dagvattenflöden och föroreningshalter i det dagvatten som uppkommer inom området samt föreslå principlösningar för en hållbar dagvattenhantering inom området. En exploatering av området leder till ökade flöden jämfört med nuläget. Detta är ett resultat av den förändrade markanvändning som uppstår då marken bebyggs och mer yta hårdgörs vilket ger en högre avrinning. I och med de ökade flödena krävs fördröjningsåtgärder inom planområdet eftersom ett krav från Håbo kommun är att flödena inte får öka efter exploatering. Med föreslagna diken inom planområdet (se Figur 11) visar beräkningar att flödet kan fördröjas så att flödet ut från planområdet inte ökar jämfört med innan exploatering. Föroreningshalterna i dagvattnet ökar för de flesta ämnena förutom närsalter och suspenderad substans vilka istället minskar. Om LOD tillämpas inom området ligger dock alla föroreningshalter under förslaget riktvärden för dagvattenutsläpp. 22 (22)