Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Transkript

1 UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1 (6) S w e co Hospitalsgatan 22 SE Nyköping, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm A i n o K r u ne går d Telefon direkt +46 (0) aino.krunegard@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund och syfte 3 2 Metod och underlag 3 3 Avrinning före exploatering Beskrivning av avrinningsområde Flödesberäkningar 4 4 Dagvattenhantering efter exploatering Beskrivning av delavrinningsområden Flödesberäkningar Åtgärdsförslag 5 5 Slutsatser och fortsatt arbete 5 Bilagor Bilaga 1 Ritning VA-02, Avrinning före exploatering Bilaga 2 Ritning VA-01, Avrinning efter exploatering

3 1 Bakgrund och syfte Gällande detaljplan för Arnö 1:3, P92-15, ska ändras, större industritomter delas in i mindre samt en lokalgata tillkommer. I övrigt är den gällande planen oförändrad. I dagsläget är området obebyggd kuperad skogsmark. Avrinningen från detta område hamnar i dag i en lågpunkt varifrån vattnet har svårt att ta sig vidare. Innan ändring i detaljplan vill Nyköpings kommun undersöka hur den planerade utbyggnaden påverkar detta område. Sweco AB har därför ombetts göra en översiktlig dagvattenutredning för detta område. Syftet med utredningen är att se om områdets dagvattenhantering kan lösas på ett sätt som inte belastar denna lågpunkt. Det aktuella området har ett järnvägsspår i väster och befintlig industritomt i norr, öster och söder om området är obebyggt. I framtiden är det planerat att bygga industritomter öster och söder om det aktuella området. Även en dagvattendamm är planerad att byggas, söder om området, för ett befintligt industriområde väster om järnvägen. 2 Metod och underlag Avrinningen från det aktuella området har studerats både före och efter exploateringen via höjdkurvor i grundkartan. Genom detta har avrinningsområden tagits fram för området både före och efter exploatering. Vid framtagande av avrinningsområdena för den framtida exploateringen har även de nya planhöjderna tagits hänsyn till. 3 Avgränsning av utredning Denna utredning omfattar inte föroreningsberäkningar för dagvattnet. Möjlighet för LOD, lokalt omhändertagande av dagvatten, har inte studerats närmare. För detta bör även geotekniska förhållanden utredas. Hur det ökade flödet påverkar områden nedströms planområdet är inte utrett. De höjder som utgåtts från är tagna från grundkartan och är inte avvägda. Därför finns viss osäkerhet i dessa höjder. 4 Avrinning före exploatering 4.1 Beskrivning av avrinningsområde I dagsläget avleds dagvattnet från området via naturliga lågstråk. Framtagna lågstråk och höjdryggar kan ses i bilaga 1. Området består av obebyggd kuperad skogsmark. 3 (6)

4 Vid punkt X finns en lågpunkt varifrån det i dagsläget är problematiskt att föra dagvatten vidare ifrån, se bilaga 1. Detta leder till att marken där är väldigt sank. Till denna lågpunkt avvattnas i stora delar av det outbyggda området. Det är därför inte lämpligt att leda mer vatten till detta område. 4.2 Flödesberäkningar Flödesberäkningar för regn med 10 minuters varaktighet samt 2 och 5 års återkomsttid, har utförts. Dessa beräkningar är gjorda enligt Svenskt Vattens standard (P90). Hela området beräknas bidra vid ett 10 minuters regn. Resultatet för dessa beräkningar redovisas i tabell 1 och 2. Avrinningsområdena ses i bilaga 1. Tabell 1 Beräknad avrinning före exploatering Områdesindelning före exploatering Area (ha) 5 års regn (l/s) 2 års regn (l/s) Avrinning mot lågstråk A 0, Avrinning mot lågstråk B 2, Avrinning mot lågstråk C 1, Avrinning mot punkt X 4, Dagvattenhantering efter exploatering 5.1 Beskrivning av delavrinningsområden Området har delats in i nya avrinningsområden efter exploatering kallade A, B och C. Både befintliga och planerade höjder har då tagits i beaktning. Även önskemålet att inte belasta punkt X ytterligare har eftersträvats. Delområde A omfattar mindre industritomter och även delar av lokalgatan. Detta område är 4,20 ha stort. Område B är 2,34 ha stort och innefattar en del av lokalgatan samt mindre industritomter vilka angränsar till befintligt järnvägsområde. Delområde C är 2,57 ha med mindre industritomter samt delar av lokalgatan. 5.2 Flödesberäkningar Flödesberäkningar för regn med 10 minuters varaktighet samt 2 och 10års återkomsttid, har utförts för området både före och efter exploatering. Dessa beräkningar är gjorda enligt Svenskt Vattens standard (P90). Hela området beräknas bidra vid ett 10 minuters regn. Resultatet för dessa beräkningar redovisas i tabell 1 och 2. För dessa beräkningar har antagits att 90% av markytan kommer att vara hårdgjord. De resterande 10% är betraktade som gräsyta. För beräkningarna har en väldigt hög andel hårdgjord yta räknats med för att få fram det sämsta fallet.

5 Tabell 2 Beräknad avrinning efter exploatering Områdesindelning efter exploatering Area (ha) 5 års regn (l/s) 2 års regn (l/s) Avrinning från område A mot dike A 4, Avrinning från område B mot dike B 2, Avrinning från område C mot dike C 2, Åtgärdsförslag Då det är svårt att få en god avrinning från området norr om delområde A, vid punkt X, bör dagvattnet inte föras till detta område. Dagvatten från område A avvattnas under vägen via ett ledningsnät och släpps i dike A, se bilaga 2. Område B:s dagvatten leds söder ut till den planerade dagvattendammen, se bilaga 2. Dagvattnet från område C leds till dike C som placeras i befintligt lågstråk sydost om delområdet, se bilaga 2. 6 Slutsatser och fortsatt arbete Avvattningen från området kan utföras utan att belasta området vid punkt X. Den planerade exploateringen gör att belastningen på detta område kommer minska, då dagvattnet kan ledas till andra områden. Lågstråk A, B och C kommer att få ökade flöden efter exploateringen. I dessa lågstråk behöver diken anläggas för att säkerställa att vattnet når recipienten utan att orsaka olägenheter. Dessa diken beräknas hamna minst 0,5 meter under befintlig mark. De nya dikena anpassas till detta flöde. Då stora delar av området hårdgörs ökar dagvattenflödet markant. På grund av denna ökning bör behovet av eventuell fördröjning utredas. Man bör eftersträva att minimera den hårdgjorda ytan för att minska flödet från områdena. Tomterna i område A som ligger öster om lokalgatan leds via ledning till dike A. Hur detta löses i detalj bör utredas vidare. Diket från område B ansluts i framtiden till den planerade dagvattendammen söder om området. Flödet måste därför beaktas då dammen dimensioneras. I detta område bör man säkerställa att inte dagvattnet från tomterna leds in på spårområdet i väster. Detta kan exempelvis göras genom ett avskärande dike i tomternas bakkant. Diket från område C behöver placeras så att den inte hindrar utbyggnaden av de planerade tomterna i detaljplanen. De beräkningar som utförts är översiktligt gjorda och större hänsyn till rinntider i ledningar och på markyta har inte tagits. Detta leder till att de beräknade flödena är högre än om dessa parametrar inkluderats. 5 (6)

6 Då det blir stora dagvattenflöden efter exploateringen kan det vara en god idé att minska flödet från tomterna med LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten). Föroreningar för framtida belastning behöver utredas i senare skede.