I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området.

Transkript

1 Detaljplan Sjöåkra 1:23 I nordöstra delen av Bankeryd upprättas en ny detaljplan för Sjöåkra 1:23. Detaljplanen innebär att ett nytt bostadsområde anläggs på Sjöåkra och vid genomförandet kommer omkring trettio småhus och ett mindre flerfamiljshus med ca 20 lägenheter att uppföras. De största ytorna är reserverade för radhus och närmast Vättern ett stråk med fristående villatomter. I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området. 1 Föroreningar i dagvattnet När regnvatten rinner över hårdgjorda ytor av olika slag för det med sig ämnen som finns på eller i ytan. Detta gör att dagvatten kan vara förorenat i olika grad. När man bestämmer om och hur dagvattnet behöver genomgå någon form av rening tittar man därför dels på vilka föroreningar man kan förvänta sig från ett område och dels på hur känslig recipienten för dagvattnet är. 1.1 Recipient Lillån-Vättern En möjlig recipient för dagvattnet från detaljplanen är Lillån och i förlängningen Vättern. Enligt Jönköpings kommuns dagvattenpolicy ( ) bedöms både Lillån och Vättern som en känslig recipient (utifrån 3 st klasser: mycket känslig, känslig och mindre känslig) och med ett högt naturvärde (utifrån 3 st klasser: mycket högt, högt och övrigt). 1.2 Föroreningsklassning Föroreningshalten i dagvatten klassificeras utifrån markanvändningen och bostadsområden med >50 pers/ha bedöms enligt dagvattenpolicyn innehålla föroreningshalterna i spannet Måttliga halter (utifrån 3 st klasser: höga halter, måttliga halter samt låga halter). Enligt föreslagen detaljplan kommer det uppskattningsvis att bo omkring 150 personer i området (i snitt tre personer per bostad) på en yta om knappt två hektare. 1.3 Åtgärder Kombinationen av recipientens känslighet och föroreningsklassningen av dagvattnet gör att det som benämns normal rening behövs för behandling av dagvatten enligt kommunens dagvattenpolicy. Exempel på normal rening är enligt dagvattenpolicyn översilning av grönytor, infiltrationsanläggningar eller fördröjningsdammar. 1 (6) Sweco Östra Strandgatan 10 Box 145 SE Jönköping, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Kristin Barkman Jönköping, VA-System Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) kristin.barkman@sweco.se

2 2 Avledning inom planområdet Med hänsyn till de geotekniskt känsliga branterna i området och känsligheten i närliggande recipient vill kommunen försöka undvika bortledning av dagvattnet via befintligt dagvattenutlopp i den sydöstra ravien. För att reducera mängden dagvatten som når recipienten och begränsa föroreningsmängderna i vattnet förordas att dagvattnet i största möjliga mån tas omhand på olika sätt inom detaljplaneområdet. I nedanstående beskrivning redovisas ett förslag till omhändertagande och för att förtydliga beskrivningen har detaljplaneområdet delats in i mindre delområden; A-D, se bild 1. Följande förutsättningar/utgångspunkter ligger till grund för valda omhändertaganden: Områdestypen och recipientens känslighet kräver enligt dagvattenpolicyn någon typ av rening av dagvattnet Närmaste befintliga dagvattenavledning bör helst inte belastas ytterligare (ravinen i planområdets sydöstra del). Att avleda vatten från hela området åt det hållet blir svårt höjdmässigt. Den geotekniska undersökningen av området visar att jorden ytligt utgörs av 0,1-0,4 m sandig mulljord som till stora delar underlagras av sand, finsand och siltig sand/finsand ned till undersökt djup 1,8 6,0 m. Detta innebär att marken är infiltrerbar och viss del av dagvattnet bör kunna tas omhand på tomtmark. Infiltrationskapaciteten har beräknats med utgångspunkt för en finsand/grovsilt som dominerar området. Enligt tidigare diskussioner ska huvudstråket för avledning av dagvatten vara utmed planområdets västra plangräns. Alkärret i Lillåns mynningsdelta får användas för översilning av dagvatten från området. 2 (6)

3 kulverterad ledning D dike C B dv-servis som bräddmöjlighet A infiltrationsbädd Bild 1. Områdesindelning med föreslaget dagvattenomhändertagande Delområde A Flerbostadshuset är den tätaste bebyggelsen inom detaljplaneområdet och kommer på grund av den stora parkeringsytan ha det mest förorenade dagvattnet. Det är också höjdmässigt det svåraste delområdet att få med till ett samlat dagvattenutlopp i den nordvästra delen av planen. Därför förordas att dagvatten inom delområde A samlas till 3 (6)

4 infiltrationsbäddar, av exempelvis makadam, för fördröjning och bortledning. Bäddarna placeras förslagsvis i tomtgränsen utmed Sjöåkravägen. I bädden läggs förslagsvis en kupolsil som kopplas till en dagvattenservis vid infarten till området. Ledningen ska fungera som bräddmöjlighet vid häftiga regn och leder till antingen till diket med trädrad, som finns inritat utmed planområdets västra gräns, alternativt till ravinen sydost om detaljplaneområdet, beroende på höjdsättningen av området. Valet styrs även av om tekniska kontoret kräver att ravinen ej används för ytterligare belastning av dagvatten. Delområde B Dagvatten från uppfarter på framsidan samlas upp vid tomtgräns utmed gatan och leds i ledning till det diket utmed planområdets västra gräns. All avledning från lokalgatorna leds till detta dike. Beroende på höjdsättningen inom området sker det via avrinning på gatan alternativt via dagvattenbrunnar och ledning i gatan. Delområde C Takavvattning från husen i detta område tas omhand genom infiltration i tomtmark på baksidan (mot Vättern). Dagvatten från uppfarter på framsidan samlas upp vid tomtgräns utmed gatan och leds i ledning till diket utmed planområdets västra gräns. Diket mynnar i en kulverterad ledning, se nedan. Delområde D Husen i delområde D är planerade som suterränghus och dränering från dessa leds till ett dike utmed den norra tomtgränsen. Takavvattning från husen tas omhand genom infiltration i tomtmark på baksidan eller via diket. Dagvatten från uppfarter på framsidan samlas upp vid tomtgräns utmed gatan och leds i ledning till diket utmed planområdets västra gräns. Från diket utmed planområdets västra gräns leds dagvattnet i en kulverterad ledning norrut till sluttningen ned mot Lillån. För att undvika erosion förläggs en ledning i slänten som släpper dagvattnet ovanför alkärret i Lillåns mynningsdelta. Utsläppet ska utformas så att dagvattnet översilar kärret och på så sätt genomgår en filtrerande process. Ledningsförläggning i slänten kräver särskild utredning/projektering. Möjligheten för styrd borrning i slänten bör studeras. 3 Flödesberäkningar framtida flöden Beräkningar av en framtida avrinning från detaljplaneområdet har utförts enligt rationella metoden i enlighet med Svenskt Vattens publikation, P90 1, samt beträffande regnintensitet enligt Svenskt Vattens publikation, P Svenskt Vatten, Publikation P90, Dimensionering av allmänna avloppsledningar, Svenskt Vatten, Publikation P104, Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, (6)

5 I tabell 1-2 nedan visas avrinningen för ett blockregn med 10 minuters varaktighet och återkomsttiderna 10- respektive 100 år. Först redovisas avrinningen för område A inklusive de åtgärder i form av infiltration och liknande som föreslagits ovan. Därefter beräknas avrinningen för område B-D. Tabell 1. Beräknad avrinning från detaljplaneområdet, delområde A, för ett blockregn med 10 minuters varaktighet och 10- respektive 100 års återkomsttid. Återkomsttid Regnintensitet Flöde Volym efter Infiltration efter Erf. magasin vid 10 min 10 min i makadambädd utflöde 10 l/s 10-års regn 228 l/s, ha 50 l/s 22 m 3 1 m 3 17 m års regn 489 l/s, ha 108 l/s 63 m 3 1 m 3 57 m 3 I delområde A föreslås infiltrationsbäddar (överslagsmässigt om ca 100 m 2 infiltrationsyta) med exempelvis makadam som även fungerar som fördröjningsmagasin. Baserat på infiltrationskapaciteten i området (motsvarande sandig silt) kommer det för ett 10-års regn att krävas en effektiv magasinsvolym på m 3. En långsmal bädd utmed Sjöåkravägen bedöms kunna medge en sådan volym. Dock kommer ytorna för infiltration inte att räcka till utan att ett visst utflöde tillåts. Som bräddmöjlighet föreslås enligt ovan en dagvattenservis som beroende på höjdsättningen av området leder antingen till det dike med trädrad som finns inritat utmed planområdets västra gräns eller till befintligt dagvattenutlop i den nordöstra ravinen. Ett utflöde om 10 l/s bedöms vara tillräckligt. Att infiltrera eller magasinera ett 100-års regn är inte möjligt inom området men eftersom avrinningen inte sker till ett instängt område bedöms detta inte vara avgörande. Om återkomsttiden 10 år ansätts som dimensionerande för anläggningen bedöms detta vara tillräckligt. I tabell 2 redovisas det flöde som kommer att ledas till utgående ledning mot Lillån och som tar hand om dagvatten från område B-D inklusive avvattning från gatorna. Här förutsätts ett eget omhändertagande av takavrinning (på tomten) för område C och D. Belastning från dränering av husen i område D inkluderas inte i flödesberäkningarna eftersom den typ av avvattning inte tidsmässigt kommer att sammanfalla med övrig avrinning då belastningen är som störst. Tabell 2. Beräknad avrinning från detaljplaneområdet, delområde B-D, för ett blockregn med 10 minuters varaktighet och 10- respektive 100 års återkomsttid. Återkomsttid Regnintensitet Flöde 10-års regn 228 l/s, ha 140 l/s 100-års regn 489 l/s, ha 301 l/s Flödena bedöms bli så stora att det dike som planeras utmed områdets västra gräns inte kommer att ha någon filtrerande verkan vid kraftig nederbörd. Diket är alltför litet för det typen av belastning. Beroende på höjdsättningen av området kommer dock avrinningen från gatorna vid mindre regn att i viss mån kunna samlas upp och infiltrera i diket. 5 (6)

6 4 Slutsats Hur dagvattnet avleds inom området beror helt på markens höjdsättning. Om man vill använda dikenas/infiltrationsbäddens filtrerande funktion måste ytorna planeras så att vattnet leds dit antingen via dagvattenbrunnar och ledningar eller som ytavrinning. Områdets höjdsättning styr i vilken utsträckning dagvattnet kan avledas via diken alternativt via dagvattenledningar. Ett flackt planområde innebär att en större del av området kommer att behöva avledas via ledningar även i de delar där dikesstråk är planerade. Observeras bör att varken de diken som föreslagits eller infiltrationsbädden kommer att kunna helt ta hand om och infiltrera ett 10-års regn. För normala regn kommer de dock att fungera som fördröjande magasin med viss infiltrationskapacitet. Alkärret vid Lillån förväntas ge ytterligare filtrering av dagvattnet. Om bräddat dagvattnet från delområde A inte ska anslutas mot ravinen öster om området måste hänsyn tas till detta vid höjdsättningen. Sweco Environment AB VA-System Jönköping Kristin Barkman 6 (6)