Översiktlig VA-utredning för planprogram Må 3:13 mfl Fjärås. Granskningshandling Carina Henriksson Kungsbacka kommun xx

Transkript

1 Översiktlig VA-utredning för planprogram Må 3:13 mfl Granskningshandling Carina Henriksson xx

2 Översiktlig VA-utredning till planprogram för Må 3:13 mfl i Upprättad av: Granskad av: Carina Henriksson Jan Vindevall Utges av Augusti

3 Innehåll 1 Orientering Förutsättningar Befintliga VA-förhållanden Befintlig vattenförsörjning och spillvattenavledning Befintlig dagvattenhantering Hovmanneån Planerad utbyggnad 7 4 Föreslagna VA-anläggningar Föreslagen vattenförsörjning Brandpost Föreslagen spillvattenavledning Föreslagen dagvattenhantering Befintligt dike utmed Gåsevadholmsvägen Damm inom planområdet Damm söder om planområdet...fel! Bokmärket är inte definierat. BILAGOR Bilaga 1 Befintligt VA 3

4

5 1 Orientering har utarbetat en översiktlig VA-utredning till planprogram för bostäder inom Må 3:13 mfl i. Inom planområdet planeras bostäder av blandad bebyggelse. Planområdet ligger i södra delen av och omfattar ca 13 ha. Området begränsas i söder av Vallbyvägen och i öster av Gåsevadholmsvägen. I norr ansluter området mot ett befintligt bostadsområde med villor. I väster angränsar planområdet till åkermark. Planområdet består av åkermark som sluttar svagt mot sydöst. Utmed Gåsevadholsvägen finns ett dike som mynnar i Hovmanneån. Diket kantas av träd och buskar och är mellan 2 och 2,5 meter djupt med ganska branta slänter. Runt planområdet finns öppna fält med odlingsmarker. Norr om planområdet finns befintligt bebyggelse och ovanför det ett bergigt och skogsbevuxet naturområde. Genom området går två huvudvattenledningar från Lygnern. GÅSEVADHOLMSVÄGEN VALLBYVÄGEN PLANOMRÅDE HOVMANNEÅN Figur 1. Markerat område visar planområdet Området sluttar ner mot korsningen mellan Vallbyvägen och Gåsevadholmsvägen och marknivåerna inom planområdet varierar mellan ca +14 m till ca +23 m. Inga 5

6 uppgifter om grundvattennivåer eller jordlager finns eftersom ingen geoteknik för området är utförd ännu. Området avvattnas idag via dike i öster till Hovmanneån. 1.1 Förutsättningar Beräkningar för vattenförbrukning utförs enligt Svenskt Vatten publikation P83. Spill- av dagvattenberäkningar utför enligt Svenskt Vatten publikation P90. Underlag för utredningen har varit: Skiss för planprogram för Må 3:13 Kartmaterial från en, ledningskarta och grundkarta Fältbesök Äldre material: Utredning beträffande avbördningskapacitet för bäck, GF Konsult AB Befintliga VA-förhållanden Det befintliga systemet för vattenförsörjning samt avledning av spill- och dagvatten har studerats och beskrivs översiktligt under nedanstående rubriker samt illustreras i bilaga Befintlig vattenförsörjning och spillvattenavledning Planområdet korsas av huvudvattenledningar från Lygnern med dimension 400mm samt 500 mm, se bilaga 1. Vatten och spillvattenledningar finns också utmed Gåsevadholmsvägen. Dimensionen på vattenledningen är 110 mm respektive 400 mm och dimensionen på spillvattenledningen är 250 mm. Här finns också en tryckstegringstation och några brandposter. Utmed Vallbyvägen finns en privat spillvattenledning till fastigheter sydväst om planområdet. Spillvattenledning 225 mm och vattenledning 50 mm finns även norr om planområdet i Måvägen och försörjer befintlig bebyggelse norr om planområdet. Spillvatten från pumpas till Hammargårds reningsverk. 2.2 Befintlig dagvattenhantering Planområdet avvattnas idag till ett dike utmed Gåsevadholmsvägen. Diket är kulverterat norr om planområdet och mynnar i Hovmanneån söderut. Stora delar av avvattnas via kulvertar och öppna diken till diket utmed Gåsevadholmsvägen. 6

7 Äldre utredningar kring diket påpekar kapacitetsbrist uppströms som idag är åtgärdat och kulverterat. I dagsläget fungerar diket bra men man bör inte öka tillförseln av dagvatten. Det finns en äldre utredning om utbyggnad av damm söder om för att begränsa flödet till Hovmanneån, men är idag inte aktuell. Figur 2. Foto på dike utmed Gåsevadholmsvägen 2.3 Hovmanneån Hovmanneån börjar söder om och rinner genom jordbruksmark och mynnar i Kungsbacka fjorden vid Äskatorps naturreservat. Hovmanneån är en av Kungsbacka kommuns mest närsaltbelastat vattendrag. Ån är kraftigt påverkad av näringsämnen från omgivande odlingsmark och till viss del från enskilda avlopp. Det finns inga uppgifter om fiskbestånd i vattendraget. 3 Planerad utbyggnad Enligt planprogram ska området bebyggas med blandad bostadsbebyggelse. 4 Föreslagna VA-anläggningar Nedan beskrivs föreslaget system för VA-anslutning av området. För beräkningar nedan har och antal bostäder för området uppskattats till 120 st. 4.1 Föreslagen vattenförsörjning Vattenbehovet för området har beräknats enligt nedan 7

8 Antal bostäder 120 st Antal vattenförbrukare 372 st (3,1 p/bostad) Vattenförbrukning 180 l/p,d Dimensionerande förbrukning inklusive 10 l/s släckvattenförbrukning 13 l/s Planområdet föreslås försörjas med kommunalt vatten via ledningar med dimension mm som ansluts till befintliga vattenledningar som korsar planområdet. Till vattenledningen norr om planområdet med dimension 50 mm kan enstaka fastighet anslutas. I det fortsatta detaljplanearbetet kommer anslutningspunkter, ledningslägen och dimensioner att föreslås Brandpost Brandvattenförsörjning av området föreslås ske genom konventionellt brandvattensystem. Enligt Svenskt Vatten publikation P83 ska bostadsområden med flerfamiljshus lägre än 4 våningar, villor, radhus dimensioneras med en släckvattenförbrukning på 10 l/s. Inom tätbebyggelse är avståndet mellan brandposterna vanligtvis 150 m. För att försörja planområdet med brandvatten bör brandposter byggas i området. Placering av nya brandposter ska ske i samråd med kommunen och räddningstjänsten. 4.2 Föreslagen spillvattenavledning Den dimensionerande maximala spillvattenavrinningen från planområdet har, enligt Svenskt Vatten publikation P90, uppskattats till 7 l/s. Inom planområdet föreslås avledning av spillvatten ske med självfallsledningar av dimension mm mot sydöstra delen av planområdet. Spillvattenledning ansluts till befintlig ledning med dimension 250 mm i Gåsevadholmsvägen. För bostäder som planeras i norra delen av planområdet finns möjlighet att ansluta vatten och spill till befintliga ledningar norr om planområdet. 4.3 Föreslagen dagvattenhantering Exploatering av området ökar dagvattenavrinningen eftersom man tar odlingsmark i anspråk. Bostadsexploatering ger en viss ökad avrinning som kan begränsas genom att leda ut dagvatten på grönområden inom planområdet. För att exploatering inom planområdet ska påverka nuvarande miljö i så liten utsträckning som möjligt ska man ta hand om eller fördröja dagvattnet lokalt på tomt, grönområden eller i dammar innan utlopp till befintligt dike längs Gåsevadholmsvägen. Beräkning av dagvattenavrinning har utförts enligt Svenskt Vattens publikation P90, med 10-årsregn och varaktighet på 10 minuter. Regional nederbörds parameter Z 24 har använts. 8

9 DAGVATTEN (enligt Svenskt Vatten publikation P90) Avrinningsberäkning Z = 24 Återkomsttid, månader 120 Varaktighet, min 10 Intensitet l/s*ha 238 Delyta Area (ha) Avr.koeff. Red. Area Intensitet Q (l/s) Planområde 13 0,25 3, I planområdet ska man kunna fördröja nästan 1000 m 3 i diken eller dammar för att inte öka belastningen på diket utmed Gåsevadholmsvägen. Genom att utnyttja långsam avrinning, öppna diken och översilningsytor kan man minska behovet av fördröjningsvolym. Man bör också begränsa mängden hårdgjorda ytor och avledning av takvatten från hus med utkastare och ränndalar. Inga kantstenar bör anläggas som kan förhindra avrinningen ut på grönområde från parkering, torgytor, gator och gcvägar. Längs gator i området anläggs öppna diken eller makadamdiken med dränering för att avvattna gata Befintligt dike utmed Gåsevadholmsvägen Befintligt dike utmed Gåsevadholmsvägen bör rensas och breddas för att få flackare slänter Damm inom planområdet I planområdets sydöstra hörnet placeras lämpligen en damm för fördröjning och rening av dagvatten för att inte öka avrinningen från området och belastningen på befintligt dike samt Hovmanneån. Allt dagvatten från planområdet ska avledas till grönområde, damm eller dike för att utnyttja trög avrinning samt infiltration. I dammen fördröjs dagvattnet samtidigt som man får en viss rening av vattnet. Dagvattendammar ska placeras i ett område som naturligt är lägre än exploaterat område för att få självfall från alla dagvattenledningar till dammen. Regleringsvolymen i dagvattendamm ska tillsammans med diken, översilningsytor mm vara ca 1000 m 3 för exploatering av planområdet. Slänter på dammarna bör vara minst 1:6 och bekläs med gräs och buskar i klungor. Delar av slänterna kan också kläs med sten i olika storlekar. Flacka slänter gör att dammarna inte behöver inhägnas utan smälter in i den naturliga miljön. Dagvattendammarna bör förses med en vattenspegel. En ständig lägsta vattennivå i dammarna ökar reningseffekten. Djupet bör vara minst 1,0 meter för att förhindra igenväxning. In- och utlopp i dammarna bör förses med erosionskydd och ledningar med större dimension än 300 mm bör förses med galler. Skötselplan för dagvattendammarna ska upprättas. 9

10