FÖRSTUDIE DAGVATTENHANTERING FÖR KÅGERÖD 15:1 SVALÖVS KOMMUN

Transkript

1 FÖRSTUDIE DAGVATTENHANTERING FÖR KÅGERÖD 15:1 SVALÖVS KOMMUN HELSINGBORG MARIA KARLSSON GREEN

2 BAKGRUND OCH SYFTE Detaljplanearbete pågår gällande fastigheterna Kågeröd 15:1 m.fl. i Svalövs kommun. Planens syfte är att pröva lämpligheten för dels förtätning med blandad bebyggelse, dels nybyggnation av radhus och/eller flerbostadshus. Med anledning av detta har NSVA fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning. Denna utredning syftar till att klargöra befintliga förhållanden samt identifiera vilka möjligheter för dagvattenhantering som finns för att uppnå hållbara lösningar. Det är att föredra att få ett helhetsgrepp om dagvattnet, vilket innebär att inte bara fokusera på planområdet utan även se över hur det ser ut i närliggande områden för att få en optimal lösning. FÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet Planområdet omfattar totalt en ca 6,4 ha stor yta och är beläget i Kågeröds centrum, strax öster om järnvägen. Befintlig bebyggelse består i dagsläget av en- och tvåplanshus. Här finns både bostäder och handelsverksamhet samt idrottshall. Till största delen handlar detaljplanen om att fastställa den markanvänding som redan finns i området, samt att till viss del uppföra nya byggnader och parkmark, parkeringa etc. Underlag Underlag för denna utredning är: Primärkarta VA-kartor Detaljplan för Kågeröd 15:1 mfl, med planbeskrivning. Förutsättningar för dagvattenhantering Dagvattnet har Vege å som slutlig recipient och dagvattenledningarnas utlopp mynnar i ett dikningsföretag (nygrävning av en del av Vege å, 1926) vilket medger maximalt utsläppsflöde på 1,2 l / (s ha). Figur 1 - Dikningsföretag i närheten av planområdet.

3 Fördröjningsmagasin ska dimensioneras för 10års-regn med klimatfaktor på 1,3. Öppen avledning är att föredra, i planhandlingarna förespråkas exempelvis svackdiken och dammar. Även gröna tak nämns som en möjlighet för att förbättra situationen för dagvatten. Den antagna dagvattenpolicyn för kommunen är avsedd att följas. Figur 2 - föreslagen plankarta

4 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Topografi Planområdet uppvisar höjdskillnader på ca 6 meter, med lutning åt öster och Vege å, men eftersom ytan är så stor upplevs området ändå som relativt flackt. Lägsta topografiska punkten finns i anslutning till vägen i öster. Detta område kan klassas som instängt och det bör redan nu antingen reserveras för dagvattenhantering, eller att marken höjdsätts på sådant sätt att detta område höjs upp innan man placerar hus här. Detta är annars ett riskområde där regnvatten kan ansamlas. Geoteknik Figur 3 - Rödmarkerat område visar på instängt område. Ingen geoteknisk undersökning för planområdet finns att tillgå. Enligt översiktliga jordartskartor från SGU består området till största del av moränlera (lerig morän). Ett mindre område i öster består av berg. Infiltrationsmöjligheterna i området antas utifrån dessa kartor vara begränsade. Geoteknisk undersökning ska enligt planhandlingarna utföras vid lovhanteringen. De geotekniska förutsättningarna påverkar vilka lösningar för dagvattenhantering som är lämpliga (exempelvis om infiltration är möjligt eller inte), varför resultatet av en geoteknisk undersökning ska beaktas vid framtagande av dagvattenutformning. Figur 4 - Översiktlig jordartskarta (hämtad via SGUs hemsida, )

5 Ledningar Det finns befintliga kommunala dagvattenledningar inom planområdet enligt nedanstående karta. Större delen av området avvattnas via dagvattenledning som leder vattnet i nordlig riktning mot Vegeå. Sydvästra delen samt Bygatan avvattnas österut, också mot Vegeå. Recipienter Recipient för dagvatten från planområdet är Vege å som i sin tur har sitt slutliga utlopp i Skälderviken. Som tidigare nämns finns det ett dikningsföretag på sträckan. FÖRSLAG TILL PLANERING AV DAGVATTENHANTERING När ytor som tidigare har varit obebyggda hårdgörs kan regnvatten inte längre infiltrera i samma utsträckning. Det sker också en snabbare avrinning från hårdgjorda ytor och om det inte kan tas om hand på ett säkert sätt riskerar hus och vägar att översvämmas. Dagvatten ska därför fördröjas inom området. Detta för att dels minska belastning på befintligt nät, och också minska påverkan på recipienten som kan utsättas vid erosion om för höga flöden leds ofördröjt mot ån. Höjdsättning Vi planering av dagvattenhantering är det viktigt att vara noga med höjdsättningen. Hus ska placeras högt och med en lutning utåt så att regnvatten inte leds direkt mot huset. Gator kan förläggas något lägre än omgivning så att överskottsvatten kan ledas dit. Det är viktigt att inga instängda ytor skapas eller att lutningar gör så att vattnet rinner in på fastigheter.

6 Ytlig avledning En ytlig avledning är att föredra. Takvatten kan ledas via rännor och mindre diken till en större uppsamlingsdamm där förutsättningar för fördröjning och rening kan skapas vid utformningen. VOLYMER För tillkommande hårdgjorda ytor gäller kravet 10-årsregn med ett släppflöde till dikningsföretag i Vege å på 1,2 l/s. Beräkningar gäller rödmarkerat område i bilden nedan, både tillkommande och de befintliga byggnaderna inom området är medräknade i fördröjningskraven. För ytor utöver rödmarkerat område bör nuvarande anslutningar ses över i samband med planarbetet. Vid utbyggnationer i dessa områden till följd av den utökade byggrätten som fastsälls i planen krävs fördröjning enligt ovan även här. Diskussion ska då också föras hur man kan integrera befintliga områden i fördröjningen. Utifrån plankartan har följande markanvändning uppskattats för området, här antas att övriga ytor utöver parkeringsplatser och hus består av gräs- och/eller grusytor. Detta motsvarar en hårdgörningsgrad av ca 40 %. Om markanvändningen ändras måste tabellen redigeras i kommande skeden: Markanvändning Avr. Koeff Ytor (ha) Hustak Parkering Övriga ytor (gräs och grus) En fördröjningsvolym beräknas utifrån dessa förutsättningar till ca 250 m3. Parkeringar kan med fördel anläggas med genomsläppliga material och eventuellt med mindre underjordiska magasin. Parkeringen kan även höjdsättas så att viss fördröjningsvolym kan fås ovan mark vid regn, bilar ska dock ej löpa risk att skadas på grund av vattennivåerna. I figuren nedan visas förslag på avrinningsvägar inom området. Vissa delar kan avledas till det planerade svackdiket, medan större delen avleds till ett större magasin i centrala delen av området. Det större magasinet ska utformas med flacka slänter för ökad säkerhet. Om det utformas som ett torrt magasin bör det vara dränerat så att ytan inte upplevs sumpig.

7 FÖRORENINGAR I och med införandet av EUs vattendirektiv har det blivit mer uppmärksammat vilka föroreningar som dagvatten för med sig. Olika sorters byggnadsmaterial, trafik med mera orsakar föroreningar som lätt spolas bort med regnvattnet och förs vidare till recipienten som kan påverkas negativt. Det är alltså önskvärt att reducera dessa skadliga ämnen. Om det inte går att begränsa föroreningarna vid källan (ex

8 välja miljövänliga byggnadsmaterial) så måste de tas om hand på annat sätt så att vattendragens status inte försämras. Dagvatten från vanliga villaområden/flerbostadshusområden ska som regel inte behöva genomgå rening, men det är ändå önskvärt att låta vattnet passera någon form av grönyta, eller damm för att kunna låta partiklar tas upp eller sedimentera. På så sätt kan vi hjälpa till att nå miljömålet gällande levande vattendrag. FÖRSLAG UTANFÖR PLANOMRÅDET För att minska belastningen på befintligt nät finns några alternativ som bör studeras närmare: Leda vatten från rödmarkerat område via ett öppet dike (pilmarkering) ner till anslutningspunkt i/vid bäck. Här finns möjlighet att skapa fördröjningsytor för stor del av bebyggelsen vars dagvatten annars leds ofördröjt genom Kågeröd. Skapa utjämningsmöjlighet i blåmarkerad lågpunkt. Här kan finnas möjlighet till att skapa ytor som kan ta emot dagvatten som alstras inom centrumområdet.

9 DAGVATTEN FÖR STATIONSOMRÅDET I anslutning till centrumområdet görs också en detaljplan för Kågeröds stationsområde. Här reserveras ytor för infiltration av dagvatten. FORTSATT ARBETE Det bör sättas igång en förprojektering för mark och VA så att höjder och sekundära avrinningsvägar kan säkras. Regn som överskrider det dimensionerande 10-årsregnet ska kunna tas om hand och avledas på sådant sätt att det inte skadar bebyggelse. Detta arbete ska ske i samråd med NSVA.