Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Transkript

1 Datum Diarienummer P Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att beräkna vilken effekt åtgärder för att fördröja vattnet kan få. Utredningen fokuserar på fördröjning av dagvatten och behandlar inte halter i dagvattnet. Geologiska förutsättningar Möjligheter till infiltration av dagvatten styrs av de geologiska förutsättningarna och framförallt av vilka jordarter som finns vid ytan. Sandjordar har god infiltration medan lerjordar har sämre. Kartan nedan visar jordarter för planområdet, vilket är markerat med röd linje. Området består av moränlera, vilket innebär osorterad avlagring från inlandsis av huvudsakligen finkorniga partikelstorlekar. Infiltrationsmöjligheterna antas vara begränsade. Jordartskartan. Planområde markerat i rött. Källa: SGU. Planområdet Området delas in i mindre beståndsdelar efter likvärdiga avrinningsegenskaper. För beräkning av hårdgjord yta antas en viss täckningsgrad på icke prickad mark. För B1, B2 och B3 används 50, 75 respektive 100 % täckningsgrad. I område P1 är utmed lokalgata planerat ett infiltrationsstråk. Effekten av denna är komplicerad att beräkna och är därför inte med i följande utredning. GIS & Planeringsingenjör Jacob Levallius jacob.levallius@svalov.se Svalövs kommun, Svalöv Besöksadress Herrevadsgatan 10 Telefon Fax e-post info@svalov.se

2 2 (6) Indelning i områden med olika avrinningsegenskaper Område Byggbar yta Övrig yta Total yta Hårdgjord yta (m 2 ) (m 2 ) (m 2 ) (faktor) B ,30 B ,61 B ,31 SBD ,28 N ,00 N ,00 P ,00 P ,00 P ,00 P ,00 Gata/parkering ,00

3 3 (6) Avrinning Dagvatten har olika hastighet på olika underlag. Området sträcker sig över 400 m men är inte mer än m brett. Hastigheten är som lägst på gräsytor men här är också avrinningen som minst. Den tid det tar för dagvattnet att nå dagvattenledning från området eller nå kanten på området anges som en medelfördröjning. För de hårda ytor som störst bidrar till avrinning väntas denna vara så kort i förhållande till de dimensionerande regnens varaktighet att den anses försumbar. Dagvattenhantering Dagvattenplanering ska alltid tas om hand så nära källan som möjligt. I ett första steg kan mängden dagvatten reduceras effektivt genom gröna tak på byggnader och genomsläppliga ytor på mark. Därefter kan dagvattnet fördröjas så nära källan som möjligt och så nära ytan som möjligt. Vattnet bör sedan avledas så trögt som möjligt via kanaler och fördröjningsmagasin innan det släpps ut till recipient, t ex ett dike eller vattendrag. I dammar med växtlighet renas även dagvattnet. Principer för öppen dagvattenhantering (Stahre; Den gröna staden, 2004) Det befintliga Blomområdet har idag ingen dagvattenhantering utan avrinner direkt via dagvattenledning till Braån. Vid ett 10- års regn belastar då ett 15 ha stort område Braån med ca 70 l/s ha och ett totalt flöde på drygt 1000 l/s. Det aktuella området innehåller begränsade möjligheter till infiltration av dagvatten och därför blir fördröjning mest lämpligt. Parkmarken P1 och P2 sluttar mot norr och kan effektivt användas för fördröjning av dagvatten. Förslagsvis skapas ett svackdike längs hela den 350 m långa sträckan. Befintlig vegetation bibehålls och diket grävs öster därom. Svackdiket kan ha svagt lutande slänter. Med en bredd på 14 m och ett största djup på 0,5 m blir genomskärningsytan 3,5 m 2. Eftersom parkmarken lutar mot norr bör svackdiket utföras med trappsteg för att utnyttja hela sträckan. Varje trappsteg leder vattnet vidare med ett rör eller, vid fullt magasin, bräddavlopp. Med måtten ovan uppnås en fördröjningsvolym på m 3.

4 4 (6) Denna uppnås om allt dagvattnen leds till översta trappsteget och uppnås till stor del om vattnet leds in jämnt fördelat på trappstegen. Exempel på utformning av fördröjningsmagasin i område P1/ P2. Förhållandena på marklutningen gör att det inte går att avleda allt vatten till detta fördröjningsmagasin utan stora schaktningsarbeten. En uppskattning görs på hur stor yta som kan avledas. Övriga möjligheter till dagvattenhantering får göras utanför området och lämpligen på flodbädden nere vid Braån. Här mynnar dagvattenledningen från Blomområdet och därmed kan också ett större område dagvattenhanteras. I nedanstående tabell uppskattas avrinning från olika ytor och vilka ytor som samlas upp i fördröjningsmagasin i område P1/P2. För hus och gata används en avrinningsfaktor på 0,9 och för park och natur används 0,1. För områden med bostäder blir avrinningsfaktorn beräknad utifrån uppskattad hårdgjord yta. Område Total yta Avrinnings Andel av yta som (m 2 ) faktor dagvattenhanteras B ,34 50% B ,59 80% B ,35 20% SBD ,32 0% N ,10 100% N ,10 0% P ,10 100% P ,10 100% P ,10 100% P ,10 0% Gata/parkering ,90 80% Summa ,34 52% Dimensionerande flöden Nederbördsdata med modellregn är hämtade från Bilaga C2 ur rapporten Regnintensitet i Sverige en klimatologisk analys av Bengt Dahlström för VA-Forsk (Nr ). Värden är baserade på data från 47 orter i Sverige. Trots skillnader i årsnederbörd i landet är de mest intensiva regn som kan uppstå

5 5 (6) förhållandevis lika. Nederbörden räknas förenklat utan typregn med varierande intensitet, d v s regnet fördelas jämnt över tiden som ett blockregn. I tabellen redovisas åtta olika regnscenarier; 10- respektive 100-års regn med varaktighet på 10 min, 1 h, 8 h och 96 h. Klimatförändringar kommer enligt prognoser öka årsnederbörden och framförallt under vintern. Intensiteten kommer också att öka, vilket påverkar dagvattenplanering och dimensionering. Någon klimatfaktor har inte använts i beräkningarna. Dimensionering bör ske efter 100-års regn för att klara ytterligare ökad intensitet så bra som möjligt. Dagvattenberäkning Dagvattenflöde beräknas dels per ytenhet, som totalt flöde och som sammanlagd mängd över tiden. Ett dagvattenflöde på max 1,2 l/s ha inom området bör eftersträvas, vilket är en väldigt liten avrinning med tanke på att ett regn kan ha en intensitet på flera hundra l/s ha. Ytterligare fördröjning kan göras utanför området. I beräkningen är avledningen av vatten från fördröjningsmagasinet 2 l/s, vilket motsvarar ca 0,9 l/s ha från avrinningsområdet och en maximal tömningstid på 55 h. Dagvattenberäkning med föreslagna fördröjningsåtgärder inom området. Avrinning = nederbörd som inte uppehålls/infiltreras. Fördröjning= avrinning till dagvattenmagasin. Dagvatten=resterande avrinning från området till recipient. Dimensionerande regn Återkomsttid 10 år 100 år Varaktighet, min 10 min 1 h 8 h 96 h 10 min 1 h 8 h 96 h Nederbörd, mm 15,0 26,6 40,2 56,3 32,3 57,4 86,5 121,4 Flöde per ytenhet (l/s ha) Nederbörd 250,0 74,0 14,0 1,6 538,3 159,5 30,1 3,5 Dagvatten med magasinering 36,6 11,2 2,5 0,7 78,3 23,5 4,8 1,0 Dagvatten utan magasinering 54,3 10,6 1,6 Tid till fullt magasin, min Totalt flöde (l/s) Nederbörd Avrinning Fördröjning i magasin Dagvatten Total mängd (m 3 ) Nederbörd Avrinning Fördröjning i magasin Dagvatten

6 6 (6) Beräkningen visar att dagvattenflödet blir som störst vid korta intensiva regn med 36,6 l/s ha vid 10-årsflöde och 78,3 l/s vid 100-årsflöde. Vid 100-års regn fylls magasinet efter viss tid och då uppstår också höga dagvattenflöden. Även 1 h och 8 h regn överskrider 1,2 l/s ha. Resultatet blir något lägre värden om hänsyn tas till avrinningshastighet och det planerade infiltrationsstråket i utkanten av område P1. För att klara målet 1,2 l/s ha måste i stort sett hela området ha en dagvattenhantering. Med föreslagen åtgärd fördröjs vatten från ungefär halva planområdet och avrinningen. För att skapa ytterligare kapacitet kan dagvattenmagasin innan recipient (Braån) utformas med en kapacitet på minst 1000 m 3. Ett sådant magasin kan också göras större för att ta hand om dagvatten från övriga Blomområdet. Jacob Levallius GIS & Planeringsingenjör