Dagvattenhantering till detaljplan för del av östra Bäckby, dp 1848, Västerås

Transkript

1 -14 UPPDRAG Dagvatten till detaljplan för del av Ö Bäckby UPPDRAGSLEDARE Jennie Brundin DATUM UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV Matthias Borris Dagvattenhantering till detaljplan för del av östra Bäckby, dp 1848, Västerås Syftet med detta är att ta fram: Översiktliga beräkningar av dagvattenflöden och föroreningar som planområdet ger upphov till, före och efter exploatering. Eventuellt fördröjningsbehov redovisas. Beräkningarna utförs med en nederbörd med återkomsttid 20 år och klimatfaktor 1,25. Ytor eller platser som ger upphov till föroreningar identifieras. Beräknade föroreningshalter jämförs med relevanta riktvärden i Västerås dagvattenpolicy. Översiktlig illustration av vattnets rinnvägar och nivåer vid stora flöden till följd av kraftiga regn. Påverkan på planområdet från intilliggande områden, samt eventuell påverkan från planområdet på omgivande områden. Förslag till principiell höjdsättning av området ges med utgångspunkt i att skador på byggnader ska undvikas om kraftiga regn inträffar. Översiktliga förslag till åtgärder för rening av dagvattnet ges vid behov i kombination med förslag på lämpliga platser för anläggning. Förslagen visar på fördröjning av dagvattnet inom planområdet så att dagvattenflödet ut från planområdet inte skall överstiga 15 liter per sekund och hektar. Förslag på planbestämmelser gällande dagvatten anges. Beräkning av dagvattenflöden och föroreningar Samtliga beräkningar utfördes i StormTac (version ) för ett 20-årsregn med en klimatfaktor på 1,25 samt en årsnederbörd på 620 mm. Idag består planområdet av en gräsyta med en ungefärlig yta på 7300 m 2. För en rinnsträcka på 130 m (hastighet 0,1 m/s) uppskattas dimensionerande flöden till 16 l/s. Planområdet kommer att exploateras enligt Figur 1. 1 (10) S w e co Västra Varvsgatan 11 Box SE Luleå, Sverige Telefon +46 (0) Fax S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm M a t thi as Bo r r i s Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) matthias.borris@sweco.se

2 Tabell 1: Markanvändning efter exploateringen. Markanvändning Storlek (m 2 ) Avrinningskoefficient Gräs ,1 Tak ,9 Asfalt ,8 Parkering 800 0,8 Totalt ,53 Reducerad area Under dessa förutsättningar och en rinnsträcka på 130 meter (hastighet 0,5 m/s) uppskattas det dimensionerande flödet till 140 l/s. För att utflödet från planområdet inte ska överskrida 15 l/s*ha (enligt krav av Västerås stad) måste det skapas en fördröjningsvolym på 130 m 3 inom planområdet. Föroreningshalter som planområdet ger upphov till både i nuläget och efter exploateringen presenteras i Tabell 2. De uppskattade föroreningshalterna jämförs med gällande riktvärden för dagvattenutsläpp. Tabell 2: Föroreningshalter i nuläget och efter exploateringen samt riktvärden för Mälaren nivå 2 (utsläpp till diken eller damm innan det släpps till recipienten). Ämne Enhet Nuläge Efter Riktvärde exploateringen P mg/l 0,13 0,11 0,25 N mg/l 1 1,4 3 Pb ug/l 3,1 9,5 15 Cu ug/l Zn ug/l Cd ug/l 0,15 0,41 0,5 Cr ug/l 1,7 4,1 25 Ni ug/l 1,1 4,3 30 Hg ug/l 0,0089 0,029 0,07 SS mg/l Oil mg/l 0,14 0,19 0,7 PAH16 ug/l 0 0,72 - BaP ug/l 0 0,014 0,07 Inga riktvärden överskrids för både nuläget och efter exploateringen. Dock bör det nämnas att en kraftig ökning i föroreningshalter noteras för alla ämnen förutom kväve. Tabell 3 redovisar föroreningsmängder både för nuläget och efter exploateringen. 2 (10)

3 Tabell 3: Föroreningsmängder i nuläget och efter exploateringen. Ämne Enhet Nuläge Efter exploateringen P kg/år 0,13 0,32 N kg/år 1,1 4 Pb g/år 3,2 27 Cu g/år Zn g/år Cd g/år 0,16 1,2 Cr g/år 1,7 12 Ni g/år 1,2 12 Hg g/år 0,0091 0,084 SS kg/år Oil kg/år 0,14 0,56 PAH16 g/år 0 2,1 BaP g/år 0 0,041 En ökning i både flöden och föroreningshalter i samband med exploatering leder till att också föroreningsmängderna ökar kraftig och detta gäller även för kväve. Utifrån SMHI:s kartering av tillringsområden bedöms Mälaren- Västeråshamnområde (SE ) vara recipient för planområdet. Den är till ytan ca 7 kvadratkilometer stor. Ekologiska statusen bedöms i nuläget som måttlig och kemisk ytvattenstatus uppnår ej god. Fastställda miljökvalitetsnormer (MKN) för recipienten är en måttlig ekologisk status och en god kemisk ytvattenstatus vid En ökning av föroreningsbelastningen leder till att dessa MKN hotas och därför måste dagvatten renas innan det släpps ifrån planområdet. Systemlösning för dagvatten hantering Inom planområdet föreslås det ett flertal åtgärder för att både rena och fördröja dagvatten innan det släpps ifrån planområdet. Förutom fördelarna inom avrinningshantering ska dessa lösningar bidra med en positiv inverkan på områdets utseende och biodiversitet. För att minska både flöden och föroreningsutsläpp ifrån takytorna bör taken förses med gröna tak i den utsträckning det är möjligt. Sedan föreslås det att takvattnet avleds via utkastare till intilliggande gräsytor, dvs att takvattnet inte ska ledas ned i ledningar under mark. Detta bidrar till en trögare avrinning och möjliggörande av infiltration av dagvattnet samt fastläggning av föroreningar på vattnets väg från detaljplaneområdet. Asfaltytor samt parkeringsplatser bedöms bidra mest till föroreningsbelastning. Vatten ifrån dessa ytor bör därför renas i nedsänkta växtbäddar som anläggs i anslutning till 3 (10)

4 parkeringar och asfaltytor. Då växtbäddarna är nedsänkta ryms en större volym vatten än om de skulle anläggas i nivå med parkeringsplatserna och vilket medför att fördröjningsvolymen ökar. Ett dikessystem bör anläggas vid plangränserna. Dikena syftar dels till att fungera som en avskärande åtgärd mot dagvatten ifrån områden uppströms, dels till att fördröja vatten ifrån planområdet och slutligen till att rena dagvattnet ifrån planområdet. Dikena bör anläggas med flacka slänter och vegetation för att öka reningsförmågan och främja en trög avrinning. För att öka fördröjningsvolymen i dikena så bör de även anläggas med upphöjda kupolsilar vid anslutning till dagvattensystemet. Där diken korsar gångvägar in till planområdet föreslås det att vattnet leds i trummor. Beslut om var planområdets dagvatten ska anslutas till kommunalt ledningsnät bör tas i samråd med VA-huvudmannen Mälarenergi. Figur 1 illustrerar föreslagen systemlösning för dagvattenhantering inom planområdet. 4 (10)

5 Figur 1: Föreslagen systemlösning för dagvattenhantering. En översiktlig beräkning har utförts för att fastställa de dikesdimensioner som krävs för att skapa erforderlig fördröjningsvolym. Indata för beräkningen redovisas i Tabell 4. En slutgiltig dimensionering bör utföras i projekteringsskedet. 5 (10)

6 Indata Tillgänglig dikeslängd 270 m Föreslagen dikesbredd 1,5 m Föreslagen bottenbredd 0,5 m Magasindjup 0,5 m Tvärsnittsarea 0,5 m 2 Med föreslagen utformningen av avskärande diken kring planområdet uppnås en tillgänglig fördröjningsvolym på 135 m3 vilket är tillräcklig för att uppnå fördröjningskravet. Då de avskärande dikena också kommer ta emot vatten ifrån omkringliggande områden, så föreslås det anläggas ytterligare fördröjningsåtgärder. Ytan för föreslagna platser av nedsänkta växtbäddar uppskattas till 110 m 2. Under förutsättningen att växtbäddarna är nedsänkta med 20 cm så skapas det ytterligare 22 m 3 där dagvatten kan fördröjas. De föreslagna åtgärderna bedöms därför kunna fördröja utflödet till 15 l/s*ha. De föreslagna åtgärderna kommer även att reducera föroreningar i dagvattnet signifikant. Rening sker främst genom sedimentation i diken, samt genom fastläggning av föroreningar i växtligheten. I infiltrationsanläggningarna (såsom växtbäddar) sker även en fastläggning av lösta föroreningar i grus och växtlighet. Utifrån detta bedöms föroreningsutsläpp från planområdet kunna uppfylla gällande riktvärden (Västerås stad) och fastställda MKN under förutsättning att de föreslagna åtgärderna implementeras och underhålls regelbundet för att upprätthålla deras funktion. 6 (10)

7 Höjdsättning inom området Planområdet ligger i ett relativt stort tillrinningsområde som bidrar med dagvatten vid kraftiga regn. Detta område visas med grön markering i Figur 2. Planområde Figur 2: Tillrinningsområde vid kraftiga regn (grön markering). Arean som bidrar med dagvatten vid kraftiga regn har en uppskattad yta på 8,7 km 2. Utöver detta sträcker sig ett viktigt avvattningsstråk genom planområdet som visas i Figur 3, där de blåa linjerna representerar avvattningsvägar på ytan. Tjockare linjer tyder på en högre vattenavledning. 7 (10)

8 Figur 3: Avvattningsstråk genom planområdet. Under dessa förutsättningar finns en ökad risk i planområdet för översvämningar och skador på bebyggelse och infrastruktur vid kraftiga regn. Därför har en planerad och genomtänkt höjdsättning inom planområdet stor betydelse. Enligt VA-huvudmannen Mälarenenergi behöver färdigt golv anläggas 0,2 meter över angränsande gata (Lisjögatan). Enligt en översvämningssimulering som utfördes av DHI för ett 100-årsregn bedöms detta som tillräckligt. Figur 4 visar områden med stående vatten vid ett 100-årsregn enligt DHI:s simulering. 8 (10)

9 Figur 4: Områden med stående vatten vid 100-årsregn enligt DHI:s simulering. En mörkare blå färg representerar större vattendjup. Som illustrationen visar så ligger gatan inte inom riskområdet för stående vatten. Sammanfattning och slutsatser Detaljplanen för del av östra Bäckby, dp 1848, har studerats utifrån ett dagvattenperspektiv. Genomgången visar följande slutsatser: I samband med exploateringen kommer både flöden och föroreningsbelastning att öka. För att inte belasta dagvattensystemet mer än i dagsläget och skydda recipienten samt uppfylla MKN så måste dagvatten renas och fördröjas. I föreliggande föreslås lämpliga platser för dagvattenåtgärder som uppfyller denna funktion. Därför bör dessa platser reserveras i detaljplanen för att möjliggöra den föreslagna dagvattenhanteringen. De föreslagna åtgärderna består av ett dikessystem runt planområdet, växtbäddar samt utkastare för takvatten. Därutöver föreslås det att gröna tak implementeras så långt det är möjligt. 9 (10)

10 Planområdet har ett stort tillrinningsområde vid kraftiga regn och flera avvattningstråk leder i nuläget genom planområdet. Därför är en planerad höjdsättning nödvändig för att skydda bebyggelse och infrastruktur. Färdigt golv bör därför anläggas 0,2 m över angränsande gata (Lisjögatan). Enligt DHI:s översvämningssimulering för området bedöms detta som tillräckligt. 10 (10)