RAPPORT. Dagvattenutredning för detaljplan Lodjuret 4 m.fl., Västerås AROSEKEN BOSTÄDER AB VÄSTERÅS VATTEN OCH MILJÖ UPPDRAGSNUMMER

Transkript

1 AROSEKEN BOSTÄDER AB Dagvattenutredning för detaljplan Lodjuret 4 m.fl., Västerås UPPDRAGSNUMMER VÄSTERÅS VATTEN OCH MILJÖ JENNIE BRUNDIN, CAMILLA HÄGG WICKMAN KVALITETSGRANSKARE: TOVE LINDFORS, MATTHIAS BORRIS

2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdrag och syfte Organisation 3 2 Riktlinjer för planering av dagvatten Västerås dagvattenpolicy Förslag till riktvärden för dagvatten Svenskt Vattens publikation P Områdesbeskrivning Nuläge Efter exploatering 7 4 Förutsättningar Flödesvägar, avrinningsområden och lågpunktsanalys Geologi och grundvatten Recipient 11 5 Beräkningar Indata 12 6 Resultat Dagvattenflöden och erforderlig fördröjningsvolym Föroreningsberäkningar 14 7 Systemlösning för dagvattenhantering Principiell höjdsättning och sekundära avrinningsvägar Avskärande dike längs med fastighetsgräns Lågstråk/infiltrationsbäddar i söder Växtbäddar vid parkeringar Reningseffekt i föreslagna anläggningar 20 8 Förslag på planbestämmelser för dagvatten 21 1(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

4 9 Slutsatser Litteraturförteckning 22 2(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

5 1 Inledning 1.1 Uppdrag och syfte Uppdraget omfattar dagvattenutredning inför framtagande av detaljplan för Lodjuret 4. I linje med Västerås stads dagvattenpolicy ska dagvatten utredas i varje ny detaljplan. Sweco har därför fått i uppdrag att utreda och redogöra för hur dagvatten ska hanteras inom det aktuella detaljplaneområdet. Detaljplanen omfattar fastigheten Lodjuret 4 samt del av stadens fastighet Västerås 4:91. Syftet med utredningen är att: Utreda dagvattenflöden och föroreningar som planområdet kan ge upphov till, i nuläget och efter exploatering, samt om det finns behov av fördröjning av dagvatten utifrån ett tillåtet utflöde på 15 liter per sekund och hektar enligt krav från VA-huvudmannen Mälarenergi. Översiktligt illustrera dagvattnets flödesvägar och nivåer vid stora flöden till följd av kraftiga regn. Redogöra för eventuell påverkan på planområdet från intilliggande områden, samt påverkan från planområdet på omgivande områden. Ge förslag på principiell höjdsättning av området med utgångspunkt i att skador på byggnader ska undvikas om kraftiga regn inträffar. Redogöra principer för lämpliga åtgärder för rening och fördröjning av dagvattnet i kombination med översiktliga förslag på lämpliga platser för anläggning om detta krävs för att uppnå målen i Västerås stads dagvattenpolicy. Förslagen ska vara synliga och utgöra en del av områdets gestaltning. Ge förslag på planbestämmelser gällande dagvatten. 1.2 Organisation Beställare Uppdragsledare Handläggare Intern kvalitetsgranskare Extern Kvalitetsgranskare Aroseken Bostäder AB Jennie Brundin, Sweco Environment AB Camilla Hägg Wickman, Sweco Environment AB Tove Lindfors, Matthias Borris, Sweco Environment AB Lena Höglund, Mälarenergi AB 3(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

6 2 Riktlinjer för planering av dagvatten I arbetet med dagvattenutredningen för Lodjuret 4 m.fl. har ett antal dokument varit styrande vid bedömningar av dagvattensituationen och för de förslag på åtgärder som anges i denna utredning: 2.1 Västerås dagvattenpolicy Västerås stad utvecklade under 2014 en dagvattenpolicy med syftet att ta fram strategier för att kunna hantera dagvatten på ett miljömässigt och kostnadseffektivt sätt. I policyn redovisas elva övergripande mål (Västerås stad, 2014): Dagvattenflöden till Mälaren minimeras. Grundvattenbalansen upprätthålls. Övergödning och föroreningar orsakade av dagvatten minimeras i grundvatten, sjöar och vattendrag. Dagvatten ses som en resurs vid utbyggnad av staden. Skador orsakade av dagvatten förebyggs och minimeras på fastigheter och anläggningar. Staden arbetar för en hållbar dagvattenhantering inom egna verksamheter och agerar som god förebild för privata aktörer. Kunskapen om dagvatten ökar. Dagvatten ska renas och fördröjas så nära källan som möjligt. I första hand ska tröga system användas. Förorenaren betalar. Dagvatten ska göras synligt och vara en del av gestaltningen. Dagvatten ska utredas i alla planer. 2.2 Förslag till riktvärden för dagvatten Det finns idag inga fastställda riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Bedömningar görs från fall till fall utifrån referensvärden och bedömningar av recipientens känslighet. Behov kan dock finnas att ibland använda rikt-/jämförelsevärden för att spegla påverkan från dagvatten på recipient ur föroreningssynpunkt. Med anledning av detta tog Riktvärdesgruppen under 2009 fram riktvärden för föroreningar i dagvatten som ska fungera som en indikator på om rening av dagvattnet är nödvändigt. Reningen ska då göras med bästa möjliga teknik och till en rimlig kostnad med målsättningen att åtgärderna leder till att riktvärdena inte överskrids (Riktvärdesgruppen, 2009). 4(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

7 Västerås stads dagvattenpolicy utgår förutom från de elva målen även från Riktvärdesgruppens riktvärden för att bedöma om dagvatten bör omhändertas och renas. De finns olika nivåer på dessa riktvärden beroende på typen av recipient samt om utsläppet sker direkt till recipient eller om dagvattnet först leds via dike, damm eller ledning och därefter till recipienten. 2.3 Svenskt Vattens publikation P110 Svenskt Vattens P110 är en publikation som ger rekommendationer för hur nya exploateringsområden ska uppnå uppsatta funktionskrav för skydd av anläggningar och bebyggelse (Svenskt Vatten, 2016). Publikationen berör även befintliga områden och visar att mycket arbete kommer att krävas för att uppnå en förbättrad säkerhet mot översvämning i befintliga samhällen och reducera utsläppen av dagvattenföroreningar till recipienter. Huvudbudskapen i P110 är övergripande krav och förutsättningar för samhällenas avvattning, dimensionering och utformning av nya dagvattenledningar, dimensionering och utformning av nya spillvattenledningar, och hur vatten från husgrundsdräneringar ska avledas och tas om hand. I syfte att ta hänsyn till framtida klimatförändringar föreslår Svenskt Vatten att nederbördsintensiteten ska ökas med 25 % i beräkningar då utredning av dagvattenfrågan sker. Ledningssystemen ska även, som ett minimikrav, dimensioneras för att klara en nederbörd med återkomsttiden 5 år vid fylld ledning och 20 år för trycklinjen i marknivån för tät bebyggelse. Då nya dagvattensystem ska anläggas är det också grundläggande att husgrunder och byggnader inte översvämmas då kapaciteten i ledningar och öppna diken överskrids. Därmed är det viktigt att ta hänsyn till hur byggnader ska höjdsättas så att ytligt rinnande dagvatten kan rinna undan utan att skada bebyggelse. Fastigheten ses i denna utredning som tätortsbebyggelse. 5(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

8 3 Områdesbeskrivning 3.1 Nuläge Planområdet för Lodjuret 4 m.fl. är cirka 2 ha stort. Området ligger på Nordanby i den norra delen av centrala Västerås och utgörs idag till ungefär lika stor andel av parkområde och flerfamiljbostadsområde. Figur 1 visar dagens situation. Figur 1. Planområdet i dagens situation. 6(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

9 3.2 Efter exploatering Det planeras för ett punkthus med 40 lägenheter,18 radhus i tre grupper, förrådsbyggnader samt parkering i två plan. Det undre planet kommer att vara parkeringsgarage och det övre kommer att bli carportar. Figur 2 visar förslag till exploatering. Figur 2. Förslag till exploatering. 7(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

10 4 Förutsättningar 4.1 Flödesvägar, avrinningsområden och lågpunktsanalys Utifrån befintlig höjdsättning har analys av flödesvägar och avrinningsområden utförts och resultat visas i Figur 3. Flödesriktningen bedöms generellt vara sydlig och det markerade avrinningsområdet (violett) bedöms påverka planområdet. Det avrinningsområde som markerats som grönt är beläget inom plangränsen men rinner ut från planområdet i östlig riktning. Figur 3. Avrinningsområden och flödesriktning inom och i anslutning till planområdet. 8(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

11 I Figur 4 redovisas ett utdrag ur länsstyrelsens skyfallskartering. Figuren överensstämmer med utförd analys av flödesriktning (Figur 3) samt visar risk för ett antal mindre lågområden inom planområdet. Med dagens markanvändning riskerar planområdet att bidra med dagvatten till det kvarter som utgör ett potentiellt lågområde sydost om plangränsen. En framtida dagvattenhantering bör eftersträva att reducera denna påverkan med någon form av avskärande åtgärd för den flödesväg som riskerar att uppstå inom planområdet och belasta nedströms liggande områden. Lågpunkter inom planområdet bör i möjligaste mån koncentreras till planerade grönstråk. Figur 4. Utdrag ur Länsstyrelsens Skyfallskartering där lågområden/instängda områden inom och i anslutning till planområdet markerats med blå ringar. 9(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

12 4.2 Geologi och grundvatten Utifrån SGU:s jordartskarta har analys av planområdets jordarter utförts (Figur 5). Lera dominerar till största delen, inslag av morän och berg i dagen förekommer längs med östra plangränsen. Infiltrationskapaciteten i områden där lera och berg förekommer är sannolikt mycket begränsad. En markteknisk undersökning rekommenderas för att utreda jordlagrens tjocklek där berg dominerar samt för att utreda infiltrationsmöjligheterna för planområdet i stort. Även grundvattenytans nivå bör undersökas. Figur 5. Jordarter inom planområdet. 10(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

13 4.3 Recipient Recipienten för planområdet bedöms, utifrån SMHI:s kartering av tillrinningsområden, vara Svartån (EU_CD_ SE ) (VISS, 2017). Den ekologiska statusen bedöms idag som otillfredsställande till följd av bland annat övergödning. Målet är att Svartån ska uppnå god ekologisk status senast Svartån uppnår enligt VISS god kemisk ytvattenstatus trots en förhöjd halt av kvicksilver- och kvicksilverföroreningar samt halten av bromerad difenyleter. Bedömningen beror på att dessa ämnen ses som undantag (mindre stränga krav) eftersom det bedöms som tekniskt omöjligt att sänka halterna av kvicksilver till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Figur 6. Tillrinningsområdet inom vilket planområdet ingår (SMHI, 2012). Recipient är Svartån. 11(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

14 5 Beräkningar Beräkning av dagvattenflöden och föroreningsbelastning utfördes med hjälp av den webbaserade recipient- och dagvattenmodellen StormTac (v16.2.4). Modellen är ett planeringsverktyg där översiktliga beräkningar av flöden och koncentrationer av olika föroreningar kan utföras. Nödvändiga indata består i modellen av nederbördsdata samt det aktuella områdets area och markanvändning. Till beräkningarna nyttjar modellen vetenskapligt granskade schablonhalter av föroreningar baserade på flödesproportionell provtagning. 5.1 Indata Det värde för årsmedelnederbörd som har använts till beräkningar av dagvattenflöden och föroreningar är 620 mm. Det angivna värdet är korrigerat med en faktor 1,25 för att ta höjd för klimatförändringar. Markanvändning före och efter exploatering har tolkats utifrån plangränser samt fastighetsgränser av Lodjuret 4. Markanvändning före och efter exploatering redovisas i Tabell 1. Parametern reducerad area definierar den effektiva hårdgjorda ytan som bidrar till avrinningen. Den reducerade arean räknas fram genom att multiplicera avrinningskoefficienten med arean för respektive markanvändning. Till beräkningarna har markanvändningskategorin flerfamiljshusområde nyttjats istället för en mer detaljerad indelning av planområdet (såsom parkeringar, tak och gator). Detta eftersom det bedömts som att den nämnda markanvändningen återspeglar avrinning och föroreningshalter på ett mer tillförlitligt sätt tack vare fler tillgängliga mätserier. Två scenarier modellerades för läget efter exploateringen. I det ena antogs det att dagvattnet tas omhand lokalt på fastighetsmark innan det släpps till det allmänna nätet. Detta görs till exempel genom att låta dagvattnet infiltreras i växtbäddar, gräs-, grus- och makadamfyllningar, genomsläppliga beläggningar och använda sig av vattenutkastare ifrån stuprören och gröna tak. Dessa möjliga åtgärder tillför fördröjning samt rening av dagvatten (StormTac, 2016). Principen kallas för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Beräkningarna av dimensionerande flöden gjordes utifrån ett regn med en återkomsttid på 20 år och en klimatfaktor på 1,25 enligt krav från VA-huvudmannen Mälarenergi. Rinnsträckan har utifrån planområdet uppskattats till cirka 150 meter. Tillåtet utflöde har satts till 15 liter per sekund och hektar vilket för planområdet motsvarar 30 liter per sekund. Kravet har satts enligt rekommendationer från VA-huvudmannen Mälarenergi och syftar till att minimera risken för att dagvattenflöden från planområdet ska påverka nedströms liggande områden negativt. 12(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

15 Tabell 1: Markanvändning före och efter exploatering som nyttjades till beräkningar av dagvattenflöden och föroreningar i StormTac. Markanvändning Avrinningskoefficient Nuläge (ha) Efter exploateringen (ha) Efter exploateringen med växtbäddar och LOD (ha) Parkområde 0,10 0,97 0,50 0,50 Flerfamiljsbostäder 0,40 1,00 1,47 - Flerfamiljsbostäder (växtbäddar & 0, ,47 LOD) Total area - 1,97 1,97 1,97 Reducerat area - 0,49 0,63 0,37 6 Resultat 6.1 Dagvattenflöden och erforderlig fördröjningsvolym Beräknat dimensionerande flöde och erforderlig fördröjningsvolym redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Beräknade dimensionerande flöden och erforderlig fördröjningsvolym före och efter exploatering. Parameter Dimensionerande flöde 1 (l/s) Fördröjningsvolym 2 (m 3 ) Nuläge Efterläge Efter exploateringen med växtbäddar och LOD Vid ett 20-årsregn och en klimatfaktor på 1,25 2 För att uppnå ett utflöde på 15 l/s*ha vid dimensionerande flöde Den beräknade fördröjningsvolymen före exploatering anger hur mycket fördröjningsvolym som borde finnas i nuläget för att inte överstiga ett utflöde på 15 liter per sekund och hektar. Till följd av exploateringen så kommer andelen hårdgjorda ytor att öka och därmed ökar även dimensionerande flöde och den erforderliga fördröjningsvolymen. Om LOD implementeras inom fastigheten minskar det beräknade dimensionerande flödet och den erforderliga fördröjningsvolymen. Med LOD minskar det framtida dimensionerande flödet jämfört med nuläget även utan fördröjning. 13(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

16 6.2 Föroreningsberäkningar I Tabell 3 redovisas beräknade föroreningshalter före exploatering, efter exploatering samt halter då LOD implementeras efter exploatering. Dessa halter jämförs med gällande riktvärden för Västerås stad. Tabell 3: Föroreningskoncentrationer för nu-och efterläget i jämförelse med gällande riktvärden från Västerås Stad vid utsläpp till ett dike eller dagvattendamm. Ämne Enhet Nuläge Efter exploateringen Efter exploateringen med växtbäddar och LOD Riktvärde (Mälaren Nivå 2) 1 P mg/l 0,20 0,23 0,09 0,25 N mg/l 1,40 1,50 1,30 3 Pb µg/l 9,60 11,00 2,20 15 Cu µg/l 21,00 24,00 7,80 40 Zn µg/l 64,00 77,00 19, Cd µg/l 0,45 0,52 0,10 0,5 Cr µg/l 7,30 8,90 2,20 25 Ni µg/l 6,00 7,20 3,00 30 Hg µg/l 0,02 0,02 0,03 0,07 SS mg/l 51,00 56,00 16,00 75 Oil mg/l 0,43 0,52 0,11 0,7 PAH16 µg/l 0,33 0,42 0,12 - BaP µg/l 0,03 0,04 0,01 0,07 1 utsläpp till diken eller damm innan det släpps till recipient Med ett undantag så underskrider föroreningskoncentrationer för både nu- och efterläge de gällande riktvärden för Västerås stad. Enbart för kadmium (Cd) så överskrivs riktvärden marginellt om inga LOD-åtgärder implementeras. Om LOD implementeras minskar föroreningshalterna jämfört med nuläget. Ur dagvattenkvalitetsperspektiv är det också viktigt att studera föroreningsmängder som når recipienten på årsbasis, då vissa föroreningar kan leda till kroniska effekter i miljön. Föroreningsmängder för nu- och efterläget presenteras i Tabell 4. 14(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

17 Tabell 4: Föroreningsmängder på årsbasis för nu- och efterläget. Ämne Enhet Nuläge Efterläge Efterläge med växtbäddar LOD P kg/år 1 1,4 0,37 N kg/år 7,4 8,9 5,1 Pb g/år ,8 Cu g/år Zn g/år Cd g/år 2,3 3,1 0,4 Cr g/år ,8 Ni g/år Hg g/år 0,1 0,13 0,12 SS kg/år Oil kg/år 2,3 3,1 0,44 PAH16 g/år 1,7 2,5 0,47 BaP g/år 0,14 0,21 0,018 Om LOD-åtgärder implementeras i samband med exploateringen så minskar föroreningsmängderna signifikant i jämförelse med nuläget. Om inte det är fallet skulle föroreningsmängderna öka vilket skulle leda till en ökad belastning på recipienten. 7 Systemlösning för dagvattenhantering Beräknat dagvattenflöde och föroreningsbelastning indikerar att det kommer erfordras fördröjning och rening av dagvattnet inom kvarteret Lodjuret för att nå de krav som definierats i Västerås stads dagvattenpolicy. Åtgärderna som implementeras bör också bidra till att göra dagvattnet till en del av områdets gestaltning. Den systemlösning som föreslås för kvarteret Lodjuret omfattar huvudsakligen ett dikessystem runt om kvarteret. Dikena syftar främst till att fungera som en avskärande åtgärd mot inrinnande dagvatten uppströms. Övriga diken syftar till att rena i synnerhet det mest förorenande dagvattnet från vägar och parkeringar. En trottoarkant på gångoch cykelbanan hindrar vatten från gatan att rinna ner i det befintliga diket öster om gångoch cykelvägen, vilket gör att diken behöver anläggas på västra sidan av gatan. En nedsänkt yta mellan punkthuset och radhusen samlar upp vatten för fördröjning och rening. Vatten från dikena kan ledas till den nedsänkta ytan för ytterligare fördröjning. Lokalgatorna lutas åt ett håll och avvattnas till grusfyllda diken med dränering i botten. Utöver diken bör ett större lågstråk anläggas mellan den större parkeringen och befintlig 15(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

18 byggnad söder om detaljplanen. En markhöjning anläggs vid infarten till garaget för att förhindra vatten att rinna ner i garaget. Figur 7 visar föreslagen systemlösning. Planområdets dagvatten ska anslutas till kommunalt ledningsnät i hörnet vid Karlfeldtsgatan. Figur 7. Förslag till systemlösning för Kv. Lodjuret. 16(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

19 7.1 Principiell höjdsättning och sekundära avrinningsvägar En korrekt höjdsättning av planområdet är en förutsättning för att minimera risken för att skador på bebyggelse ska uppstå vid händelse av kraftiga regn. Fastigheter föreslås höjdsättas till en högre nivå än angränsande gata, vilket medför att dagvatten vid extrem nederbörd kan avledas via gator och grönytor vid händelse av att dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas. När dräneringsvatten från husgrund avleds med självfall till dagvattenledning innebär det att vatten kommer att dämma bakåt i servisledningen då dagvattenledningen är överbelastad. Höjdsättningen för färdigt golv behöver anpassas för att erhålla tillräckligt skydd mot skador. Färdigt golv behöver normalt anläggas minst 0,2 meter över angränsande gata enligt VA-huvudmannen Mälarenergi. Höjdsättningen av planområdet måste generellt möjliggöra att dagvatten kan rinna bort vid kraftiga regn. Lämpligen utformas höjdsättningen så att kvartersgatorna fungerar som sekundära avrinningsvägar. Figur 8 visar ett förslag på sekundära rinnvägar inom planområdet. Det är även viktigt att säkra så att vatten inte kan rinna ner i garaget. Figur 8. Förslag på sekundära rinnvägar. 17(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

20 Höjdsättning i anslutning till husfasader bör utformas enligt Figur 9. Detta motsvarar en utkastare på cirka 20 centimeter samtidigt som att marken närmast fasad hårdgörs i syfte att undvika belastning på byggnadens dräneringssystem. Marklutningen rekommenderas till 2 procent de första tre metrarna från utkastaren och därefter cirka 1-3 procent för att inte riskera att dagvatten rinner in mot byggnaden. Figur 9 visar på exempel där infiltration av dagvatten är möjligt. Figur 9. Höjdsättning gör att vatten leds bort från byggnader vid kraftiga regn. Bilden visar exempel på utkastare av takdagvatten. 7.2 Avskärande dike längs med fastighetsgräns Anläggningen kan motiveras av flera skäl. Diket kan bidra till att fördröja och rena dagvatten från kvartersvägar utöver det som redan omhändertas av andra LODlösningar. Där det är möjligt kan diket exempelvis utformas som ett makadamfyllt dike med en skålad gräsyta där dagvatten kan samlas och avledas. Det underliggande makadamlagret är genomsläppligt vilket tillåter dagvatten att infiltrera och ökar därför fördröjningsvolymen. I botten av anläggningen kan en dräneringsledning anläggas som sedan ansluts till det kommunala ledningssystemet. Denna utformning är dock förmodligen inte möjlig i östra delen av planområdet, där berg i dagen dominerar. En översiktlig beräkning har utförts för att fastställa de dikesdimensioner som krävs för att omhänderta erforderlig fördröjningsvolym (180 m 3 ). Dimensioneringen baseras på projekteringsanvisningar för dräneringsstråk enligt Svenskt Vattens publikation P105 (2011). Indata redovisas i Tabell 5. 18(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

21 Tabell 5: Förslag till utformning av avskärande dike. Indata Tillgänglig dikeslängd 500 m Föreslagen dikesbredd 1 m Föreslagen bottenbredd 0,5 m Magasindjup 0,5 m Tvärsnittsarea 0,375 m 2 Med den föreslagna utformningen av avskärande diken kring planområdet uppnås en tillgänglig fördröjningsvolym på 187,5 m 3 vilket är tillräcklig för att uppnå fördröjningskravet. Då de avskärande dikena också kommer ta emot vatten ifrån omkringliggande områden, så föreslås ytterligare fördröjningsåtgärder. Dessa beskrivs i efterföljande kapitel. 7.3 Lågstråk/infiltrationsbäddar i söder I Figur 3 identifierades området mellan den större parkeringen och befintlig byggnad söder om detaljplanen som ett lågområde där vatten kan bli stående vid kraftiga regn. Därför föreslås infiltrationsbäddar här. En infiltrationsbädd kan utformas som en grop som fylls med sten av lämplig storlek. Gropen kan även kläs invändigt med fiberduk eller liknande för att förhindra att den slammar igen utifrån. Vid regn fyller vattnet ut hålrummen mellan stenarna och infiltreras sedan långsamt ut till marken runtomkring. Figur 10 visar en möjlig utformning av lågstråket. Figur 10: Förslag till en möjlig utformning av lågstråket (Svensk Vatten, 2011) 19(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

22 7.4 Växtbäddar vid parkeringar Växtbäddar bör anläggas i anslutning till de parkeringsplatser som planeras inom utredningsområdet. Detta eftersom att parkeringsplatserna kommer att stå för en hög andel av de föroreningar som kommer att genereras inom kvarteret och att dessa föroreningar kan renas i växtbäddarna. Växtbäddar ska anläggas som fördjupningar på parkeringsplatsen där växtlighet i form av träd, gräs och örter planteras. Beroende på markens infiltrationskapacitet kan växtbäddarna anläggas med dränering som kan leda dagvattnet till ledningssystemet. En möjlig utformning visas i Figur 11. Figur 11: Exempel på växtbäddar I anslutning till parkeringsplatser i Holland. Foto: Sweco. 7.5 Reningseffekt i föreslagna anläggningar Enbart kadmium (Cd) överskred riktvärdena för dagvattenutsläpp, och koncentrationer för resterande ämnen låg redan under riktvärdena. De förslagna åtgärderna reducerar föroreningar i dagvatten signifikant. Rening sker främst genom sedimentation i diken, samt genom fastläggning av föroreningar i växtligheten. I de infiltrationsanläggningarna (såsom infiltrationsbäddar och växtbäddar) sker även en fastläggning av föroreningar i gruset och växtligheten. Därför bedöms föroreningsutsläpp ifrån planområdet som försumbart om de förslagna åtgärderna implementeras och underhållas regelbundet för att upprätthålla deras funktion. Förutom fördelarna inom avrinningshantering (såsom rening) kan de föreslagna lösningarna bidra med en positiv inverkan på områdets biodiversitet där bland annat olika insekter kan trivas. 20(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

23 8 Förslag på planbestämmelser för dagvatten Vid arbetet med detaljplanen är det grundläggande att reglera den markanvändning som krävs för att möjliggöra föreslagen dagvattenhantering. Detta omfattar normalt att reservera den mark som behövs för dagvattenanläggningar såsom diken och sekundära avrinningsvägar, fastslå marknivåer samt i den mån det är nödvändigt begränsa bebyggelse eller markytans utformning. Förslag på planbestämmelser för kv. Lodjuret: Avskärande diken Prickad mark för fördröjning/ infiltrationsområden Takvatten avleds ovan mark Höjd färdigt golv 20 cm över gata Vägar utformas så att de fungerar till sekundär avrinning I Figur 7 ges ett förslag på mark som bör låsas för att en tillfredställande dagvattenhantering ska kunna erhållas inom planområdet. 9 Slutsatser Situationsplanen för Lodjuret 4 har gåtts igenom utifrån ett dagvattenperspektiv. Genomgången visar följande: Några byggnader har placerats där det är lokala lågpunkter idag. Detta gäller för den sydligaste husraden som planeras byggas. Därför måste detta beaktas vid höjdsättning av området. Fastigheter ska höjdsättas till en högre nivå än angränsande gata, vilket medför att dagvatten vid extrem nederbörd kan avledas via gator och grönytor om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas. Vägar ska höjdsättas så att de kan fungera som sekundära avrinningsvägar vid kraftiga regn. Färdigt golv behöver anläggas minst 0,2 meter över angränsande gata. Genomförda beräkningar av de dimensionerade flödena ger upphov till fördröjningsåtgärder som måste implementeras inom området för att inte överskrida det tillåtna utflödet på 15 liter per sekund och hektar. De föreslagna åtgärderna består främst av ett avskärande dike runt planområdet. En översiktlig beräkning av den tillgängliga fördröjningsvolymen visar att diken är tillräckligt för att klara av fördröjningskravet. Det bör dock vidtas ytterligare åtgärder för att ha en säkerhetsmarginal. Föroreningsutsläpp ifrån planområdet bedöms vara små och enbart riktvärden för kadmium överskreds, enligt utförda beräkningar. Om de föreslagna åtgärderna implementeras och underhållas regelbundet så anses föroreningsutsläpp ifrån planområdet som försumbart. 21(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS

24 10 Litteraturförteckning Alm och Pirard, Dagvattenhantering En exempelsamling. Tillgänglig via < dovisningar/dagvatten_exempelsamling.pdf> Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Länsstyrelsens WebbGIS, Tillgänglig via < (gäller SMHI:s skyfallskartering)> Riktvärdesgruppen, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp [pdf] Tillgänglig via Svenskt Vatten, P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering - råd vid planering och utförande. Svenskt Vatten, P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem. Sveriges Geologiska Undersökning, Kartvisare, jordarter. Tillgänglig via < , , , > VISS (2016) Vatteninformationssystem Sverige. Tillgänglig via < Västerås stad Dagvattenpolicy i Västerås. [pdf] Tillgänglig via < gvattenpolicy.pdf> Västerås stad Handlingsplan för dagvatten i Västerås. Tillgänglig via: ndlingsplan+f%c3%b6r+dagvatten+i+v%c3%a4ster%c3%a5s+antagen.pdf 22(22) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN LODJURET 4 M.FL., VÄSTERÅS