RAPPORT. Dagvattenutredning för detaljplan Hartassen 1 och del av Västerås 4:46, Önsta- Gryta, Västerås HSB PRODUKTION I MÄLARDALEN HB

Transkript

1 HSB PRODUKTION I MÄLARDALEN HB Dagvattenutredning för detaljplan Hartassen 1 och del av Västerås 4:46, Önsta- Gryta, Västerås UPPDRAGSNUMMER VÄSTERÅS VATTEN OCH MILJÖ UPPDRAGSLEDARE: JENNIE BRUNDIN HANDLÄGGARE: VILHELM FELTELIUS KVALITETSGRANSKARE: MARIA FORSBERG repo001.docx

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdrag Syfte Organisation 1 2 Riktlinjer för planeringen av dagvatten Västerås dagvattenpolicy Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp Svenskt Vattens publikation P Områdesbeskrivning Nuläge Efter exploatering 5 4 Förutsättningar Flödesriktning inom och i anslutning till planområdet Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Dagvattenledningar i anslutning till planområdet Recipient 9 5 Beräkningar Indata 10 6 Resultat Flödes- och fördröjningsvolymsberäkningar Föroreningsberäkningar 12 7 Förslag på systemlösning för dagvatten Principiell höjdsättning och sekundära avrinningsvägar Mindre gräsbeklädda skålade ytor Permeabel beläggning på parkeringsplatser och uppsamling i växtbädd Dagvattenrännor på innergården Reningseffekt i föreslagna anläggningar 20 8 Förslag på planbestämmelser 21 9 Diskussion och slutsats Litteraturförteckning Bilaga 24 DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

3 1 Inledning 1.1 Uppdrag HSB Produktion Mälardalen avser att bygga nya bostäder på fastigheten Hartassen 1. I linje med Västerås stads dagvattenpolicy måste dagvatten utredas i varje detaljplan och Sweco har därför av HSB fått i uppdrag att utreda och redogöra för hur dagvatten ska hanteras inom detaljplaneområdet. 1.2 Syfte Syftet med utredningen är att 1. Utreda dagvattenflöden och föroreningar som planområdet kan ge upphov till, i nuläget och efter exploatering samt om det finns behov av fördröjning av dagvatten utifrån ett tillåtet utflöde på 15 liter per sekund och hektar enligt krav från VAhuvudmannen Mälarenergi. 2. Översiktligt illustrera dagvattnets flödesvägar och nivåer vid stora flöden till följd av kraftiga regn. Redogöra för eventuell påverkan på planområdet från intilliggande områden, samt påverkan från planområdet på omgivande områden. Ge förslag på principiell höjdsättning av området med utgångspunkt i att skador på byggnader ska undvikas om kraftiga regn inträffar. 3. Redogöra för principer för lämpliga åtgärder för rening och fördröjning av dagvattnet i kombination med översiktliga förslag på lämpliga platser för anläggning om detta krävs för att uppnå målen i Västerås stads dagvattenpolicy. Förslagen ska vara synliga och utgöra en del av områdets gestaltning. 4. Ge förslag på planbestämmelser gällande dagvatten. 1.3 Organisation Beställare Uppdragsledare Handläggare Intern kvalitetsgranskning Extern kvalitetsgranskning Sara Almcrantz, HSB Produktion Mälardalen Jennie Brundin, Sweco Environment Vilhelm Feltelius, Sweco Environment Maria Forsberg, Sweco Environment Lena Höglund, Mälarenergi 1(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

4 2 Riktlinjer för planeringen av dagvatten I arbetet med dagvattenutredningen för planområdet har ett antal dokument varit styrande vid bedömningar av dagvattensituationen och för de förslag på åtgärder som anges i denna utredning. Följande dokument användes: 2.1 Västerås dagvattenpolicy Västerås stad utvecklade under år 2014 en dagvattenpolicy med syftet att ta fram strategier för att kunna hantera dagvatten på ett miljömässigt och kostnadseffektivt sätt. I policyn redovisas elva övergripande mål (Västerås stad, 2014): Dagvattenflöden till Mälaren minimeras. Grundvattenbalansen upprätthålls. Övergödning och föroreningar orsakade av dagvatten minimeras i grundvatten, sjöar och vattendrag. Dagvatten ses som en resurs vid utbyggnad av staden. Skador orsakade av dagvatten förebyggs och minimeras på fastigheter och anläggningar. Staden arbetar för en hållbar dagvattenhantering inom egna verksamheter och agerar som god förebild för privata aktörer. Kunskapen om dagvatten ökar. Dagvatten ska renas och fördröjas så nära källan som möjligt. I första hand ska tröga system användas. Förorenaren betalar. Dagvatten ska göras synligt och vara en del av gestaltningen. Dagvatten ska utredas i alla planer. 2.2 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp 2(24) Det finns idag inga fastställda riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Bedömningar görs från fall till fall utifrån referensvärden och bedömningar av recipientens känslighet. Behov kan dock finnas att ibland använda rikt-/jämförelsevärden för att spegla påverkan från dagvatten på recipient ur föroreningssynpunkt. Med anledning av detta tog Riktvärdesgruppen under 2009 fram riktvärden för föroreningar i dagvatten som ska fungera som en indikator på om rening av dagvattnet är nödvändigt. Reningen ska då göras med bästa möjliga teknik och till en rimlig kostnad med målsättningen att åtgärderna leder till att riktvärdena inte överskrids (Riktvärdesgruppen, 2009). Västerås stads dagvattenpolicy utgår förutom från de elva målen även från Riktvärdesgruppens riktvärden för att bedöma om dagvatten bör omhändertas och renas. De finns olika nivåer på dessa riktvärden beroende på typen av recipient samt om utsläppet DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

5 sker direkt till recipient eller om dagvattnet först leds via dike, damm eller ledning och därefter till recipienten. I denna utredning jämförs halter med riktvärde som motsvarar utsläpp till ledning (VU) innan det leds vidare till recipient (Tabell 1). Tabell 1. Föreslagna riktvärden för dagvattenutsläpp givna i årsmedelhalt. Angivna riktvärden motsvarar utsläpp av dagvatten till ledning (Riktvärdesgruppen 2009). Ämne Enhet Riktvärde (årsmedelhalt) Fosfor (P) μg/l 250 Kväve (N) mg/l 3,5 Bly (Pb) μg/l 15 Koppar (Cu) μg/l 40 Zink (Zn) μg/l 150 Kadmium (Cd) μg/l 0,5 Krom (Cr) μg/l 25 Nickel (Ni) μg/l 30 Kvicksilver (Hg) μg/l 0,1 Suspenderad substans (SS) mg/l 100 Olja mg/l 1,0 Benso(a)pyren (BaP) μg/l 0,1 2.3 Svenskt Vattens publikation P110 Svenskt Vattens P110 är en publikation som ger rekommendationer för hur att nya exploateringsområden ska uppnå uppsatta funktionskrav för skydd av anläggningar och bebyggelse (Svenskt Vatten, 2016). Publikationen berör även befintliga områden och visar att mycket arbete kommer att krävas för att uppnå en förbättrad säkerhet mot översvämning i befintliga samhällen och reducera utsläppen av dagvattenföroreningar till recipienter. Huvudbudskapen i P110 är övergripande krav och förutsättningar för samhällenas avvattning, dimensionering och utformning av nya dagvattenledningar, dimensionering och utformning av nya spillvattenledningar, och hur vatten från husgrundsdräneringar ska avledas och tas om hand. I syfte att ta hänsyn till framtida klimatförändringar föreslår Svenskt Vatten att nederbördsintensiteten ska ökas med 25 % i beräkningar då utredning av dagvattenfrågan sker. Ledningssystemen ska även, som ett minimikrav, dimensioneras för att klara en nederbörd med återkomsttiden 5 år vid fylld ledning och 20 år för trycklinjen i marknivån, då fastigheten betraktas som tätortsbebyggelse i denna utredning. Utifrån krav från VA-huvudmannen Mälarenergi har en nederbörd med återkomsttiden 20 år använts vid dimensionering. Då nya dagvattensystem ska anläggas är det också grundläggande att husgrunder och byggnader inte översvämmas då kapaciteten i ledningar och öppna diken överskrids. Därmed är det viktigt att ta hänsyn till hur byggnader ska höjdsättas så att ytligt rinnande dagvatten kan rinna undan utan att skada bebyggelse. 3(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

6 3 Områdesbeskrivning 3.1 Nuläge Planen omfattar fastigheten Hartassen 1, men kommer att utökas för att även omfatta delar av fastigheten Västerås 4:46 (grönområdet i norr). Planområdet ligger cirka 4 kilometer norr om Västerås centralstation och utgjordes tidigare av en bensinstation och handel (Coop). Bensinstationen revs under år 2013 och marken sanerades för mindre känslig markanvändning. Handelsbyggnaden kvarstår dock. Området avgränsas av Önstavägen i väst, Älggatan i syd samt skog och villaområden i nordlig och östlig riktning. Området är till ytan cirka 0,82 hektar. Figur 1. Idag utgörs området av ett mindre handelsområde (tidigare även bensinstation) med omkringliggande grönytor. 4(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

7 3.2 Efter exploatering Kvarteret Hartassen 1 planeras att utvecklas till flerfamiljshusområde med utformning enligt Figur 2. Planen omfattar även cirka 72 parkeringsplatser ovan mark. Figur 2. Situationsplan för den framtida utformningen av Kvarteret Hartassen 1 (Illustration: Tovatt Architects and Planners, 2016). 4 Förutsättningar 4.1 Flödesriktning inom och i anslutning till planområdet I Figur 3 (vänster) redovisas analys av generell flödesriktning inom och i anslutning till planområdet. Analysen baseras på områdets befintliga topografi och indikerar en generell sydvästlig flödesriktning. Översvämningsrisker inom planområdet vid ett regn med en återkomsttid om 100 år har utifrån Länsstyrelsens skyfallskartering bedömts som små inom planområdet. Störst risk för översvämning bedöms istället finnas väster om planområdet i anslutning till den bäck/dike som rinner där, samt söder om planområdet (Figur 3 höger). Enligt skyfallskarteringen förekommer dock risk för att mindre flödesvägar uppkommer inom planområdet vid händelse av skyfall vilket också överensstämmer med analysen av flödesriktning. Det är inte heller orimligt att anta att Önstavägen vid kraftiga skyfall utgör en sekundär avrinningsväg. För att säkerställa att inte vatten rinner in från Önstavägen, villaområdet i norr eller skogsområdet i öster bör planområdet ges en genomtänkt höjdsättning. Principiell höjdsättning diskuteras vidare i avsnitt (24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

8 Figur 3. Till vänster: Analys av flödesriktning inom och i direkt anslutning till planområdet. Till höger: Länsstyrelsens skyfalls- och översvämningskartering som indikerar att den största risken för översvämning finns väster och söder om planområdet. 4.2 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden För att fastställa möjligheterna till att naturligt infiltrera dagvatten inom planområdet har jordartsanalys utförts genom att dels studera jordartskarta från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), dels den miljötekniska markundersökning som har genomförts (Sweco, 2016). Kartan indikerar att jordarterna inom planområdet domineras av glacial lera (Figur 4). Längs med planområdets östra gräns förekommer inslag av sandig morän och urberg. Även i norr förekommer inslag av sandig morän. Infiltrationskapaciteten i lera är generellt dålig men eftersom gränsen för torrskorpelera enligt genomförd markundersökning, ligger på cirka 1 meters djup bedöms infiltration vara möjlig i den översta metern av jordprofilen. Flödet av grundvatten bedöms generellt vara riktat mot sydväst och det mindre vattendrag som löper längs med planområdets västra och södra gräns. Aktuellt område är inte del av ett vattenskyddsområde. 6(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

9 Figur 4. Jordarter inom planområdet som domineras av glacial lera. Inslag av sandig morän förekommer i norra delen samt längs planområdets östra gräns. I den miljötekniska markundersökningen som utfördes under oktober 2016 undersöktes även förekomsten av föroreningar i jord och markvatten inom planområdet (Sweco, 2016). Undersökningen utfördes med stickprov, riktade till där förorening misstänktes. Analys visade på generellt låga halter i de analyserade jordproverna som låg under Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM). Endast i en provpunkt överskreds halten PAH gränsen för KM. Analys av grundvatten visade inte på några förhöjda halter av föroreningar med avseende på metaller. Vid jämförelse med Naturvårdsverkets hälsobaserade gränsvärden för dricksvatten och bedömning av tillstånd för ytvatten var halterna i linje med vad som klassas som mindre allvarligt. Detta gällde även för halter av alifater, aromater och PAHer (Sweco, 2016). 7(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

10 4.3 Dagvattenledningar i anslutning till planområdet I Figur 5 redovisas befintlig dagvattenledning inom och i anslutning till planområdet. Dagvattenledningen utgörs av en stor betongkulvert med en dimension på 1200 mm och som avvattnar området norr om kvarteret Hartassen. Vid exploatering kommer ledningen att hamna i konflikt med byggnation av hus 3 och hus 4. Enligt Mälarenergi bedöms det som möjligt att rent tekniskt dra ledningen runt hus 3 och hus 4 till följd av en gynnsam lutning. Kostnaden kan dock komma att bli hög till följd av ledningens storlek samt att den ligger på 2-4 meters djup. Enligt en mycket översiktlig uppskattning av Mälarenergi, kan kostnaden för att dra ledningen runt hus 3 och hus 4 hamna på omkring kr/meter (Hammarström, muntligt 2017). Figur 5. Befintlig dagvattenledning som går igenom planområdet och under de framtida hus 3 och 4. 8(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

11 4.4 Recipient Planområdet ingår i ett delavrinningsområde (AROID ) som mynnar i recipienten Svartån mellan Västeråsfjärden/Mälaren och Skulltuna ( EU_CD: SE ) (Viss, 2016). Miljökvalitetsnormer används som ett styrinstrument inom förvaltning av vatten. Normerna uttrycker den kvalitet ska uppnås vid en viss tidpunkt. Innan miljökvalitetsnormer bestäms för en ytvattenförekomst ska dess nuvarande status undersökas och klassificeras. Därefter sker bedömning av vattnets status. Det får dessutom inte ske en försämring av tillståndet i vattenförekomsten, vilket innebär att det inte får ske en försämring av någon av de kvalitetsfaktorer som ingår i statusbedömningen. Kravet grundar sig i en vägledande dom från EU-domstolen, den så kallade Weserdomen (C-461/13). Den ekologiska statusen i Svartån bedöms idag som måttlig till följd av bland annat övergödning. Målet är att recipienten ska uppnå god ekologisk status senast Svartån uppnår enligt VISS inte god kemisk ytvattenstatus till följd av förhöjd halt av kvicksilver i fisk. Vattenförekomsten uppnår inte heller god kemisk status med avseende på polybromerade difenyletrar. I dagsläget finns inget tidpunkt definierad för när Svartån ska ha uppnått god kemisk ytvattenstatus. Figur 6. Delavrinningsområdet (AROID ) inom vilket planområdet ingår. Recipienten är Svartån mellan Västeråsfjärden/Mälaren och Skulltuna. 9(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

12 5 Beräkningar Beräkning av dagvattenflöden och föroreningsbelastning utfördes med hjälp av den webbaserade recipient- och dagvattenmodellen StormTac (v16.4.1). Modellen är ett planeringsverktyg där översiktliga beräkningar av flöden och koncentrationer av olika föroreningar kan utföras. Nödvändig indata består i modellen av nederbördsdata samt det aktuella områdets area och markanvändning. Till beräkningarna nyttjar modellen vetenskapligt granskade schablonhalter av föroreningar baserade på flödesproportionell provtagning. 5.1 Indata Det nederbördsvärde som använts till beräkningar av dagvattenflöden och föroreningar är 620 mm. Det angivna värdet är korrigerat med en faktor 1,1 för att ta höjd för mätförluster. Markanvändning före exploatering har tolkats utifrån flygfoto medan arealer för markanvändningen efter exploatering beräknades efter erhållen situationsplan. Markanvändning före och efter exploatering redovisas i Tabell 2. Parametern reducerad avrinningsyta definierar hur stor andel av den totala ytan som bidrar till avrinningen och kan anses vara ett mått vad som händer vid bebyggelse ur avrinningssynpunkt. Till beräkningarna har markanvändningskategorin flerfamiljshusområde nyttjas efter exploatering istället för en mer detaljerad indelning av planområdet. Detta dels eftersom det bedömts som att den nämnda markanvändningen återspeglar avrinning och föroreningshalter på ett mer tillförlitligt sätt tack vare fler tillgängliga mätserier, dels för att planen kan komma att ändras efter tidpunkten för denna utredning. Om planen ändras kan en mer detaljerad indelning innebära att genomförda beräkningar då blir inaktuella. Beräkningarna gjordes utifrån ett regn med en återkomsttid på 20 år och en klimatfaktor på 1,25 enligt krav från VA-huvudmannen Mälarenergi. Rinnsträckan har utifrån detaljplan uppskattats till cirka 170 meter. Tillåtet utflöde har satts till 15 liter per sekund och hektar vilket för planområdet motsvarar cirka 12 liter per sekund. Kravet har satts enligt rekommendationer från VA-huvudmannen Mälarenergi och syftar till att minimera risken för att dagvattenflöden från planområdet ska påverka nedströms liggande områden negativt. Tabell 2. Markanvändning före och efter exploatering som nyttjades till beräkningar av dagvattenflöden i StormTac. Markanvändning Avrinningskoefficient (φ) Före exploatering (ha) Efter exploatering (ha) Red. avrinningsyta (ha) Centrumområde 0,7 0,55 0,28 Gräsyta 0,1 0,27 0,03 Flerfamiljsområde 0,5 0,82 0,41 10(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

13 6 Resultat 6.1 Flödes- och fördröjningsvolymsberäkningar Beräknat dimensionerande flöde och fördröjningsvolym för planområdet vid ett 20-års regn redovisas i Tabell 3. Beräkningarna indikerar att dagvattenflödet sannolikt inte kommer att förändras nämnvärt efter exploatering jämfört med dagens markanvändning. Tabell 3. Beräknade dimensionerande flöde och fördröjningsvolym före och efter exploatering vid ett regn med en återkomsttid på 20 år och klimatfaktor 1,25. Parameter Dimensionerande flöde (l/s) Före exploatering 150 Efter exploatering 150 Utifrån kravet att tillåtet utflöde från planområdet maximalt får uppgå till 12 l/s krävs att 100 m 3 dagvatten fördröjs inom området efter exploatering i någon form av åtgärd. Andelen planerad grönyta i förhållande till övriga yta har utifrån erhållen situationsplan uppskattats till cirka 35 procent eller 3000 m 2. Figur 7 visar tillgänglig grönyta i förhållande till den yta som erforderlig fördröjningsvolym (100 m 3 ) tar i anspråk, baserat på antagandet att tillgängligt markdjup för infiltration är 1 meter samt en porvolym om 25 procent. Således bedöms möjligheterna till fördröjning inom planområdet som goda. Förslag på fördröjningsåtgärder diskuteras vidare under avsnitt 7. Figur 7. Illustration över hur stor yta som erforderlig fördröjningsvolym kräver i förhållande till tillgänglig grönyta. 11(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

14 6.2 Föroreningsberäkningar I Tabell 4 redovisas beräknade föroreningshalter före respektive efter exploatering. Resultatet indikerar halter som generellt ligger under riktvärdet för utsläpp till ledning. Halten fosfor och kadmium överskrider dock riktvärdet efter exploatering, om än marginellt i fallet för kadmium. Tabell 4. Beräknade föroreningshalter i StormTac före och efter exploatering. Värden som gråmarkerats indikerar halter där föreslaget riktvärde överskrids. Förorening Enhet Före exploatering Efter exploatering Riktvärde 3VU P μg/l N mg/l 1,7 1,6 3,5 Pb μg/l Cu μg/l Zn μg/l Cd μg/l 0,8 0,6 0,5 Cr μg/l Ni μg/l Hg μg/l 0,04 0,02 0,1 SS mg/l Olja mg/l 1,2 0,6 1,0 BaP μg/l 0,08 0,04 0,1 Beräknade mängder av olika föroreningar visas i Tabell 5. Vissa undersökta ämnen redovisas inte till följd av mycket små beräknade mängder (>10-3 kg) och då det har bedömts som osäkert att dra slutsatser gällande planområdets påverkan utifrån så små mängder. Beräknat resultat indikerar att föroreningsbelastningen minskar för flertalet av de undersökta föroreningarna men att en ökning sker för mängden koppar och krom. Tabell 5. Beräknade föroreningsmängder i StormTac före och efter exploatering. Belastningen minskar generellt efter exploatering, med undantag för mängden koppar och krom. Minustecken innebär minskning och plustecken ökning. Förorening Före exploatering (kg/år) Efter exploatering (kg/år) Förändring i % P 0,74 0,73 1 N 5,3 4,4 17 Pb 0,05 0,04 20 Cu 0,06 0, Zn 0,35 0,25 29 Cr 0,01 0, Ni 0,02 0,02 0 SS Olja 3,7 1, (24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

15 7 Förslag på systemlösning för dagvatten Beräknat resultat av dimensionerande flöde och föroreningshalter för planområdet indikerar att det föreligger ett behov av att både fördröja och även i viss mån rena dagvatten. Utöver fördröjning och rening tillkommer övriga mål i dagvattenpolicyn som argument för en genomtänkt dagvattenhantering inom planområdet. Detta inkluderar att dagvatten ska ses som en resurs vid utbyggnad, att skador orsakade av dagvatten förebyggs och minimeras samt att dagvatten ska göras synligt och vara en del av gestaltningen. Systemlösningen för dagvatten inom Hartassen 1 omfattar att nyttja planerade grönytor inom planområdet till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Generellt görs bedömningen att andelen grönyta är hög i förhållande till fördröjningsvolymen vilket ger goda förutsättningar för att infiltrera det dagvatten som behöver fördröjas inom planområdet. Det är dock viktigt att mark låses för hantering av dagvatten. För att hantera huvuddelen av den fördröjningsvolym som behöver omhändertas inom planområdet rekommenderas anläggning av ett antal skålade gräsbeklädda ytor. På dessa ytor kan dagvatten bli stående utan att orsaka skador på omgivande fastigheter för att sedan brädda över till ledningsnätet då anläggningens kapacitet överskrids. Reningsåtgärder bör fokuseras till att hantera dagvatten som genereras på parkeringsytor eftersom det är detta dagvatten som är det mest förorenande. Det rekommenderas därför att parkeringarna anläggs med permeabel beläggning för att möjliggöra infiltration av dagvatten. Som komplement kan permeabel asfalt anläggas på de vägytor som förbinder parkeringsytorna. För att ytterligare bidra till fördröjning av dagvatten rekommenderas att mindre takytor, såsom sophus och cykelparkeringar förses med sedumtak. Detta bidrar även till att förhöja det estetiska intrycket av kvarteret. Gång och cykelvägar inom planområdet bör förses med dagvattenrännor för att möjliggöra bortledning av dagvatten vid kraftigare regn såsom vid en återkomsttid av 100 år. För en väl fungerande bortledning av dagvatten tillkommer en korrekt och väl genomtänkt höjdsättning. Det finns annars risk för att vatten kan ska bli stående och riskera att orsaka skador på omgivande bebyggelse. 13(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

16 Figur 8. Förslag till systemlösning för dagvattenhantering inom Hartassen 1. En större figur redovisas i bilagor. Nedan följer en närmare beskrivning av respektive åtgärd. 7.1 Principiell höjdsättning och sekundära avrinningsvägar För att säkerställa att inte byggnader inom planområdet tar skada bör husen utformas som lokala höjdpunkter. Det rekommenderas samtidigt att gång- och cykelvägar ges en höjdsättning som leder dagvatten ut från kvarteret i en sydvästlig riktning. Eftersom det inte finns någon bebyggelse direkt söder om planområdet bedöms inte planen ha någon direkt negativ påverkan på nedströms liggande områden. Eventuellt inträngande vatten från villaområdet i norr kan hanteras genom att parkering/basketplan i norra delen av planområdet ges en lutning mot Önstavägen. Höjdsättningen bör utformas så att bebyggelsen ligger högre än gator. Höjdsättning för färdigt golv behöver anpassas för att erhålla tillräckligt skydd mot skador. Enligt VA-huvudmannen Mälarenergi rekommenderas en nivåskillnad i storleksordningen 0,3 m mellan färdig golvnivå och marknivån i förbindelsepunkt för konstruktion med platta på mark, om man inte har en grund där man kan acceptera uppdämning i dräneringen. 14(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

17 Figur 9. Förslag på sekundära avrinningsvägar vid händelse av kraftiga regn med en återkomsttid på 100 år. Höjdsättning i anslutning till husfasader bör utformas enligt Figur 10 (Alm och Pirard, 2014). Detta motsvarar en utkastare på cirka 20 centimeter samtidigt som att marken närmast fasad hårdgörs i syfte att undvika belastning på byggnadens dräneringssystem. Marklutningen rekommenderas till 2 procent de första tre metrarna från utkastaren och därefter cirka 1-3 procent för att inte riskera att dagvatten rinner in mot byggnaden. Figur 10. Rekommenderad höjdsättning av mark närmast fasad (Alm och Pirard, 2014). 15(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

18 7.2 Mindre gräsbeklädda skålade ytor I syfte att primärt fördröja dagvatten rekommenderas att mindre överdämningsytor anläggs inom planområdet. På dessa ytor kan fördröjning ske innan dagvattnet släpps vidare i dagvattennätet. Anläggningen förses med en ny dagvattenledning med strypande utlopp och öppna gallerförsedda brunnar i lågpunkterna som tillåter att vattnet kan stiga upp ur ledningen för att sedan långsamt avvattnas i ledningsnätet när det finns plats för dagvattnet. För att underlätta skötseln kan hela ytan förses med gräsvegetation och anläggningen sköts då med gräsklippning med vanlig gräsklippare. Slänter och ytan ska vara anpassade för att kunna skötas som andra gräsytor. I normalfallet är därmed ytan en torr gräsbeklädd svacka och tillgänglig för de boende till lek och annat. Anläggningen kan förutom fördröjning bidra till att rena dagvattnet genom att partiklar filtreras och fastnar i vegetationen. I situationsplanen har utrymme redan avsatts för en sådan mindre skålad yta för fördröjning av dagvatten (söder om hus 2). En översiktlig dimensionering gjordes utifrån ytans mått och en volym för fördröjning av dagvatten beräknades utifrån en trunkerad cirkulär kon (Figur 11). Ytan i situationsplanen bedöms kunna fördröja ungefär 25 m 3 om den skulle ges dimensioner enligt Figur 11. Observera att dimensioneringen endast är översiktlig och att anläggningen bör dimensioneras mer utförligt i kommande projekteringssteg. Figur 11. Den geometriska formen som använts för att översiktligt dimensionera kapaciteten av den I situationsplanen angivna dagvattenförsänkningen/skålade ytan. I sydvästra delen inom planområdet (Figur 8) har ytterligare två platser markerats där det utifrån flödesriktning samt tillgänglig grönyta bedöms som lämpligt att anlägga mindre skålade ytor för fördröjning och rening av dagvatten. Om totalt tre skålade ytor anläggs med kapacitet om 25 m 3 kan således tre fjärdedelar av den totala fördröjningsvolymen omhändertas i denna åtgärd. Därmed skulle resterande 25 m 3 dagvatten behöva fördröjas i andra åtgärder eller genom infiltration i övriga grönytor. Det är viktigt att höjdsättningen möjliggör att dagvattnet kan rinna undan från överdämningsytorna vid händelse av så kraftiga regn (100 år) att både kapaciteten av både ledningsnät och överdämningsyta överskrids. I Figur 12 visas ett exempel på en skålad yta med en kupolsil till vilken dagvattnet kan brädda när ytans kapacitet överskrids. I det aktuella fallet når dagvattnet ytan via en ledning där utloppet försetts med erosionsskydd. Vid stora skyfall, då kapaciteten för både skålad yta och utloppsledning riskerar att överskridas, måste höjdsättningen av området möjliggöra att vattnet kan rinna undan på marken utan att skada bebyggelse. 16(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

19 Figur 12. Exempel på en mindre skålad yta med upphöjd kupolsil och där inloppet försetts med erosionsskydd i form av kullersten. 17(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

20 7.3 Permeabel beläggning på parkeringsplatser och uppsamling i växtbädd I planområdets södra och nordvästra del planeras anläggning av totalt cirka 72 parkeringsplatser. Dagvatten som genereras på dessa ytor kommer med största sannolikhet att vara förorenat vilket gör det viktigt att detta dagvatten omhändertas på ett korrekt sätt. Som lösning till de parkeringsytor som planeras rekommenderas permeabel beläggning i form av exempel rasterytor. Parkeringsytorna ges samtidigt en lutning som gör att dagvatten leds till för ytterligare rening och fördröjning, innan anslutning sker till det allmänna ledningsnätet. I Figur 13 visas ett exempel på där permeabel beläggning använts till parkeringsytor. Figur 13. Olika typer av permeabel beläggning på parkeringsytor. Permeabel asfalt kan anläggas som ett alternativ eller som komplement till rasterytor och kan förslagsvis anläggas på de körytor som förbinder parkeringsplatserna inom planområdet. Den permeabla beläggningen bidrar till att återskapa infiltrationsegenskaperna i marken och på så sätt minska dagvattenflödet från fastigheten och därmed minska belastningen på recipienten. Det är mycket viktigt att tillsyn sker för ytor som beläggs med permeabel asfalt, för att säkerställa att infiltrationsegenskaperna bibehålls. Detta har konstaterats i en studie av Thorsell (2016), som visade att en väl fungerande permeabel asfaltsyta kunde ta emot och infiltrera nederbörd med en återkomsttid på upp emot 50- och 100-års regn. Rengöring av ytan sker med hjälp av sopning, högtryckstvättning och vakuumsugning och ska göra minst 1 gång per år. Rengöringen kan med fördel göras i samband med sopning av ytan eller under hösten. Stående vatten på en yta med permeabel asfalt indikerar att rengöring bör utföras så snart som möjligt (Dagvattenguiden, 2017). De permeabla parkeringsytorna bör lutas mot växtbäddar längs med plangränsen (Figur 8) i form av nedsänkta planteringar där vegetation som gräs, örter och träd planteras. I växtbäddarna sker fördröjning och reduktion av föroreningar. De kan utformas så att vattnet infiltrerar eller bara strömmar igenom växtbädden för att sedan samlas upp i en dräneringsledning. I Figur 14 redovisas exempel på växtbäddar i anslutning till parkerings- 18(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

21 ytor. I botten av anläggningen kan en dräneringsledning läggas som ansluts till det allmänna dagvattennätet. Figur 14. Exempel på utformning av en växtbädd i anslutning till parkeringsyta. En översiktlig uppskattning har gjorts för att bedöma andelen växtbädd som behövs för att fördröja de återstående 25 m3 dagvatten för att nå erforderligt fördröjningskrav. I och med porositeten i växtbädden kan vatten hållas. Vid ett 20-årsregn kan dock endast volymen mellan växtbäddens översta jordlager och kanten på kantstenen/betonglådan ses som fördröjningsvolym, då infiltrationskapaciteten inte bedöms tillräcklig för att låta porerna utgöra fördröjningsvolym. Tillgängligt fördröjningsdjup på växtbädden har antagits vara 0,20 meter, vilket innebär att det krävs en växtbäddsyta på innergård som motsvarar cirka 125 m2. Om växtbäddar med bredd på 1 meter anläggs längs med parkeringsytor enligt Figur 8 bedöms dessa vara tillräckliga för att fördröja 25 m3. Observera att fördröjningsdjupet kan ökas om bredden på växtbädden behöver reduceras. 7.4 Dagvattenrännor på innergården Det är samtidigt viktigt att dagvatten har möjlighet att rinna undan då grönytorna vattenhållande förmåga överskrids vid händelse av kraftiga regn. Dagvattenrännor kan då nyttjas och låta dagvatten rinna längs med gång- och cykelvägar och leds till närliggande grönytor eller till föreslagna skålade ytor. Dessa rännor bidrar även till att göra dagvatten 19(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

22 till en del av gestaltningen, i linje med stadens dagvattenpolicy. I Figur 15 redovisas ett antal exempel på hur dagvattenrännor kan utformas. Figur 15. Dagvattenrännor kan anläggas i syfte att leda bort dagvatten inom kvarteret. De bidrar även till att göra dagvatten en del av gestaltningen i enlighet med Västerås stads dagvattenpolicy. Foto: Sweco. 7.5 Reningseffekt i föreslagna anläggningar Reningseffekten för respektive föreslagen dagvattenanläggning bygger på en sammanställning av ett antal olika vetenskapliga studier och redovisas i Tabell 6. (StormTac, 2014). Genom att leda planområdets dagvatten till dessa anläggningar bedöms belastningen av föroreningar på ytvattenförekomsten inte öka efter exploatering jämfört med nuläge. Tabell 6. Uppskattad reningseffekt i respektive föreslagen anläggning. Reningseffekt (%) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni SS olja Gräsbeklädd skålad yta * Permeabel asfalt Gröna tak Växtbädd * Angiven reningseffekt gäller för en torr damm men anläggningarna bedöms åstadkomma likvärdig reduktion. 20(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

23 8 Förslag på planbestämmelser Vid arbetet med detaljplanen är det grundläggande att reglera den markanvändning som krävs för att möjliggöra föreslagen dagvattenhantering. Detta omfattar normalt att reservera den mark som behövs för dagvattenanläggningar såsom växtbäddar och sekundära avrinningsvägar, fastslå marknivåer samt i den mån det är nödvändigt begränsa bebyggelse eller markytans utformning. I Figur 16 ges förslag på mark som bör låsas för att erhålla en tillfredsställande dagvattenhantering inom Hartassen 1. Det viktigaste för att planen ska vara genomförbar bedöms vara att mark låses för föreslagna skålade ytor, permeabel beläggning samt växtbäddar längs med anläggs på respektive i anslutning till parkeringsytorna. Ingen förskriven höjd över nollplanet har angetts till följd av att planen fortfarande befinner sig i tidigt skede. Detta bör dock finnas med i det slutgiltiga förslaget till planbestämmelser. Figur 16. Förslag till planbestämmelser för kvarteret Hartassen 1. 21(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

24 9 Diskussion och slutsats Situationsplanen för Hartassen 1 har gåtts igenom ur ett dagvattenperspektiv. Beräkningar av flöden och föroreningar har utförts och förslag till åtgärder för att omhänderta dagvatten har tagits fram utifrån riktlinjerna i Västerås stads dagvattenpolicy. Följande slutsatser kan dras utifrån genomförd utredning: Beräkning dimensionerande dagvattenflöde indikerar att omkring 100 m 3 behöver fördröjas inom planområdet för att uppfylla VA-huvudmannen Mälarenergis fördröjningskrav för utsläpp till dagvattennätet. Den beräknade föroreningsbelastningen bedöms generellt minska efter exploatering, med undantag för mängden koppar och krom. För att exploateringen av planområdet ska bidra till att minska belastningen av samtliga föroreningar från planområdet till recipienten Svartån rekommenderas att åtgärder implementeras. Dessa åtgärder ska syfta till att både rena och fördröja dagvatten. Ett antal åtgärdsförslag har tagits fram i en systemlösning för dagvatten för detaljplanen. Systemlösningen omfattar fördröjning och rening i mindre skålade ytor på olika platser inom planområdet, gröna tak på mindre takytor såsom cykelparkeringar och carports samt permeabel beläggning på parkeringsytor och vägsträckor som förbinder parkeringarna. Dessa parkeringar lutas sedan mot växtbäddar för fördröjning och reduktion av föroreningar innan anslutning sker till ledningsnätet. De åtgärder som bedöms kunna behöva regleras i planbestämmelser är föreslagna skålade ytor, den permeabla beläggningen på parkeringsplatser samt att plats låses för växtbäddar i anslutning till dessa parkeringsplatser. Planområdets principiella höjdsättning ska möjliggöra att dagvatten kan rinna undan vid mycket kraftiga regn (nederbörd med återkomsttid 100 år). Ett förslag till sekundära avrinningsvägar har tagits fram och redovisas i rapporten. Exploateringen bedöms inte påverka nedströms liggande områden negativt. Generellt bedöms det finnas goda förutsättningar att omhänderta dagvatten inom planområdet till följd av den stora andelen grönyta som planeras vid utveckling av området. För att säkerställa att inte byggnader inom planområdet tar skada bör husen utformas som lokala höjdpunkter. Höjdsättning för färdigt golv behöver anpassas för att erhålla tillräckligt skydd mot skador. Enligt VA-huvudmannen Mälarenergi rekommenderas en nivåskillnad i storleksordningen 0,3 m mellan färdig golvnivå och marknivån i förbindelsepunkt för konstruktion med platta på mark, om man inte har en grund där man kan acceptera uppdämning i dräneringen. 22(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

25 10 Litteraturförteckning Dagvattenguiden Goda dagvattenexempel. Tillgänglig via Larm T Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VA-FORSK-rapport Tillgänglig via ring%20av%20dagvattenreningsanlaggningar.pdf Riktvärdesgruppen, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp [pdf] Tillgänglig via Svenskt Vatten, P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering - råd vid planering och utförande. Svenskt Vatten, P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem. Sveriges Geologiska Undersökning, Kartvisare, jordarter. Tillgänglig via , , , Thorsell A., Granath M. WRS Infiltrationsförsök genomsläpplig asfalt. Tillgänglig via VISS (2016) Vatteninformationssystem Sverige. Tillgänglig via Västerås stad Dagvattenpolicy i Västerås. [pdf] Tillgänglig via vattenpolicy.pdf 23(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS

26 11 Bilaga Förslag till systemlösning för dagvatten. 24(24) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN HARTASSEN 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 4:46, ÖNSTA-GRYTA, VÄSTERÅS