RAPPORT. Dagvattenutredning Sigurd 3-komplettering KLÖVERN AB VÄSTERÅS VATTEN OCH MILJÖ UPPDRAGSNUMMER

Transkript

1 KLÖVERN AB Dagvattenutredning Sigurd 3-komplettering UPPDRAGSNUMMER VÄSTERÅS VATTEN OCH MILJÖ PERNILLA THUR, PATRICIA RULL KVALITETSGRANSKARE: GUDRUN ALDHEIMER

2 Sweco Vaksalagatan 10 SE Uppsala, Sverige Telefon +46 (0) Fax Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Patricia Rull Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0)

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 1 2 Riktlinjer för dagvatten Västerås dagvattenpolicy Riktvärden för dagvatten 2 3 Områdesbeskrivning Före exploatering Efter exploatering 5 4 Förutsättningar Flödesvägar inom och i anslutning till planområdet Jordarter och hydrogeologi Recipient och miljökvalitetsnormer 9 5 Beräkningar och indata Markanvändning före och efter exploatering 12 6 Resultat Flödesberäkningar Föroreningsberäkningar halter och mängder 13 7 Förslag på dagvattenhantering Förslag på åtgärder - Gatunivå Principiell höjdsättning Oljeavskiljare Förslag på åtgärder Rampnivå Principiell höjdsättning Permeabla (genomsläppliga) beläggningar Växtbäddar och dagvattenrännor Förslag på åtgärder Taknivå Winter garden Växtbäddar på taknivå Grönt tak på mindre takytor 25 8 Diskussion och slutsats 26 9 Litteraturförteckning 27

4

5 1 Bakgrund och syfte Fastighetsbolaget Klövern AB vill utveckla sin fastighet Sigurd 3, som är belägen i direkt anslutning till Västerås centralstation. Sweco har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet. Utredningen ska i sin tur fungera som ett komplement till den redan utförda dagvattenutredningen för Västerås nya resecentrum, daterad Kraven på utredningen har utformats i samråd med VA-huvudmannen Mälarenergi. Följande punkter ingår i utredningen: Beräkning av dagvattenflöden och föroreningar som planområdet ger upphov till, före och efter exploatering. Ytor eller platser som ger upphov till föroreningar i dagvatten identifieras. Översiktlig illustration av vattnets flödesvägar och nivåer vid stora flöden till följd av kraftiga regn. Påverkan på planområdet från intilliggande områden, samt påverkan från planområdet på omgivande områden. Förslag till principiell höjdsättning av området ges med utgångspunkt i att skador på byggnader ska undvikas om kraftiga regn inträffar. Principer för lämpliga åtgärder för rening av dagvattnet ges i kombination med översiktliga förslag på lämpliga platser för anläggning. Dagvattenutredningen har utförts av Pernilla Thur och Patricia Rull. Rapporten har granskats internt av Gudrun Aldheimer. 1(27)

6 2 Riktlinjer för dagvatten 2.1 Västerås dagvattenpolicy Västerås stad utvecklade under 2014 en dagvattenpolicy med syftet att ta fram strategier för att kunna hantera dagvatten på ett miljömässigt och kostnadseffektivt sätt. I policyn redovisas elva övergripande mål (Västerås stad, 2014): Dagvattenflöden till Mälaren minimeras. Grundvattenbalansen upprätthålls. Övergödning och föroreningar orsakade av dagvatten minimeras i grundvatten, sjöar och vattendrag. Dagvatten ses som en resurs vid utbyggnad av staden. Skador orsakade av dagvatten förebyggs och minimeras på fastigheter och anläggningar. Staden arbetar för en hållbar dagvattenhantering inom egna verksamheter och agerar som god förebild för privata aktörer. Kunskapen om dagvatten ökar. Dagvatten ska renas och fördröjas så nära källan som möjligt. I första hand ska tröga system användas. Förorenaren betalar. Dagvatten ska göras synligt och vara en del av gestaltningen. Dagvatten ska utredas i alla planer. 2.2 Riktvärden för dagvatten Det finns idag (år 2017) inga fastslagna riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Bedömningar görs från fall till fall utifrån referensvärden och bedömningar av recipientens känslighet. Behov kan dock finnas av att använda rikt-/jämförelsevärden för att spegla påverkan från dagvatten på recipient ur föroreningssynpunkt. Med anledning av detta tog Riktvärdesgruppen under 2009 fram riktvärden för föroreningar i dagvatten som ska fungera som en indikator på om rening av dagvattnet är nödvändigt. Reningen ska då göras med bästa möjliga teknik och till en rimlig kostnad med målsättningen att åtgärderna leder till att riktvärdena inte överskrids (Riktvärdesgruppen, 2009). Västerås stads dagvattenpolicy utgår, förutom från de elva målen, även från Riktvärdesgruppens riktvärden för att bedöma om dagvatten bör omhändertas och renas. De finns olika nivåer på dessa riktvärden beroende på typen av recipient samt om utsläppet sker direkt till recipient eller om dagvattnet först leds via dike, damm eller ledning och därefter till recipienten. 2(27)

7 Den tidigare utredningen för Resecentrum ( ) har konstaterat att området söder om järnvägsspåren ligger så pass nära Mälaren att dagvattenutsläpp ska betraktas som direktutsläpp till Mälaren. Detta gäller även om vattnet passerar kommunala dagvattenledningar i Kungsängsgatan innan det når fram till Mälaren. Samma förutsättningar bedöms gälla för planområdet Sigurd 3, vilket gör att riktvärdet som bör tillämpas i denna utredning är Nivå 1, direktutsläpp till Mälaren (Tabell 1). Tabell 1. Föreslagna riktvärden för dagvattenutsläpp givna i årsmedelhalt (Riktvärdesgruppen 2009). Ämne Enhet Riktvärde (årsmedelhalt) Fosfor (P) μg/l 200 Kväve (N) mg/l 2,5 Bly (Pb) μg/l 10 Koppar (Cu) μg/l 30 Zink (Zn) μg/l 90 Kadmium (Cd) μg/l 0,45 Krom (Cr) μg/l 15 Nickel (Ni) μg/l 20 Kvicksilver (Hg) μg/l 0,05 Subspenderad substans (SS) mg/l 50 Olja mg/l 0,50 Benso(a)pyren (BaP) μg/l 0,05 3(27)

8 3 Områdesbeskrivning 3.1 Före exploatering Planområdet ligger söder om järnvägsspåren invid Västerås nuvarande resecentrum. Det är cirka 2,2 hektar stort och utgörs idag av en stor parkering samt handelsområde (Figur 1). Planområdet avgränsas av Kungsängsgatan i sydöst och järnvägsspåren i nordvästlig riktning. Figur 1. Planområdet i dagens situation (Grundkarta: Länsstyrelsen, 2015). 4(27)

9 3.2 Efter exploatering Sigurd 3 ska efter exploatering omvandlas till en tät stadsdel med blandade funktioner. Kvarteret planeras att utvecklas till bostäder, kontor- och handelslokaler samt parkering. Fastigheten kommer att utgöras av tre plan; ett parkeringsgarage och genomfartstrafik i gatunivå (cirka +2,5 meter) (Figur 2), ett plan i rampnivå (cirka +10 meter) (Figur 3), samt en taknivå (Figur 4). Den ovanliggande rampnivån kommer vara fri från fordonstrafik. Figur 2. Det framtida kvarteret Sigurd 3 på gatunivå (ca +2,5 meter). (Illustration: Bjarke Ingels Group, 2017) 5(27)

10 Figur 3. Det framtida kvarteret Sigurd 3 på rampnivå (ca +10 meter). (Illustration: Bjarke Ingels Group, 2017) 6(27)

11 Figur 4. Det framtida kvarteret Sigurd 3 på taknivå. (Illustration: Bjarke Ingels Group, 2017) 4 Förutsättningar 4.1 Flödesvägar inom och i anslutning till planområdet Utifrån skyfallskartering av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) från 2016 har analys av potentiella flödeslinjer inom och i anslutning till planområdet utförts (Figur 5). Figuren visar potentiella flödeslinjer utifrån dagens höjdsättning i kombination med den framtida utformningen av garageplanet i gatunivå för Sigurd 3. Analysen visar att en större flödeslinje riskerar att uppstå längs med områdets nordöstra gräns vid händelse av kraftiga regn. Mindre flödeslinjer kan också uppstå längs med fastighetens nordvästra gräns (lokalgata), längs Sigurdsgatan, sydväst om planområdet samt längs med Kungsängsgatan. Hänsyn till dessa mindre flödeslinjer samt den större flödeslinjen bör tas vid höjdsättningen av planområdet för att kunna säkerställa att inte dagvatten rinner in i parkeringsgaraget där det kan orsaka översvämning. 7(27)

12 Figur 5. Potentiella flödesvägar inom och i anslutning till detaljplaneområdet enligt MSB:s skyfallskartering. (Illustration: Bjarke Ingels Group, 2016) 4.2 Jordarter och hydrogeologi 8(27) Analys av områdets jordarter har utförts genom att studera jordartskarta från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Enligt analysen utgörs jordarterna inom detaljplaneområdet av silt och lera (Figur 6). Dessa jordarter har olika infiltrationskapacitet. Åtgärder som syftar till att infiltrera vatten i marken bör vara fokuserade till områden med högre infiltrationskapacitet (Tabell 2). För att helt säkerställa infiltrationsmöjligheterna inom Sigurd 3 kan det dock vara nödvändigt att genomföra en geoteknisk undersökning av marken.

13 Figur 6. Jordarter inom detaljplaneområdet (Grundkarta: SGU, 2016). Tabell 2. Infiltrationskapacitet i olika jordarter (Svenskt Vatten, 2011). Jordart Mättad infiltrationskapacitet (mm/timme) Silt 27 Lera Recipient och miljökvalitetsnormer Recipient för det avrinningsområde inom vilket detaljplanen ingår är Mälaren- Västeråshamnområde (SE ) som omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) om god status för ytvatten. MKN fastställdes av Vattenmyndigheterna enligt Vattenförvaltningsförordningen (2004:660) som baseras på EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Recipienten har måttlig ekologisk status samtidigt som att god kemisk ytvattenstatus inte uppnås (VISS, 2017), detta till följd av problem med tillförsel av miljögifter och övergödning. Uppsatta mål enligt förslag till miljökvalitetsnormer anger att recipienten ska 9(27)

14 uppnå måttlig ekologisk status till God kemiska ytvattenstatus ska uppnås, med mindre stränga krav för bromerade difenyleter och kvicksilver och med tidsfrist till 2027 för antracen och tributyltenn föreningar. Dagvattenåtgärderna som vi föreslår i det här dokumentet bidrar till att miljökvalitetsnormerna kan uppnås. 10(27)

15 5 Beräkningar och indata Beräkning av dagvattenflöden och föroreningsbelastning utfördes med hjälp av den webbaserade recipient- och dagvattenmodellen StormTac (v17.3.2). Modellen är ett planeringsverktyg där översiktliga beräkningar av flöden och koncentrationer av olika föroreningar kan utföras. Nödvändigt indata består i modellen av nederbördsdata samt det aktuella områdets area och markanvändning. Till beräkningarna nyttjar modellen vetenskapligt granskade schablonhalter av föroreningar baserade på flödesproportionell provtagning. I StormTac används också funktioner som beskriver förhållandet mellan trafikintensitet och halter av olika föroreningar. Trafikintensiteten redovisas i form av årsdygnstrafik (ÅDT). Det nederbördsvärde som användes för beräkningar av dagvattenflöden och föroreningar var 620 mm. Det angivna värdet är korrigerat med en faktor 1,15 för att ta höjd för mätförluster. Markanvändning före exploatering har tolkats utifrån flygfoto medan arealer för markanvändningen efter exploatering beräknades efter erhållen detaljplaneritning. Markanvändning före och efter exploatering redovisas i Tabell 3. Observera att beräkningarna utförts för rampnivån, taknivån samt lokalgatan eftersom det antagits att dagvatten genereras på dessa ytor. Beräkningarna gjordes utifrån ett regn med en återkomsttid på 10 år och en klimatfaktor på 1,25 enligt Svenskt Vattens publikation P110. Rinnsträckan har utifrån ritning uppskattats till cirka 220 meter. Rinnhastigheten sattes i beräkningarna till 0,5 meter per sekund som ett genomsnittsvärde för området. Uppskattningen av trafikintensitet har gjorts utifrån ÅDT för omkringliggande gator. Enligt VA-huvudmannen Mälarenergi föreligger inget behov att fördröja dagvattnet från större regnhändelser till följd av planområdets närhet till Mälaren. Därmed redovisas inga fördröjningsvolymer i denna utredning. 11(27)

16 5.1 Markanvändning före och efter exploatering Tabell 3 redovisar markanvändningen före och efter exploatering samt avrinningskoefficient som används för flödesberäkningar. Tillvägagångsättet för att hantera innergården som markanvändning, som består av gångvägar och gröna ytor på bjälklag, är att använda den fördefinierade markanvändningen Gårdsyta inom kvarter från StormTac (2017). Detta baseras på antagandet att innergården består av gräs-, asfalt- och grusytor i lika delar. Eftersom de gröna ytorna som planeras på innergården kommer att sakna möjlighet för infiltration, på grund av plantering på bjälklag, har avrinningskoefficienten höjts från 0.45 till 0.6. Tabell 3. Markanvändning före och efter exploatering som nyttjades till beräkningar av dagvattenflöden och föroreningar i StormTac. Markanvändning Avrinningskoefficie nt (φ) Före exploatering (ha) Efter exploatering (ha) Parkering 0,8 1,4 - Takyta 0,9 0,8 1,06 Gårdsyta inom kvarter 0,6-1,01 Lokalgata (7000 ÅDT) 0,8-0,13 Totalt - 2,2 2,2 12(27)

17 6 Resultat 6.1 Flödesberäkningar Beräknat dimensionerande flöde redovisas i Tabell 4. Till följd av en mindre andel hårdgjord yta efter exploatering minskar det dimensionerande flödet något. Tabell 4. Beräknade dimensionerande flöde före och efter exploatering. Parameter Dimensionerande flöde (l/s) Före exploatering 520 Efter exploatering Föroreningsberäkningar halter och mängder I Tabell 5 redovisas beräknade föroreningshalter före respektive efter exploatering. Resultatet visar att halterna generellt minskar efter exploatering med undantag av fosfor och kväve. I jämförelse med riktvärden är det enbart kadmium som överskrider riktvärdet efter exploatering. Anledningen till att huvuddelen av föroreningshalterna inte överskrids efter exploatering är att ingen fordonstrafik tillåts på rampnivån och att det samtidigt antagits att inget dagvatten kommer att tillåtas att rinna över parkeringsytorna på gatunivå. Tabell 5. Beräknade föroreningshalter i StormTac före och efter exploatering. Värden som gråmarkerats indikerar halter där föreslaget riktvärde överskrids. Förorening Enhet Före exploatering Efter exploatering Riktvärde Fosfor (P) mg/l 0,091 0,092 0,20 Kväve (N) mg/l 1,3 1,8 2,5 Bly (Pb) μg/l 18 3,2 10 Koppar (Cu) μg/l Zink (Zn) μg/l Kadmium (Cd) μg/l 0,54 0,51 0,45 Krom (Cr) μg/l Nickel (Ni) μg/l 10 3,6 20 Kvicksilver (Hg) μg/l 0,031 0,02 0,05 Suspenderad substans (SS) mg/l Oljeindex (Olja) mg/l 0,47 0,17 0,5 Benso(a)pyren (BaP) μg/l 0,04 0,0084 0,05 13(27)

18 Beräknade mängder av föroreningar i kg per år före och efter exploatering redovisas i Tabell 6 och visar att föroreningsbelastningen generellt minskar för samtliga föroreningar med undantag för kväve. Minskningen i föroreningsmängder bygger på samma antagande som i beräkningarna för föroreningshalter. Tabell 6. Beräknade mängder av undersökta föroreningar före och efter exploatering. Belastningen minskar efter exploatering, med undantag för kväve, till följd av en mindre andel hårdgjord yta samt att rampnivån inte kommer att belastas med fordonstrafik. Förorening Enhet Före exploatering Efter exploatering P kg/år 1,2 1,1 N kg/år Pb kg/år 0,24 0,036 Cu kg/år 0,34 0,13 Zn kg/år 1,2 0,37 Cd kg/år 0,007 0,0058 Cr kg/år 0,13 0,045 Ni kg/år 0,13 0,041 Hg kg/år 0,0004 0,0002 SS kg/år Olja kg/år 6 1,9 BaP kg/år 0,0005 0, Förslag på dagvattenhantering Den beräknade halten föroreningar är efter exploatering låg och underskrider riktvärdena för samtliga undersökta ämnen med undantag för kadmium. Utifrån ett reningsperspektiv bedöms det därför som att det krävs en viss dagvattenhantering men att det inte är nödvändigt att anlägga några större åtgärder för att hantera planområdets dagvatten. Inte heller ur fördröjningssynpunkt kan större åtgärder motiveras till följd av planområdets närhet till Mälaren. Den viktigaste delen för en hållbar och robust dagvattenhantering för Sigurd 3 utgörs av en genomtänkt och korrekt höjdsättning för att undvika översvämningar och skador på fastigheter och anläggningar till följd av skyfall. En samordnad strategi för dagvattenhanteringen gällande Sigurd 3 och det nya Resecentrumet kan därför vara lämpligt att implementera. På detta sätt kan risken minskas för att planområdena ur översvämningssynpunkt påverkar varandra negativt. Utöver en väl utförd höjdsättning tillkommer övriga mål som definierats i stadens dagvattenpolicy. Detta inkluderar krav på att dagvatten ska ses som en resurs vid utbyggnad av staden samt att dagvatten ska göras synligt och vara en del av gestaltningen. Ett antal åtgärdsförslag har därför tagits fram som syftar till att uppfylla nämnda mål i dagvattenpolicyn. För att särskilja den föreslagna dagvattenhanteringen för respektive nivå har förslag på åtgärder delats upp i gatunivå, rampnivå och taknivå. 14(27)

19 7.1 Förslag på åtgärder - Gatunivå Principiell höjdsättning Den största risken för översvämning bedöms gälla för fastighetens parkeringsgarage i gatunivå och i synnerhet längs med planområdets nordöstra gräns där skyfallskartering av MSB visar att det finns risk för att en större flödeslinje uppstår (Figur 5). Det är därför viktigt att höjdsättningen av infarter i förhållande till gatunivå utförs på ett sådant sätt att vatten kan rinna längs med gatorna vid händelse av kraftiga regn och utan att rinna in i garaget. Detta gäller i synnerhet Kungsängsgatan som även i dagens situation enligt skyfallskarteringen fungerar som sekundär avrinningsväg. Även lokalgatan i nordväst och Sigurdsgatan i sydväst bör kunna ha en funktion som sekundär avrinningsväg under förutsättning att höjdsättning utförs på ett korrekt sätt. Figur 7 visar förslag på hur höjdsättningen kan möjliggöra att vatten rinner längs med gator och mot Mälaren. 15(27)

20 16(27) Figur 7. Förslag på sekundär avrinning på gator inom planområdet för att minska risken för översvämning. Infarter till parkeringsgarage har markerats med orange i figur. I anslutning till infarterna måste extra hänsyn tas till höjdsättning för att inte dagvatten ska rinna in i garagen. (Illustration: Bjarke Ingels Group, 2016) Särskild hänsyn till höjdsättningen måste tas till infarter till parkeringsgaraget (gulmarkerade områden i Figur 7). Detta dels för att minska risken för översvämning, dels för att inte dagvattnet ska föra med sig olja och andra föroreningar från parkeringsytorna. Problemet kan exempelvis förebyggas med någon form av vägbula i anslutning till parkeringsinfarterna. Vägbulan i kombination med omgivande hårdgjord yta bör ha en minsta höjd på cirka 1 meter för att hindra dagvatten från att rinna in vid kraftigare skyfall. Det är samtidigt viktigt att inte vägbulans höjd blir för hög i förhållande till dess bredd eftersom det då kan försvåra för fordon att ta sig över och in i garaget. Figur 8 visar ett exempel på hur en vägbula skulle kunna utformas i anslutning till en infart till parkeringen.

21 Figur 8. Exempel på utformning av vägbula som kan anläggas vid infarter till parkeringsgarage för att hindra dagvatten från att rinna in Oljeavskiljare En väl genomtänkt höjdsättning minimerar risken för att dagvatten rinner in i garaget där vattnet annars riskerar att föra med sig oljeföroreningar till recipienten Mälaren. Det kan trots detta vara nödvändigt att anlägga en oljeavskiljare i garaget för att hantera de föroreningar som generas av biltrafiken i parkeringsgaraget. Oljeavskiljare utformas som en tank som vatten tillåts flöda igenom. Anläggningen innehåller vanligen en slamavskiljande del samt en avskiljande del för olja. Partikelbundna föroreningar sjunker till botten i slamdelen medan de lätta vätskorna stiger uppåt i oljedelen och lägger sig ovanpå vattnet (Naturvårdsverket, 2007). Figur 9 visar en enkel skiss av oljeavskiljarens funktion. Brunnarna i garaget ska sedan kopplas på spillvattenledningen och uppfylla kraven för spillvatten. Figur 9. Enkel skiss över oljeavskiljare (Naturvårdsverket, 2007) 7.2 Förslag på åtgärder Rampnivå Principiell höjdsättning Till följd av den generella lutningen på rampnivån, från nordväst till sydöst, bedöms det som lämpligt att dagvatten som generas uppe på rampen tillåts rinna i samma riktning. Detta innebär att dagvattnet rinner mot trapporna som kommer att finnas längs med den 17(27)

22 sydöstra gränsen av planområdet (se Figur 10) för att sedan ledas till ledningsnätet vid Kungsängsgatan. Det är därför viktigt att lämna trapporna som en koppling till gatan och ledningen i fall att ett stort regn förekommer. Figur 10. Placering av ramper och trappor som koppling mellan rampnivå och gatunivå. (Illustration: Bjarke Ingels Group, 2017) Exempel på utformning av dagvattenhantering vid trapporna visas i Figur 11 18(27) Figur 11. Exempel på utformning av dagvattenhantering vid trappor (Foto: Sweco) För att inte byggnader och fastigheter på rampnivån ska översvämmas bör de ytor som dagvattnet rinner på ligga lägre än övrig bebyggelse. Ett alternativ kan vara att låta

23 dagvatten från takytor rinna via växtbäddar och dagvattenrännor till grönytorna (se avsnitt 7.2.3). Figur 12. Förslag på dagvattenhantering på rampnivå (ca +10 meter) där dagvatten rinner i rampriktningen. Därefter sker anslutning till befintligt ledningsnät. (Illustration: Bjarke Ingels Group, 2017) Permeabla (genomsläppliga) beläggningar Rekommendationen är att om möjligt minimera andelen hårdgjorda ytor inom området. Dessa kan ersättas med genomsläppliga material som till exempel grus eller dränerande asfalt. Beläggningar såsom markplattor, gatsten, betonghålsten eller permeabel asfalt är andra exempel. I Figur 13 nedan visas hur en gångbana kan byggas upp dels av grus och dels av betongplattor. Figur 13. I vänstra bilden visas ett grusat respektive betongsatt gångstråk. Till höger visas exempel på markbeläggningar som ökar genomsläppligheten och som kan användas för gång- och cykelstråk. 19(27)

24 7.2.3 Växtbäddar och dagvattenrännor Vid planområdets innergård på rampnivån kan anläggning av växtbäddar vara ett alternativ. Dels för att fördröja och i viss mån rena dagvatten, dels att förhöja områdets estetiska värde och göra dagvattenhanteringen till en del av områdets gestaltning. Eftersom det kommer att saknas möjligheter att infiltrera dagvatten uppe på rampnivån måste växtbäddarna förses med ett tätt underliggande lager och dräneras via ledningsnät. Bräddning möjliggörs genom dagvattenrännor som i sin tur bildar ett system som ytligt leder dagvatten genom planområdet. Dagvattnet leds sedan via ledningsnätet vidare till Mälaren. Figur 14 redogör för exempel på utformning av växtbäddar och Figur 15 för olika typer av dagvattenrännor. Figur 14. Exempel på utformning av växtbäddar (Foto: Sweco). 20(27) Figur 15. Exempel på utformning av dagvattenrännor i urban miljö (Foto: Sweco). En exempelberäkning har utförts för att uppskatta vilken ungefärlig fördröjningskapacitet som behövs för att fördröja ett regn med en återkomsttid på 10 år och därmed inte riskera att påverka nedströms liggande områden. Befintlig kapacitet i den 300 millimeter

25 dagvattenledningen längs med Kungsgatan uppgår samtidigt till cirka 73 liter per sekund. För att kunna uppnå ett motsvarande utflöde från planområdet vid ett 10-årsregn måste grönytorna kunna fördröja en vattenvolym på cirka 320 m 3. Till det erfordras till exempel, nedsänkta växtbäddar på cirka 914 m 2 med ett djup på jordlagret för fördröjning på 0,6 m under förutsättning att hålrumsvolymen i jorden är 25 procent. Bräddmöjlighet bör också anordnas så att vatten aldrig blir stående högre än 0,2 m, vilket är en rekommendation från Boverket. Ett förslag på placeringen av växtbäddar visas i Figur 16. Figur 16. Förslag på dagvattenhantering på rampnivå (ca +10 meter) där dagvatten tillåts rinna mot växtbäddar, tillgängliga för rening och fördröjning. Därefter sker anslutning till befintligt ledningsnät. (Illustration: Bjarke Ingels Group, 2016) Övriga grönytor som planeras att anläggas uppe på rampnivån kommer sakna möjlighet till infiltration på grund av ett hårdgjort underliggande lager (bjälklag). Dessa kan dock till viss del fördröja dagvatten och bidra till att förhöja det estetiska värdet för kvarteret Sigurd 3 och användas till rekreation för de boende i området (Figur 17). 21(27)

26 Figur 17. Exempel på grönytor som kan användas till fördröjning av dagvatten. Grönytorna bidrar även till att förhöja det estetiska värdet av Sigurd 3. Observera att figuren inte visar en grönyta där infiltration är möjligt. (Illustration: Bjarke Ingels Group, 2016). 7.3 Förslag på åtgärder Taknivå Winter garden Växtbäddar på taknivå Arkitektfirman Bjarke Ingels Group (2017) föreslår gemensamma winter gardens på taket på den första nivån av byggnader (se Figur 18). Efter denna idé, föreslås att dessa winter gardens bestå av växtbäddar som delvis fördröjer och renar dagvatten och förhöjer områdets estetiska värde. Eftersom det kommer att saknas möjligheter att infiltrera dagvatten på taknivån måste växtbäddarna förses med ett tätt underliggande lager och ledas vidare till innergården via yttre eller inre stuprör. På så sätt, möjliggörs också bräddning. 22(27)

27 Figur 18. Förslag på winter gardens på taknivå. (Illustration: Bjarke Ingels Group, 2017) Dagvattnet från de övre taken skulle ledas till dessa winter gardens enligt avrinningsförslag som visas i Figur 19, för att senare ledas vidare till innergården. En exempelberäkning har utförts för att uppskatta vilken ungefärlig yta för winter garden som behövs för att fördröja takets dagvatten för ett regn med en återkomsttid på 10 år. Som presenteras i kapitel 7.2.3, befintlig kapacitet i den 300 millimeter dagvattenledning längs Kungsgatan uppgår till cirka 73 liter per sekund. För att kunna uppnå motsvarande utflöde måste winter gardens kunna fördröja en vattenvolym på cirka 160 m 3. Till det erfordras cirka 457 m 2, vilken uppskattas vara en 23% av ytan som är avsett för winter gardens. Antagandet är baserad på ett djup på jordlagret för fördröjning på 0,6 m under förutsättning att hålrumsvolymen i jorden är 25 procent. Bräddmöjlighet räknas också så att vatten aldrig blir stående högre än 0,2 m. 23(27)

28 Figur 19. Förslag på avrinning inom planområdet på tak- och rampnivå. Lila cirklar representerar utsläppspunkterna i form av trappor på rampnivå. (Illustration: Bjarke Ingels Group, 2017) 24(27)

29 7.3.2 Grönt tak på mindre takytor Gröna tak är ett samlingsbegrepp för vegetationstäckta tak och kan anläggas i syfte att minska och utjämna flöden från takytor. Växtligheten kan exempelvis bestå av sedumväxter, olika typer av mossor, lökväxter och tåliga blommor. Om de gröna taken ges en större jordtjocklek minskar avrinningskoefficienten och därmed ökar takets fördröjningskapacitet. I Tabell 7 ges exempel på hur tjockleken på jordlagret påverkar avrinningskoefficienten. Ett mindre värde på avrinningskoefficienten innebär därmed en mindre volym vatten som avrinner på takytan. Tabell 7. Avrinningskoefficienter för gröna tak vid olika täckningsdjup (FLL, Green Roofing Guideline). Täckningsdjup (cm) Avrinningskoefficient , , , ,3 >50 0,1 Förutom fördelarna inom avrinningshantering kan gröna tak bidra med en positiv inverkan på områdets biodiversitet där bland annat olika insekter kan trivas. Det kan också bidra till att i viss mån dämpa buller. Nackdelar med gröna tak är att de kan innebära en högre anläggningskostnad än vid anläggning av ett traditionellt tak samt att anläggningen också kan ha ett större skötselbehov. I detta fall bedöms dock varken anläggningskostnader eller skötselbehov bli särskilt stort eftersom gröna tak endast skulle vara aktuellt för mindre takytor inom planområdet. Figur 20 förevisar ett exempel på hur gröna tak kan se ut vid anläggning på mindre takytor. Figur 20. Exempel på grönt tak på en mindre byggnad (Foto: Sweco) 25(27)

30 8 Diskussion och slutsats Exploateringen av Sigurd 3 kommer enligt genomförda beräkningar att leda till ett något mindre dagvattenflöde och halter av föroreningar jämfört med dagens (2016) markanvändning. Flödesminskningen beror på en mindre andel hårdgjord yta efter exploatering. Således föreligger inget behov av att fördröja dagvatten från större regnhändelser efter exploatering. Planområdets närhet till Mälaren anges av VAhuvudmannen Mälarenergi som ytterligare ett skäl på att krav på fördröjning inte finns. Av de föroreningar som undersökts i denna utredning underskreds föreslagna riktvärden i samtliga fall med undantag för kadmium. Detta beror främst på antagandet att ingen fordonstrafik kommer att tillåtas på rampnivån och att ytan därmed inte kommer att belastas med trafikrelaterade föroreningar. I och med att föroreningsnivåerna minskar tyder det på att exploateringen inte försämrar statusen i Mälaren utan till och med bidrar till att nå miljökvalitetsnormerna. Det är samtidigt viktigt att påpeka att utan en korrekt höjdsättning av infarter till parkeringsgaraget på marknivå finns det stor risk för att dagvatten kan rinna in och föra med sig föroreningar ut från området. En korrekt höjdsättning är samtidigt viktig för att minimera risken för översvämningar vid kraftiga regn. Det gäller både planområdets marknivå tillika parkeringsgarage samt rampnivå. En samordnad strategi för dagvattenhantering för Sigurd 3 och det nya Resecentrumet rekommenderas för att minimera risken för att planområdena påverkar varandra negativt. Detta gäller i synnerhet den framtida höjdsättningen för respektive område och därmed risken för översvämning. Åtgärder som föreslagits i utredningen strävar efter att, utifrån planområdets markförutsättningar, uppfylla målen i stadens dagvattenpolicy. Detta inkluderar att dagvatten ska ses som en resurs vid utbyggnad av staden samt att det ska göras synligt och en del av gestaltningen. Föreslagna åtgärder inkluderar förutom principiell höjdsättning för respektive plannivå även fördröjning genom grönytor, permeabla beläggningar samt växtbäddar i kombination med dagvattenrännor, winter gardens, gröna tak på mindre byggnader samt oljeavskiljare i parkeringsgaraget. 26(27)

31 9 Litteraturförteckning Bjarke Ingels Group, Västerås Resecentrum tilläggsuppdrag Sigurd 3. Detaljplanunderlag 21 augusti Bjarke Ingels Group, Sigurdkvarteret i Västerås. Detaljplanunderlag 23 mars 2016 Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Länsstyrelsens WebbGIS, Tillgänglig via < (gäller SMHI:s skyfallskartering)> Naturvårdsverket, Oljeavskiljare Fakta [pdf] Tillgänglig via < Riktvärdesgruppen, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp [pdf] Tillgänglig via Svenskt Vatten, P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering - råd vid planering och utförande. Svenskt Vatten, P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem. Sveriges Geologiska Undersökning, Kartvisare, jordarter. Tillgänglig via < , , , > VISS (2017) Vatteninformationssystem Sverige. Tillgänglig via < Västerås stad Dagvattenpolicy i Västerås. [pdf] Tillgänglig via < gvattenpolicy.pdf> 27(27)