RAPPORT. Dagvattenutredning Bäckby Centrum, detaljplan 1824, Västerås VÄSTERÅS STAD VÄSTERÅS VATTEN OCH MILJÖ UPPDRAGSNUMMER

Transkript

1 VÄSTERÅS STAD Dagvattenutredning Bäckby Centrum, detaljplan 1824, Västerås UPPDRAGSNUMMER VÄSTERÅS VATTEN OCH MILJÖ JENNIE BRUNDIN MATTHIAS BORRIS CAMILLA HÄGG WICKMAN GUSTAF JOSEFSSON KÖHLER

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdrag och syfte Organisation 1 2 Riktlinjer för planering av dagvatten Västerås dagvattenpolicy Förslag till riktvärden för dagvatten Svenskt Vattens publikation P Områdesbeskrivning Nuläge Efter exploatering 4 4 Förutsättningar Flödesvägar, avrinningsområden och lågpunktsanalys Geologi Recipient 7 5 Beräkningar Indata 8 6 Resultat Dagvattenflöden och erforderlig fördröjningsvolym Föroreningsberäkningar 10 7 Förslag på dagvattenhantering Systemlösning för dagvatten Genomsläpplig beläggning Växtbäddar Skelettjordar på gatumark Gröna tak Utkastare för takvatten Multifunktionella ytor Principiell höjdsättning och sekundära avrinningsvägar Reningseffekt i föreslagna anläggningar 21 8 Förslag på planbestämmelser för dagvatten 22 9 Slutsatser Litteraturförteckning 25 DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

3 Bilaga Förslag till systemlösning för dagvatten Bäckby centrum, DP 1824 DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

4

5 1 Inledning 1.1 Uppdrag och syfte Uppdraget omfattar dagvattenutredning till detaljplan för Bäckby Centrum, dp 1824, Västerås. I linje med Västerås stads dagvattenpolicy ska dagvatten utredas. Dagvattenutredningen syftar till att ge förutsättningar för hur dagvatten ska kunna hanteras och tas omhand inom det aktuella planområdet. Följande moment ingår i utredningen: 1.2 Organisation Beskrivning av rådande förutsättningar vad gäller jordarter, grundvatten mm. Översiktlig illustration av berörda avrinningsområden i nuläget och flödesvägar inom och i anslutning till planområdet vid stora flöden till följd av kraftiga regn. Illustration sker även av planområdets potentiella lågpunkter eller instängda områden, som utifrån översvämningssynpunkt, kan utgöra en risk för framtida byggnationer. En principlösning av höjdsättning presenteras för att förhindra skador på anläggningar och fastigheter orsakade av skyfall. Översiktliga beräkningar av dimensionerande flöde och föroreningsbelastning som planområdet ger upphov till idag samt vilken förändring som kan förväntas av den nya markanvändningen i form av ökade flöden och föroreningsbelastning. Förslag på åtgärder för öppet omhändertagande av dagvatten i form av rening och fördröjning ges i kombination med översiktliga förslag på lämpliga platser för detta. Förslag ges på hur dagvattnet kan användas som en del i områdets gestaltning. Åtgärderna ska sträva efter att klara den aktuella begränsningen på utflöde från planområdet som uppgår till maximalt 15 liter per sekund och hektar. Beställare Uppdragsledare Handläggare Handläggare Intern kvalitetsgranskning Extern kvalitetsgranskning Teknik- och fastighetsförvaltningen, Västerås stad Jennie Brundin, Sweco Matthias Borris, Sweco Camilla Hägg Wickman, Sweco Gustaf Josefsson Köhler, Sweco Lena Höglund, Mälarenergi AB 2 Riktlinjer för planering av dagvatten I arbetet med dagvattenutredningen för den aktuella detaljplanen har ett antal dokument varit styrande vid bedömningar av dagvattensituationen och för de förslag på åtgärder som anges i denna utredning: 1(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

6 2.1 Västerås dagvattenpolicy Västerås stad antog under 2014 en dagvattenpolicy med syftet att ta fram strategier för att kunna hantera dagvatten på ett miljömässigt och kostnadseffektivt sätt. I policyn redovisas elva övergripande mål (Västerås stad, 2014): Dagvattenflöden till Mälaren minimeras. Grundvattenbalansen upprätthålls. Övergödning och föroreningar orsakade av dagvatten minimeras i grundvatten, sjöar och vattendrag. Dagvatten ses som en resurs vid utbyggnad av staden. Skador orsakade av dagvatten förebyggs och minimeras på fastigheter och anläggningar. Staden arbetar för en hållbar dagvattenhantering inom egna verksamheter och agerar som god förebild för privata aktörer. Kunskapen om dagvatten ökar. Dagvatten ska renas och fördröjas så nära källan som möjligt. I första hand ska tröga system användas. Förorenaren betalar. Dagvatten ska göras synligt och vara en del av gestaltningen. Dagvatten ska utredas i alla planer. 2.2 Förslag till riktvärden för dagvatten Det finns idag inga fastställda riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Bedömningar görs från fall till fall utifrån referensvärden och bedömningar av recipientens känslighet. Behov kan dock finnas att ibland använda rikt-/jämförelsevärden för att spegla påverkan från dagvatten på recipient ur föroreningssynpunkt. Med anledning av detta tog Riktvärdesgruppen under 2009 fram riktvärden för föroreningar i dagvatten som ska fungera som en indikator på om rening av dagvattnet är nödvändigt. Reningen ska då göras med bästa möjliga teknik och till en rimlig kostnad med målsättningen att åtgärderna leder till att riktvärdena inte överskrids (Riktvärdesgruppen, 2009). Västerås stads dagvattenpolicy utgår förutom från de elva målen även från Riktvärdesgruppens riktvärden för att bedöma om dagvatten bör omhändertas och renas. De finns olika nivåer på dessa riktvärden beroende på typen av recipient samt om utsläppet sker direkt till recipient eller om dagvattnet först leds via dike, damm eller ledning och därefter till recipienten. 2(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

7 2.3 Svenskt Vattens publikation P110 Svenskt Vattens P110 är en publikation som ger rekommendationer för hur nya exploateringsområden ska uppnå uppsatta funktionskrav för skydd av anläggningar och bebyggelse (Svenskt Vatten, 2016). Publikationen berör även befintliga områden och visar att mycket arbete kommer att krävas för att uppnå en förbättrad säkerhet mot översvämning i befintliga samhällen och reducera utsläppen av dagvattenföroreningar till recipienter. Huvudbudskapen i P110 är övergripande krav och förutsättningar för samhällenas avvattning, dimensionering och utformning av nya dagvattenledningar, dimensionering och utformning av nya spillvattenledningar, och hur vatten från husgrundsdräneringar ska avledas och tas om hand. I syfte att ta hänsyn till framtida klimatförändringar föreslår Svenskt Vatten att nederbördsintensiteten ska ökas med 25 % i beräkningar då utredning av dagvattenfrågan sker. Ledningssystemen ska även, som ett minimikrav, dimensioneras för att klara en nederbörd med återkomsttiden 5 år vid fylld ledning och 20 år för trycklinjen i marknivån för tät bebyggelse. Då nya dagvattensystem ska anläggas är det också grundläggande att husgrunder och byggnader inte översvämmas då kapaciteten i ledningar och öppna diken överskrids. Därmed är det viktigt att ta hänsyn till hur byggnader ska höjdsättas så att ytligt rinnande dagvatten kan rinna undan utan att skada bebyggelse. Fastigheten ses i denna utredning som tätortsbebyggelse. 3 Områdesbeskrivning 3.1 Nuläge Det aktuella planområdet är ca 3,9 ha och ligger i Bäckby centrum i den västra delen av Västerås. Området består av lokalgator, en fotbollsplan och två tomma delar där en förskola och skola tidigare låg (Figur 1). 3(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

8 Figur 1. Planområdet för Bäckby C före exploateringen. 3.2 Efter exploatering Bäckby C ingår i det planprogram som har tagits fram för Bäckby. Visionen i planprogrammet är den trygga och stolta stadsdelen. En del av syftet är att den yttre miljön ska få en förnyelse och utveckling. Dels genom nya byggrätter men också en översyn av kommunikation och tillgänglighet. (Västerås stad, 2013) I området för den nya detaljplanen planeras det för ny bebyggelse i form av flerfamiljshus med innergårdar, radhus samt en matbutik. För att underlätta för kollektivtrafiken ska de två befintliga gatorna Smältverksgatan och Välljärnsgatan byggas samman. Detta genom att anlägga en sammankopplande diagonal mellan gatorna. Förslag på utformning ses i Figur 2. 4(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

9 Figur 2. Förslag på utformning av planområdet efter exploatering. 4 Förutsättningar Planen innefattar anläggning av ny sammankopplande väg. Dagvattenhanteringen för denna väg har en egen planering och ingår ej i denna utredning. På grund av detta har 0,4 hektar räknats bort från den totala arean. Detta har gjorts både före och efter exploatering för att få rätt värden på jämförelserna. 4.1 Flödesvägar, avrinningsområden och lågpunktsanalys Utifrån befintlig höjdsättning har en analys av flödesvägar, avrinningsområden och lågpunkter utförts. Resultatet visas i Figur 3. 5(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

10 Avrinningsområden och lågpunkter Plangräns Rinnvägar Delavrinningsområden ARO1 ARO2 Lågpunkter Djup 1,9 m Djup 0,2 m Figur 3. Avrinningsområden och rinnvägar inom och I anslutning till planområdet. I nuläget avvattnas området genom två delavrinningsområden som båda rinner ut ur planområdet i den sydöstra delen. Inom planområdet finns det även ett antal instängda områden, och de bör tas hänsyn till vid exploatering och utformningen av dagvattensystemet. I angränsning till planområdet finns några lågpunkter. Flöden till dessa lågpunkter bör minimeras. 4.2 Geologi Analys av områdets jordarter har utförts utifrån SGU:s jordartskarta och resultatet visas i Figur 4. Planområdet består av postglacial finlera med en liten del av glacial lera. Infiltrationsmöjligheterna bedöms som begränsade då planområdet består av lera. 6(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

11 Figur 4. Jordartskarta för planområdet. 4.3 Recipient Utifrån SMHI:s kartering av tillringsområden (Figur 5) bedöms Mälaren- Västeråshamnområde (SE ) vara recipient för planområdet. Den är till ytan ca 7 kvadratkilometer stor. Miljökvalitetsnormer (MKN) används som ett styrinstrument inom förvaltning av vatten. Normerna uttrycker den kvalitet som en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Ekologiska statusen bedöms i nuläget som måttlig. Kemisk status uppnår ej god. God kemisk ytvattenstatus nås trots att halten Bromerad difenyleter samt Kvicksilver och Kvicksilverföreningar överskrids. Dessa ämnen gäller som undantag och har på så vis mindre stränga krav då halterna bedöms tekniskt omöjliga att sänka. 7(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

12 8(26) Figur 5. Tillringsområdet till recipient för planområdet (Länsstyrelsen WebbGIS). 5 Beräkningar Beräkning av dagvattenflöden och föroreningsbelastning utfördes med hjälp av den webbaserade recipient- och dagvattenmodellen StormTac (v17.3.3). Modellen är ett planeringsverktyg där översiktliga beräkningar av flöden och koncentrationer av olika föroreningar kan utföras. Nödvändiga indata består i modellen av nederbördsdata samt det aktuella områdets area och markanvändning. Till beräkningarna nyttjar modellen vetenskapligt granskade schablonhalter av föroreningar baserade på flödesproportionell provtagning. 5.1 Indata Det nederbördsvärde som använts till beräkningar av dagvattenflöden och föroreningar är 620 mm vilket gäller för Västerås. Beräkningarna gjordes utifrån ett regn med en återkomsttid på 20 år och en klimatfaktor på 1,25. Tillåtet utflöde har satts till 15 liter per sekund och hektar. Flöden beräknas med hjälp av rationella metoder. Markanvändning före exploatering har tolkats utifrån flygfoto medan arealer för markanvändningen efter exploatering beräknades efter Figur 2 (Illustrationskartan). Markanvändning före och efter exploatering redovisas i Tabell 1. För promenadstråket har en relativt hög avrinningskoefficient på 0,8 använts då markbeläggningen vart okänd. I beräkningarna har hela planområdet använts som ett avrinningsområde och inte delats in i de avrinningsområden som Figur 3 visar. Tillvägagångssättet har använts då den DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

13 ytliga avrinningen sker i två områden och den tekniska avrinningen i form av ledningar sker i ett system. För volymberäkningar av fördröjningsåtgärderna har standardutformning enligt StormTac använts. Tabell 1. Markanvändning före och efter exploatering. Markanvändning Avrinningskoeff. Före exploatering (ha) Efter exploatering (ha) Lokalgata m. öppet dike 0,6 1,7 - Gräsyta 0,1 1,3 - Grusyta 0,40 0,5 - Flerfamiljhusområde 0,45-1,5 Parkering 0,8-0,2 Torg (Promenadstråk) 0,8-0,5 Lokalgata 0,8-1,3 Total area 3,5 3,5 Reducerad area 1,5 2,2 6 Resultat 6.1 Dagvattenflöden och erforderlig fördröjningsvolym Beräknade dimensionerande flöden vid ett 20-årsregn och en klimatfaktor på 1,25 och erforderliga fördröjningsvolymer redovisas i Tabell 2. Transport av dagvatten antas före exploatering ske både via diken och på mark. Efter exploatering antas transport av dagvatten ske i ledningar. Rinnsträckan antas vara samma före och efter exploateringen. Tabell 2. Dimensionerande flöden och erforderliga fördröjningsvolymer. Uppskattad Rinnsträcka (m) 330 Dimensionerande flöde före exploatering 1 (l/s) 320 Dimensionerande flöde efter exploatering 1 (l/s) 790 Fördröjningsbehov på inom planområdet 3 (m 3 ) Vid ett 20-årsregn och en klimatfaktor på 1,25 3 För att uppnå ett utflöde på 15 l/s*ha vid dimensionerande flöde 9(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

14 För att klara kravet på utsläppsflöden av dagvatten ifrån planområdet krävs det fördröjningsåtgärder, vilka beskrivs i kapitel Föroreningsberäkningar Då marken idag till stor del består av gräs leder det sannolikt till förhöjda föroreningskoncentrationer efter exploateringen. Detta indikerar ett behov av dagvattenrening. Resultat av föroreningsberäkningarna och riktvärden enligt Västerås stads dagvattenpolicy visas i Tabell 3. Tabell 3. Föroreningskoncentrationer före och efter exploatering samt riktvärden enligt Västerås Stad. Ämne Enhet Innan exploatering Efter exploatering Riktvärde (Mälaren Nivå 2) 1 P mg/l 0,11 0,17 0,25 N mg/l 1,2 1,5 3 Pb ug/l 6, Cu ug/l Zn ug/l Cd ug/l 0,14 0,33 0,5 Cr ug/l 0,97 5,2 25 Ni ug/l 1 4,5 30 Hg ug/l 0,038 0,042 0,07 SS mg/l Oil mg/l 0,13 0,37 0,7 PAH16 ug/l 0,29 0,62 - BaP ug/l 0,048 0,022 0,07 1 utsläpp till diken eller damm innan det släpps till recipient 10(26) I nuläget överstiger inga värden de riktvärden som finns för Mälaren. Koncentrationer för samtliga ämnen med undantag för BaP ökar efter exploatering jämfört med före exploatering. Inget ämne överskrider riktvärdena. Detta leder till slutsatsen att vattnet behöver renas innan det släpps ifrån planområdet för att uppnå fastställda MKN för recipienten. Ur dagvattenkvalitetsperspektiv är det också viktigt att studera föroreningsmängder som når recipienten på årsbasis, då vissa föroreningar kan leda till kroniska effekter i miljön och därmed försämra miljökvalitetsnormer för respektive recipient. Beräknade föroreningsmängder före och efter exploateringen presenteras i Tabell 4. DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

15 Tabell 4. Föroreningsmängder på årsbasis som genereras inom planområdet. Ämne Enhet Före exploatering Efter exploatering P kg/år 1,2 2,7 N kg/år Pb kg/år 0,067 0,18 Cu kg/år 0,2 0,41 Zn kg/år 0,48 1,1 Cd kg/år 0,0015 0,0052 Cr kg/år 0,01 0,084 Ni kg/år 0,011 0,072 Hg kg/år 0,0004 0,0068 SS kg/år Oil kg/år 1,4 6 PAH16 kg/år 0,0031 0,0099 BaP kg/år 0, ,00035 En ökning i både flöden och föroreningshalter i samband med exploateringen leder till att också föroreningsmängderna ökar. 7 Förslag på dagvattenhantering 7.1 Systemlösning för dagvatten Beräkningar av dagvattenflöden och föroreningsbelastning indikerar att dagvatten från planområdet behöver fördröjas och renas för att nå de krav som definierats ur dagvattensynpunkt. Åtgärderna som implementeras bör också bidra till att göra dagvattnet till en del av områdets gestaltning. Systemlösningen som föreslås för planområdet omfattar flera olika lösningar i mindre skala och består huvudsakligen av växtbäddar vid parkeringar, innergårdar och promenadstråket samt skelettjordar längs lokalgatorna (Figur 6 och bilaga). Växtbäddar och skelettjordar längs lokalgator och på parkeringar syftar till att rena och fördröja dagvattnet från parkeringar och vägytor. Där den största andelen föroreningar förväntas. Växtbäddar på innergårdarna renar och fördröjer dagvatten från tak och gårdar. Takvattnet från byggnaderna leds till växtbäddarna på innergårdarna. För ytterligare rening och för ökade fördröjningsmöjligheter föreslås också gröna tak, permeabla beläggningar och multifunktionella ytor inom planområdet. 11(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

16 De åtgärder som rekommenderas i systemlösningen förklaras mer utförligt i följande avsnitt. Figur 6. Föreslagen systemlösning för planområde Tabell 5 visar hur mycket fördröjningsvolym de olika lösningarna bidrar med samt vilken area som behövs för att skapa denna fördröjning. Tabell 5. Redovisning av skapad fördröjningsvolym. Fördröjningsåtgärd Area åtgärd Fördröjningsvolym m 2 m 3 Växtbäddar parkeringar Växtbäddar innergårdar Växtbäddar promenadstråk Skelettjordar Totalt Med den föreslagna utformningen av fördröjningsåtgärderna på planområdet uppnås en tillgänglig fördröjningsvolym på 810 m 3 vilket är tillräcklig för att uppnå fördröjningskravet. Då planområdet också kommer ta emot vatten ifrån omkringliggande områden, så föreslås det att det anläggs ytterligare fördröjningsåtgärder som beskrivs i efterföljande kapitel. 12(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

17 7.2 Genomsläpplig beläggning Som alternativ till tät asfalt kan olika typer av vattengenomsläpplig beläggning anläggas på ytor som inte ska underbyggas. Exempel på sådana beläggningar är grus, marksten med genomsläppliga fogar, hålsten och genomsläpplig asfalt. Dagvattnet tillåts att infiltrera direkt i ytan och möjlighet ges att skapa ett magasin i fyllningen under beläggningens yta, ett så kallat luftigt bärlager. I Figur 7 redovisas exempel på olika typer av genomsläpplig beläggning. Regelbundet underhåll är mycket viktigt för att anläggningen ska behålla sin genomsläpplighet. Permeabla asfaltsytor bör exempelvis vakuumsugas en till två gånger per år. Figur 7. Exempel på olika typer av permeabel beläggning. 7.3 Växtbäddar Kvarterens gårdar kan anläggas som gröna gårdar med växtbäddar. En grön miljö bidrar till att göra innergården mer estetiskt tilltalande samtidigt som fördröjning och viss rening av dagvatten erhålls i växtbäddsjorden och av de planterade växterna. Figur 8 visar på exempel på hur gröna gårdar med växtbäddar kan utformas. Växtbäddar kan anläggas antingen som upphöjda eller nedsänkta lådor där växtlighet i form av träd, gräs och örter planteras. Då områdets infiltration troligtvis är begränsad på grund av lera kan växtbäddarna anläggas med dränering som vid behov kan leda dagvattnet till ledningssystemet. I och med porositeten i växtbädden kan vatten kvarhållas. Växtbäddar bör också anläggas i anslutning till parkeringsplatser inom området eftersom att parkeringsplatserna kommer att stå för en hög andel av de föroreningar som genereras inom planområdet. Figur 9 visar ett exempel där dagvatten från parkeringsytor leds till nedsänkta växtbäddar. Förutom fördelarna inom avrinningshantering kan dessa lösningar bidra med en positiv inverkan på områdets utseende och biodiversitet. 13(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

18 Figur 8. Exempel på utformning av växtbäddar på kvartersmark. Till vänster: Innergård, Hammarby sjöstad, Stockholm. Till höger: Nedsänkt växtbädd i Paris Foto: Sweco. Figur 9. Exempel på nedsänkta växtbäddar I anslutning till parkering. Foto: Sweco. 7.4 Skelettjordar på gatumark För att rena och fördröja dagvatten från vägytor och parkeringar längs gatan kan träd i skelettjordar användas (Figur 10). Anläggningen bidrar även till att förhöja gatornas estetiska intryck och göra dagvattnet till en del av den urbana gestaltningen. Genom att leda dagvattnet till träd i skelettjordar reduceras också risken för att träden torkar, vilket ofta kan utgöra ett problem för träd som planteras i en hårdgjord miljö. 14(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

19 Skelettjorden ger utrymme för trädrötter och är bärande för ovanliggande hårdgjord yta. Porositeten i anläggningen kan antas ligga mellan 0,1 0,3 vilket motsvarar att 1 m 3 skelettjord kan magasinera omkring liter vatten. För att ett träd ska trivas i en skelettjord rekommenderas att trädet placeras i minst 15 m 3 skelettjord. Detta innebär att varje träd möjliggör fördröjning av cirka 2 m 3 dagvatten. Brunnar till skelettjordar kan placeras nedanför trottoarkant till vilka körytorna lutas. Luftoch vattentillförsel till träden erhålls genom anläggning av luftbrunnar. Skelettjordarna förses med dränering i botten kopplad till en dagvattenbrunn vilket möjliggör vidare bortledning av dagvattnet via ledningsnätet. Exempel på skelettjordsutformning visas I Figur 11. Figur 10. Träd i skelettjord vid Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. Foto: Sweco. 15(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

20 Figur 11. Exempel på utformning av en skelettjord och dess olika komponenter (Illustration: Dagvattenguiden, 2016). 7.5 Gröna tak Gröna tak är ett samlingsbegrepp för vegetationstäckta tak och kan anläggas i syfte att minska och utjämna flöden från takytor. Växtligheten kan exempelvis bestå av sedumväxter, olika typer av mossor, lökväxter och tåliga blommor. Om de gröna taken ges en större jordtjocklek minskar avrinningskoefficienten och därmed ökar takets fördröjningskapacitet. I Tabell 6 ges exempel på hur tjockleken på jordlagret påverkar avrinningskoefficienten. Ett mindre värde på avrinningskoefficienten innebär därmed en mindre volym vatten som avrinner på takytan. Tabell 6. Avrinningskoefficienter för gröna tak vid olika täckningsdjup (FLL, Green Roofing Guideline). Täckningsdjup (cm) Avrinningskoefficient , , , ,3 >50 0,1 16(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

21 Förutom fördelarna inom avrinningshantering kan gröna tak bidra med en positiv inverkan på områdets biodiversitet. Det kan också bidra till att göra området mer estetiskt tilltalande samt i viss mån även dämpa buller. Nackdelar med gröna tak är att de kan innebära en högre anläggningskostnad än vid anläggning av ett traditionellt tak samt att anläggningen också kan ha ett större skötselbehov. Figur 12 förevisar ett exempel på hur gröna tak kan se ut. Figur 12. Exempel på grönt tak. (Foto: Sweco) 7.6 Utkastare för takvatten För att ytterligare minska bidraget av dagvatten ifrån takytor föreslås det att takvattnet ska avledas via utkastare till intilliggande grönyta, dvs. takavvattningen ska inte ledas ned i ledningar under mark. Denna metod kan tillämpas inom de områden där det finns växtbäddar eller andra grönområden att tillgå. Utkastare bidrar till en trögare avrinning och möjliggörande av infiltration av dagvattnet samt fastläggning av föroreningar på dess väg. För illustration av utkastare över intilliggande yta se Figur (26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

22 Figur 13. Illustration av utkastare från takytor. 7.7 Multifunktionella ytor På innergårdarna kan multifunktionella ytor anläggas (Fel! Hittar inte referenskälla.). Dessa ytor utformas som nedsänkningar i marken och syftar till att utjämna flöden och minimera risken för skador vid kraftig nederbörd. Multifunktionella ytor kan också utnyttjas till andra ändamål under torrväder, exempelvis som lekplats eller bollplan. 18(26) Figur 14. Exempel på en multifunktionell yta i stadsmiljö (Malmö Stad, 2017). 7.8 Principiell höjdsättning och sekundära avrinningsvägar Fastigheter föreslås höjdsättas till en högre nivå än angränsande gata, vilket medför att dagvatten vid extrem nederbörd kan avledas via gator och grönytor vid händelse av att dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas. Höjdsättningen för färdigt golv behöver anpassas för att erhålla tillräckligt skydd mot skador. Färdigt golv behöver normalt anläggas minst 0,2 meter över angränsande gata enligt VA-huvudmannen Mälarenergi. Höjdsättning i anslutning till husfasader bör utformas enligt Figur 15 (Alm och Pirard, 2014). Detta motsvarar en utkastare på cirka 20 centimeter samtidigt som marken DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

23 närmast fasad hårdgörs i syfte att undvika belastning på byggnadens dräneringssystem. Marklutningen rekommenderas till 2 procent de första tre metrarna från utkastaren och därefter cirka 1 3 procent för att inte riskera att dagvatten rinner in mot byggnaden. Figur 15. Principiell höjdsättning enligt Alm och Pirard (2014). I samband med ombyggnationen av Bäckby C måste det i ett tidigt skede säkerställas att sekundära avvattningstråk planeras för en säker avledning av vatten vid extrema regn (100-årsregn). Detta måste man tänka på vid höjdsättning av nya vägar för att undvika instängda områden och minska risken för skador på bebyggelse vid extrema regn. Figur 16 visar de nuvarande sekundära avvattningstråk som passerar planområdet. 19(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

24 Figur 16. Nuvarande sekundära avvattningstråk inom planområdet. I samband med ombyggnationen kommer dessa rinnvägar påverkas, dels av nya byggnader och dels av nya vägar som sträcker sig genom planområdet. Genom en planerad höjdsättning måste det därför säkerställas att vattnet kan avledas på ett säkert sätt vid extrema regn. Figur 17 visar ett förslag till sekundära rinnvägar efter ombyggnationen. Förslaget utgår ifrån befintlig höjd inom området. Ett alternativt avvattningsstråk är att vattnet följer det planerade promenadstråket. 20(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

25 Figur 17. Förslag till sekundära avvattningstråk efter ombyggnationen För att möjliggöra detta avvattningstråk så ska vissa principer följas vid höjdsättningen: I områden där rinnvägarna måste ändra riktning (t.ex. i en kurva) ska vägarna enkelskevas för att leda om vattenflöden. Vägar som passeras av sekundära rinnvägar får inte utgöra hinder för detta (t.ex. bör eventuell kantsten sänkas ner). Byggnader som passeras av sekundära avvattningstråk bör höjas upp för att minska risken för skador. 7.9 Reningseffekt i föreslagna anläggningar Inga ämnen överskrider riktvärdena för dagvattenutsläpp före eller efter exploatering. Efter exploateringen ökar halten samt mängden föroreningar. Föreslagna åtgärder kommer att reducera föroreningarna i dagvattnet markant (Tabell 7 och Tabell 8). Rening sker främst genom fastläggning av föroreningar i växtlighet och mark. 21(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

26 Tabell 7. Uppskattade värden efter rening i respektive föreslagen anläggning (StormTac, 2014). Föroreningskoncentration (ug/l) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS olja Växtbäddar parkeringar Efter rening ,8 6,8 11 0,03 1,9 1 0, Växtbäddar promenadstråk Efter rening , ,03 1,6 1 0, Växtbäddar innergårdar Efter rening , ,03 3,3 1 0, Skelettjordar Efter rening ,9 6,8 15 0,1 0,47 1,2 0, Tabell 8. Uppskattad reningseffekt i respektive föreslagen anläggning (StormTac, 2014). Reningseffekt (%) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS olja Växtbäddar parkeringar Växtbäddar promenadstråk Växtbäddar innergårdar Skelettjordar Utifrån detta bedöms föroreningsutsläpp från planområdet som försumbart under förutsättning att de förslagna åtgärderna implementeras och underhålls regelbundet för att upprätthålla deras funktion. Förutom fördelarna inom avrinningshantering (såsom rening) kan de föreslagna lösningarna bidra med en positiv inverkan på områdets biodiversitet. 8 Förslag på planbestämmelser för dagvatten Vid arbetet med detaljplanen är det grundläggande att reglera den markanvändning som krävs för att möjliggöra föreslagen dagvattenhantering. Detta omfattar normalt att reservera den mark som behövs för dagvattenanläggningar och sekundära avrinningsvägar, fastslå marknivåer samt i den mån det är nödvändigt begränsa bebyggelse eller markytans utformning. I Figur 18 ges ett förslag på mark som bör låsas för att en tillfredställande dagvattenhantering ska kunna erhållas inom planområdet. Markeringarna för skelettjordar samt växtbäddar till parkeringar är i skala medans punkterna visar inom vilka områden det behövs plats för fördröjning. 22(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

27 Figur 18. Förslag på planbestämmelser för dagvatten. Markeringarna för skelettjordar samt växtbäddar till parkeringar är i skala medans punkterna visar inom vilka områden det behövs plats för fördröjning. 23(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

28 9 Slutsatser Dagvattenutredningen för planområdet visar följande: Genomförda beräkningar av de dimensionerade flödena visar på behov av fördröjningsåtgärder inom området för att inte överskrida det tillåtna utflödet på 15 liter per sekund och hektar vid regn med 20 års återkomsttid. De föreslagna åtgärderna består främst av nedsänkta växtbäddar vid parkeringsplatser, innergårdar och aktivitetsstråket samt skelettjordar längs lokalgatorna. De föreslagna dagvattenåtgärderna kommer även att tillföra rening av dagvatten för att inte överskrida Västerås stads riktvärden för utsläpp av föroreningar och för att uppnå fastställda MKN för respektive recipient. I samband med ombyggnationen av Bäckby C måste det i ett tidigt skede säkerställas att sekundära avvattningstråk planeras för en säker avledning av vatten vid extrema regn (100-årsregn). 24(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

29 10 Litteraturförteckning Alm, H., Pirard J., Dagvattenhantering En exempelsamling. Uppsala Vatten. Tillgänglig via: < dovisningar/dagvatten_exempelsamling.pdf> Malmö Stad, Teknisk handbok, Projektering dagvatten och skyfall. Tillgänglig via: < Riktvärdesgruppen, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp [pdf] Tillgänglig via: Svenskt Vatten, P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem. Sveriges Geologiska Undersökning, Kartvisare, jordarter. Tillgänglig via: < , , , > VISS (2016) Vatteninformationssystem Sverige. Tillgänglig via: < Västerås stad Planprogram för Bäckby. [pdf] Tillgänglig via: < ogram+pp+31+planhandling.pdf> Västerås stad Dagvattenpolicy i Västerås. [pdf] Tillgänglig via: < gvattenpolicy.pdf> 25(26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS

30 Bilaga Förslag till systemlösning för dagvatten Bäckby centrum, detaljplan (26) DAGVATTENUTREDNING BÄCKBY CENTRUM, DETALJPLAN 1824, VÄSTERÅS