RAPPORT. Dagvattenutredning för detaljplan för del av Sjötullen 1:2 m.fl. KÖPINGS KOMMUN VÄSTERÅS VATTEN OCH MILJÖ UPPDRAGSNUMMER

Transkript

1 KÖPINGS KOMMUN Dagvattenutredning för detaljplan för del av Sjötullen 1:2 m.fl. UPPDRAGSNUMMER VÄSTERÅS VATTEN OCH MILJÖ CAMILLA HÄGG WICKMAN GUSTAV WREDH KAROLINA BENNITZ

2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdrag och syfte Organisation 2 2 Riktlinjer för planering av dagvatten Svenskt Vattens publikation P Miljökvalitetsnormer Förslag till riktvärden för dagvatten 3 3 Förutsättningar Områdesbeskrivning Recipienter och MKN Geologi och geohydrologi 8 4 Ytavrinning Flödesvägar, lågpunktsanalys och avrinningsområden 8 5 Beräkningar Metod och indata Resultat 11 6 Förslag på utformning av dagvattenhantering Systemlösning för dagvattenhantering Reningseffekt i föreslagna anläggningar Principiell höjdsättning och skyfallspåverkan 16 7 Förslag till planbestämmelser 17 8 Fortsatt arbete 17 9 Globala hållbarhetsmål Sammanfattning Litteraturförteckning 20 1(20) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV SJÖTULLEN 1:2 M.FL.

4 1 Inledning 1.1 Uppdrag och syfte Sweco har av Köpings kommun fått i uppdrag att utreda förutsättningar för omhändertagande av dagvatten inom området för detaljplan för del av Sjötullen 1:2 m.fl., Köpings tätort. Uppdraget omfattar: Beräkning av dagvattenflöden och föroreningar som området ger upphov till, före och efter exploatering. Eventuellt fördröjningsbehov efter exploatering redovisas. Beräknade föroreningshalter jämförs med relevanta riktvärden. Översiktlig illustration av vattnets rinnvägar och nivåer vid stora flöden till följd av kraftiga regn. Lämpliga åtgärder för rening- och fördröjning av dagvattnet ges vid behov. Åtgärderna ska sträva efter att uppnå ett utflöde från planområdet som inte överstiger utflödet före exploatering vid ett 20-årsregn. 1.2 Organisation Beställare Uppdragsledare Handläggare Intern granskning Köpings kommun Gustav Wredh, Sweco Environment Camilla Hägg Wickman, Sweco Environment Karolina Bennitz, Sweco Environment 2(20) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV SJÖTULLEN 1:2 M.FL.

5 2 Riktlinjer för planering av dagvatten I arbetet med dagvattenutredningen för den aktuella detaljplanen har ett antal dokument varit styrande vid bedömningar av dagvattensituationen och för de förslag på åtgärder som anges i denna utredning. Dessa presenteras kortfattat nedan. 2.1 Svenskt Vattens publikation P110 Svenskt Vattens P110 är en publikation som ger rekommendationer för hur nya exploateringsområden ska uppnå uppsatta funktionskrav för skydd av anläggningar och bebyggelse (Svenskt Vatten, 2016). Publikationen berör även befintliga områden och visar generellt sett att mycket arbete kommer att krävas för att uppnå en förbättrad säkerhet mot översvämning i befintliga samhällen och reducera utsläppen av dagvattenföroreningar till recipienter. P110 definierar vilka återkomsttider som ska gälla i olika typer av bebyggelse. Aktuellt område bör betraktas ligga i ett tätbebyggt område och därmed dimensioneras för 20 års återkomsttid för trycknivå i markyta och 5 års återkomsttid för fylld ledning. I syfte att ta hänsyn till framtida klimatförändringar föreslår Svenskt Vatten även att nederbördsintensiteten ska ökas med 25 % i beräkningar då utredning av dagvattenfrågan sker. Då nya dagvattensystem ska anläggas är det också grundläggande att husgrunder och byggnader inte översvämmas då kapaciteten i ledningar och öppna diken överskrids. Därmed är det viktigt att ta hänsyn till hur byggnader ska höjdsättas så att ytligt rinnande dagvatten från kraftiga skyfall kan rinna undan utan att skada bebyggelse. 2.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) används som ett styrinstrument inom förvaltning av vatten. Normerna uttrycker den kvalitet som en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Utifrån den så kallade Weserdomen (mål C-461/13) som avkunnades i EU-domstolen under 2015 får inte tillstånd ges till verksamheter (såsom industrietablering) om de riskerar att orsaka en försämring av en vattenförekomsts status. Det inkluderar även försämringar av status för enskilda kvalitetsfaktorer (t.ex. näringsämnen). 2.3 Förslag till riktvärden för dagvatten Det finns idag inga fastställda riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Bedömningar görs från fall till fall utifrån referensvärden och bedömningar av recipientens känslighet. Behov kan dock finnas att ibland använda rikt-/jämförelsevärden för att spegla påverkan från dagvatten på recipient ur föroreningssynpunkt. Med anledning av detta tog Riktvärdesgruppen i Stockholm under 2009 fram riktvärden för föroreningar i dagvatten (Tabell 1) som ska fungera som en indikator på om rening av dagvattnet är nödvändigt. Reningen ska då göras med bästa möjliga teknik och till en rimlig kostnad med målsättningen att åtgärderna leder till att riktvärdena inte överskrids (Riktvärdesgruppen, 2009). För området som behandlas i denna rapport är riktvärdena för mindre sjöar, nivå 2 3(20) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV SJÖTULLEN 1:2 M.FL.

6 aktuellt. I denna utredning används dessa halter endast som referenshalter för att visa på föroreningsgraden av vattnet. Tabell 1. Riktvärden för dagvattenutsläpp, riktvärden avser årsmedelhalter. Utsläpp till Mindre sjöar, vattendrag och havsvikar Större sjöar och hav Ämne Enhet Nivå 1 Nivå 2 Nivå 1 Nivå 2 Fosfor (P) µg/l Kväve (N) mg/l 2 2,5 2,5 3 Bly (PB) µg/l Koppar (Cu) µg/l Zink (ZN) µg/l Kadmium (Cd) µg/l 0,4 0,5 0,45 0,5 Krom (Cr) µg/l Nickel (Ni) µg/l Kvicksilver (Hg) µg/l 0,03 0,07 0,05 0,07 Suspenderad substans (SS) mg/l Oljeindex (Olja) mg/l 0,4 0,7 0,5 0,7 Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,003 0,07 0,05 0,07 Nivå 1 = utsläpp till recipient. Nivå 2 = utsläpp till dike eller damm innan det leds vidare till recipient. 4(20) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV SJÖTULLEN 1:2 M.FL.

7 3 Förutsättningar 3.1 Områdesbeskrivning Planområdet ligger vid hamnen i Köping, sydöst om centrala Köping. I Figur 1 visar recipienterna och planområdets placering. I Figur 2 visas planområdet före exploatering. I Figur 3 visas planområdet efter planerad exploatering. Figur 1. Planområdets och recipienternas placering i Köping (scalgo,2019). 5(20) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV SJÖTULLEN 1:2 M.FL.

8 Figur 2. Planområdet före den planerade exploateringen (Scalgo,2019). Figur 3. Bilderna visar planområdet efter exploatering. Plankarta utifrån underlag från Köpings Kommun (Köpings kommun) 6(20) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV SJÖTULLEN 1:2 M.FL.

9 3.2 Recipienter och MKN Utifrån SMHI:s kartering av tillrinningsområden bedöms vatten som avrinner från planområdet mynna i Mälaren- Köpingsviken (SE ). Recipienten ligger ca 350 m från planområdet. Figur 4 visar det avrinningsområde som planområdet tillhör. Miljökvalitetsnormer (MKN) används som ett styrinstrument inom förvaltning av vatten. Normerna uttrycker den kvalitet som en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Den ekologiska statusen för Mälaren-Köpingsviken är klassad som otillfredsställande. Problematiken beror på övergödning på grund av belastning av näringsämnen och miljögifter. Den kemiska statusen uppnår ej god på grund av kvicksilver och polybromerade difenyletrar. Den kemiska statusen exklusive kvicksilver och polybromerade difenyletrar uppnår god. Dessa ämnen är undantag som har mindre stränga krav än andra reglerade ämnen. Gränsvärdena för dessa ämnen överskrids i alla Sveriges undersökta ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten då utsläpp har skett under lång tid. Problemet beror främst på påverkan från långväga luftburna föroreningar. Problemen i Mälaren- Köpingsviken beror till stor del på näringsämnen. Vid rening av dagvatten från området bör stor vikt ligga på att rena dessa ämnen. Planområde Figur 4. Planområdets tillrinningsområde till recipienten (Länsstyrelsens WebbGIS). 7(20) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV SJÖTULLEN 1:2 M.FL.

10 3.3 Geologi och geohydrologi Enligt SGU:s jordartskarta, som visas i Figur 5, finns det inom området till största del postglacial finlera. Längs den sydvästra plangränsen finns en mycket liten andel med glacial lera. I det västra hörnet finns en liten del av sandig morän. I öster finns en del med svämsediment. I områden där lera eller finkorniga jordarter förekommer är möjligheten för vattnet att infiltrera generellt sett låg/obefintlig. Figur 5. Jordarter i och i anslutning till området (SGU Kartvisare). 4 Ytavrinning 4.1 Flödesvägar, lågpunktsanalys och avrinningsområden I Figur 6 visas lågpunkter och flödesvägar inom planområdet. Med dagens höjdsättning finns det några små lågpunkter där vatten vid kraftiga regn kan bli stående. Vattnet på dessa ställen kan bli stående med ett djup om minst 0,2 m. Lågpunkten i den nordvästra delen har ett djup på ca 0,5 m. Avrinningsområdena som visas i Figur 7 är små, i stort sätt i storlek med planområdet. Avrinningsområdena visar det område som bidrar till den ytliga avrinningen vid kraftiga regn då dagvattensystemen är fulla. Ett litet område visar på att inga stora mängder vatten från närliggande områden beräknas belasta planområdet vid dessa tillfällen. 8(20) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV SJÖTULLEN 1:2 M.FL.

11 Figur 6. Flödesvägar och lågpunkter inom planområdet (Scalgo,2019). Figur 7. Avrinningsområdet som planområdet tillhör. Röd markering visar planområdet. (Scalgo,2019) 9(20) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV SJÖTULLEN 1:2 M.FL.

12 5 Beräkningar 5.1 Metod och indata Beräkning av dagvattenflöden, fördröjningsvolymer och föroreningsbelastning utfördes med hjälp av den webbaserade recipient- och dagvattenmodellen StormTac (v19.2.1). Modellen är ett planeringsverktyg där översiktliga beräkningar av flöden och koncentrationer av olika föroreningar kan utföras. Nödvändiga indata består av nederbördsdata samt det aktuella områdets area och markanvändning. Till beräkningarna nyttjar modellen schablonhalter av föroreningar baserade på flödesproportionell provtagning. Årsnederbörden som använts till beräkningar av föroreningar är 665 mm (årsmedelnederbörd för SMHI:s station Köping korrigerad med en faktor 1,1 för vindavdrift). Beräkningarna av dimensionerande dagvattenflöden från exploateringsområdet gjordes utifrån ett regn med en återkomsttid på 20 år (trycknivå i markyta). En klimatfaktor på 1,25 har använts vid beräkningen av nederbördsintensitet. Flöden beräknas med hjälp av rationella metoden (flöde = reducerad area x nederbördsintensitet x klimatfaktor). Antagna rinnsträckor, vattenhastigheter och maximala utflöden redovisas i Tabell 2. I Tabell 3 visas vilka markanvändningar som använts vid beräkningarna. Tabell 2. Rinnsträckor och transporthastigheter. Rinnsträcka (m) Vattenhastighet före exploatering (m/s) Vattenhastighet efter exploatering (m/s) Max utflöde* (l/s) 800 0,5 (dike) 0,5 (dike) 880 *För att utflödet från området inte ska överskrida utflödet före exploatering. Tabell 3. Markanvändning inom planområdet (kvartersmark) före och efter exploatering. Markanvändning Avrinningskoeff. Före exploatering (ha) Efter Exploatering (ha) Industriområde 0,9 3,37 17,2 Ängsmark 0,075 6,22 5,9 Jordbruksmark 0,26 15,06 - Gata 0,85 1,24 2,8 Total area 25,9 25,9 Reducerad area 8,5 18,4 10(20) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV SJÖTULLEN 1:2 M.FL.

13 5.2 Resultat Dagvattenflöden och erforderlig fördröjningsvolym Beräknade dimensionerande flöden ut från exploateringsområdet vid ett 20-årsregn med en klimatfaktor på 1,25 samt erforderliga fördröjningsvolymer redovisas i Tabell 4. För att klara kravet att dagvattenflödet ut från området inte ska överskrida utflödet före exploatering krävs det fördröjningsåtgärder. Förslag på dessa beskrivs i kapitel 7. Tabell 4. Dimensionerande flöden och erforderliga fördröjningsvolymer. 20-årsregn Dimensionerande flöde före exploatering (l/s) 880 Dimensionerande flöde efter exploatering (l/s) 2200 Fördröjningsbehov* (m 3 ) 2000 * För att uppnå ett utflöde som inte överstiger utflödet före exploatering Föroreningsbelastning Idag är en stor del av planområdet obebyggt och består av åkermark. I och med exploateringen kommer större delen av planområdet att hårdgöras samt få en större trafikbelastning. Detta förväntas ge en högre föroreningsmängd. I Tabell 5 visas föroreningskoncentrationer. Tabell 6 visar föroreningsmängderna på årsbasis inom planområdet. Beräkningarna visar resultat utan rening. Föroreningskoncentrationerna jämförs med riktvärden uppställda för Mälaren nivå 2, enligt tabell 1. Tabell 5. Föroreningskoncentrationer före- och efter exploatering samt aktuella riktvärden. Grå markeringar indikerar överskridna riktvärden. Ämne Enhet Riktvärde (Mälaren) 1 Före exploatering Efter exploatering P mg/l 0,25 0,18 0,25 N mg/l 3 2,7 1,7 Pb ug/l Cu ug/l Zn ug/l Cd ug/l 0,5 0,48 1,2 Cr ug/l 25 5,7 12 Ni ug/l 30 5,7 13 Hg ug/l 0,07 0,029 0,064 SS mg/l Oil mg/l 0,7 0,82 2 PAH16 ug/l - 0,3 0,77 BaP ug/l 0,07 0,043 0,12 1 Nivå 2, utsläpp till dike eller damm innan det leds vidare till recipient. 11(20) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV SJÖTULLEN 1:2 M.FL.

14 I dagens läge överskrider suspenderad substans och olja de angivna riktvärdena. Efter exploatering minskar värdet för kväve, resterande föroreningshalter ökar. Riktvärdena för bly, zink, kadmium, suspenderad substans, olja och bensapyren överskrids. Tabell 6. Föroreningsmängder på årsbasis som genereras inom planområdet. Ämne Enhet Före exploatering Efter exploatering P kg/år N kg/år Pb kg/år 0,94 3,2 Cu kg/år 1,7 5,2 Zn kg/år 6,7 29 Cd kg/år 0,038 0,16 Cr kg/år 0,45 1,6 Ni kg/år 0,45 1,8 Hg kg/år 0,0023 0,0088 SS kg/år Olja kg/år PAH16 kg/år 0,024 0,11 BaP kg/år 0,0034 0,016 En ökning av både flöde och föroreningshalter i samband med exploateringen leder till en ökning av föroreningsmängderna. På grund av den ökade föroreningstransporten till recipienten föreligger ett reningsbehov av dagvattnet för att minska föroreningsutsläppen. Då näringsämnen är en del av recipientens problematik bör rening av dessa ämnen prioriteras för att inte MKN för recipienten ska försämras. Beräkningarna i StormTac är gjorda med hjälp av schablonhalter för motsvarande bebyggelsetyp. Det bör dock nämnas att dessa schablonhalter är behäftade med vissa osäkerheter. 12(20) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV SJÖTULLEN 1:2 M.FL.

15 6 Förslag på utformning av dagvattenhantering 6.1 Systemlösning för dagvattenhantering Beräkningar av dagvattenflöden och föroreningsbelastning indikerar att dagvatten från planområdet behöver fördröjas och renas för att nå de krav som definierats ur dagvattensynpunkt. I Figur 8 visas föreslagen systemlösning för området. För att nå kraven för området behöver en volym på cirka 2000 m 3 fördröjas. Figur 8. Översiktligt förslag till systemlösning. Dagvattnet inom planområdet föreslås ledas till en fördröjningsdamm i den sydöstra delen av planområdet. Dammen behöver rymma en volym på 2000 m 3 och har beräknats med ett medeldjup på 1 m. Figur 8 visar dammens yta samt förslag på placering. En större yta runt dammen kommer att behöva reserveras för att slänter ska få plats. Ytlig magasinering kan dels ske i mer konventionella dagvattenanläggningar som dammar och diken men även i mer moderna anläggningar som stensatta översvämningsytor eller gjutna anläggningar. En fördel med denna typ av magasin är att de är relativt effektiva då i princip hela dess volym kan nyttjas som utjämningsvolym. 13(20) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV SJÖTULLEN 1:2 M.FL.

16 En damm kan utformas som våt eller torr beroende på om önskemål finns att alltid ha en synlig vattenspegel eller ej. Våta dammar har generellt bättre reningseffekt eftersom uppehållstiden i en våt damm är längre än i en torr damm. Genom att förse dessa anläggningar med strypta eller reglerade utlopp, kan det utgående flödet begränsas och resterande dagvatten magasineras i dammen. När avrinningen till dammen har minskat töms dammen successivt. Med ett strypt utlopp kan även spridningen av eventuellt läckage från verksamheterna begränsas och utsläpp till recipienten förhindras. Förutom att dammar effektivt kan ta hand om stora mängder dagvatten har de god reningseffekt. En nackdel är dock att de pga. flacka släntlutningar etc. kräver relativt stora utrymmen. Ytterligare en nackdel är att skötsel i form av gräsklippning etc. måste genomföras regelbundet för att de skall fungera tillfredsställande. En våt damm är en dagvattenanläggning som har renande egenskaper, främst genom sedimentation och växtupptag. Dammen har en permanent vattenyta som under avrinningstillfällen helt eller delvis byts ut mot dagvatten. I Figur 9 och Figur 10 visas exempel på dagvattendammar. Figur 9. Illustration av dagvattendamm (Sweco). För utformning av våta dammar rekommenderas vattendjupet meter, släntlutningen <1:3 och ett förhållande mellan längd och bredd 3:1. Avseende säkerhet och reningseffektivitet kan det vara lämpligt att anlägga en grund växtzon runt dammen. Inloppet till dammen bör konstrueras för att sprida vattnet in till dammen, t.ex. med stenar som också bidrar till luftning av vattnet. (Larm, 2000) 14(20) Figur 10. Öppen magasinering med damm. Exempel från Falkenberg, Kristineslätt. (Sweco) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV SJÖTULLEN 1:2 M.FL.

17 För att leda vattnet genom området till fördröjningsdammen anläggs diken. För att få vattnet ut till dikena kan rännor anläggas. Vattnet kan även ledas ner i brunnar, och ledas via ledningar ut till diket. Genom att inte leda ner vattnet i ledningssystem under mark kan vatten användas som ett fint inslag i miljön, men det finns även en teknisk fördel genom att dagvattnet i öppna system inte förlorar höjd i förhållande till recipienten. För att förhindra vattnet från att rinna till diket som ligger på Nordkalks område (norr om planområdet) skevas gatan in mot planområdet. Vid dimensionering av diken bör det strävas efter att, i mån av plats, ge diken en bred utformning. Släntlutningen för öppna diken rekommenderas 1:3. Längslutningen kan vara kring 2 %. (Larm, 2000) Dikena kan även utformas för att kunna fördröja dagvattnet. Då dikena har fall mot dammen kommer stora delar av magasineringskapaciteten att försvinna. Genom att dela upp dikena i olika sektioner med tvärgående vallar säkerställs att så mycket volym som möjligt tas omhand. Genom varje vall anläggs en ledning för bottentömning. Vid kraftiga regn överstigs ledningskapaciteten och varje sektion fylls upp. Vattnet kan då även rinna över vallarna till nästa sektion. Med denna metod skulle stora volymer kunna fördröjas i dikena och dammens storlek kunna minskas. För att ytterligare skapa fördröjning och rening av dagvattnet föreslås utkastare för takvatten där möjlighet finns. Vatten från takytor föreslås med hjälp av utkastare ledas ut på närliggande grönyta. Utkastare bidrar till en trögare avrinning samt fastläggning av (framför allt partikelbundna) föroreningar på dess väg till dikena. För illustration av utkastare över intilliggande yta se Figur 11. Figur 11. Illustration av utkastare från takytor. Vattnet från planområdet föreslås efter fördröjning och rening i dammen släppas ut till det dike som ligger öster om dammen, och som leder till Köpingsviken. Liknande den avrinning som sker idagsläget. 15(20) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV SJÖTULLEN 1:2 M.FL.

18 6.2 Reningseffekt i föreslagna anläggningar De föreslagna åtgärderna reducerar föroreningar i dagvatten. Rening sker främst genom sedimentation i diket och dammen samt växtupptag av föroreningar. En överslagsberäkning av reningseffekten i anläggningarna visar att föroreningshalterna för området kommer vara ungefär de samma som före exploatering om de föreslagna åtgärderna implementeras och underhålls regelbundet för att upprätthålla deras funktion. Vattnet fortsätter även att renas i dike efter att det lämnat planområdet. Förutom fördelarna inom avrinningshantering (såsom rening) kan de föreslagna lösningarna bidra med en positiv inverkan på områdets utseende och även biodiversitet. Således bedöms därför att MKN inte kommer försämras efter planerad exploatering. 6.3 Principiell höjdsättning och skyfallspåverkan I enlighet med Svenskt Vattens publikation P110 föreslås att byggnaderna ska höjdsättas till en högre nivå än angränsande gata. Detta medför att dagvatten vid extrem nederbörd kan avledas via gator och grönytor vid händelse av att dagvattensystemets (även kommunens) maxkapacitet skulle överskridas. Höjdsättningen för färdigt golv behöver anpassas för att erhålla tillräckligt skydd mot skador. Inom planområdet behöver höjdsättningen anpassas så att vattnet vid extremregn leds bort från byggnaderna. För att inte vatten ska skada byggnaderna behöver de anläggas minst 0,2 meter högre än angränsande gata. I Figur 8 visas förslag till sekundära avrinningsvägar där vatten då dagvattensystemen är fulla kan avledas ytligt ut från planområdet. Höjdsättningen inom området måste tillåta att vattnet kan ta sig fram utan att instängda områden skapas och att byggnader inom planområdet inte skadas. Höjdsättningen av gatan som går i söder måste tillåta att vattnet från området kan ta sig över vid stora flöden. Eller att vattnet på något annat vis kan passera utan att stängas in. Genom en planerad höjdsättning kan det säkerställas att vattnet inom området kan ställa sig på platser där det orsakar minst skada vid extrema nederbördshändelser. Höjdsättning i anslutning till husfasader bör utformas enligt Figur 12. Detta motsvarar en utkastare på cirka 20 centimeter samtidigt som marken närmast fasad hårdgörs i syfte att undvika belastning på byggnadens dräneringssystem. Marklutningen rekommenderas till 2 procent de första tre metrarna från utkastaren och därefter cirka 1 2 procent för att inte riskera att dagvatten rinner in mot byggnaden. 16(20) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV SJÖTULLEN 1:2 M.FL.

19 Figur 12. Principiell höjdsättning enligt Alm och Pirard (2014). 7 Förslag till planbestämmelser Vid arbetet med detaljplanen är det grundläggande att reglera den markanvändning som krävs för att möjliggöra föreslagen dagvattenhantering. Detta omfattar normalt att reservera den mark som behövs för dagvattenanläggningar och sekundära avrinningsvägar, fastslå marknivåer samt i den mån det är nödvändigt att begränsa bebyggelse eller markytans utformning. I Figur 8 ges ett förslag på mark som bör låsas för att en tillfredställande dagvattenhantering ska kunna erhållas inom planområdet. 8 Fortsatt arbete Vid fortsatt arbete med planen är det viktigt att åtgärder för dagvatten följs upp och implementeras inom planområdet. Plats för fördröjnings- och reningsanläggningar behöver reserveras i plankartan. När det finns mer detaljerade planer för området behöver föreslagna dagvattenlösningar utredas mer detaljerat för att säkerställa genomförbarheten med områdets förutsättningar. 17(20) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV SJÖTULLEN 1:2 M.FL.

20 9 Globala hållbarhetsmål Inom Sweco strävar vi mot att hjälpa våra kunder att efterleva FN:s 17 Globala Hållbarhetsmål. Sweco har kompetens inom samtliga hållbarhetsmål. I detta uppdrag ser vi att projektet har beaktat följande mål: 6.3 Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, strategier för fattigdomsminskning samt räkenskaper. Genom att rena dagvatten förhindrar vi att föroreningar når till våra sjöar, vattendrag och grundvatten. Både för att förhindra att förorena våra nuvarande och framtida dricksvattentäkter, men även för att skydda vattenlevande djur och växter. Dagvattenhanteringen bidrar till att öka samhällets motståndskraft vid häftiga skyfall och anpassning till ett förändrat klimat. Detta genom att redovisa lösningar på hur dagvattnet kan hanteras på ett tryggt och säkert sätt. Vi har i projektet undersökt möjligheten att använda ekosystemtjänster vid projektering av dagvattenrening då detta skulle främja både oss människor och andra organismer. 18(20) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV SJÖTULLEN 1:2 M.FL.

21 10 Sammanfattning Med föreslagen utformning av planområdet krävs det fördröjningsåtgärder för att klara kravet att dagvattenflödet ut från området inte ska överskrida utflödet före exploatering. Vid planerad exploatering kommer föroreningskoncentrationen och föroreningsmängderna att öka. För att inte riskera att försämra MKN för recipienten krävs att reningsanläggningar implementeras inom planområdet. Fördröjning- och rening föreslås i diken och en fördröjningsdamm. Inom planområdet behöver höjdsättningen anpassas så att vattnet vid extremregn leds bort från byggnaderna. För att inte vatten ska skada byggnaderna behöver de anläggas minst 0,2 meter högre än angränsande gata. 19(20) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV SJÖTULLEN 1:2 M.FL.

22 11 Litteraturförteckning Alm, H., Pirard J., Dagvattenhantering En exempelsamling. Tillgänglig via: ovisningar/dagvatten_exempelsamling.pdf Thomas Larm, 2000, Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar Länsstyrelsen WebbGIS. Visad: Tillgänglig via: Scalgo Live (2019), Dagvattenmodell. Svenskt Vatten, P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem Sveriges Geologiska Undersökning, Kartvisare, jordarter. Tillgänglig via: , , , VISS (2016) Vatteninformationssystem Sverige. Tillgänglig via 20(20) DAGVATTENUTREDNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV SJÖTULLEN 1:2 M.FL.