BOVIERAN SALEM FÖRORENINGSBERÄKNINGAR OCH RECIPIENTBEDÖMNING

Transkript

1 PM Datum Uppdragsnummer Reviderad Per Boholm Per Boholm Cecilia Sköld Uppdragsledare Upprättad av Granskad av BOVIERAN SALEM FÖRORENINGSBERÄKNINGAR OCH RECIPIENTBEDÖMNING Foto: Detaljplan för del av Salem 5:2, Salems kommun.

2 Innehåll 1. BAKGRUND OMRÅDESBESKRIVNING RECIPIENT BORNSJÖN GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR PLANERADE DAGVATTENÅTGÄRDER FLÖDEN- OCH FÖRORENINGSBERÄKNINGAR Indata Metod Osäkerheter i beräkningsverktyget Stormtac Resultat Flöden vid 10-årsregn Flöden vid 100-årsregn Föroreningar Påverkan på recipienten och MKN för vatten SLUTSATS Bilaga 1 Resultat föroreningsberäkning

3 1. BAKGRUND Detaljplan för del av Salem 5:2 (Fårhagen) i Salems kommun har varit ute på samråd. Länsstyrelsen har återkommit med synpunkter på bl.a. dagvattenhanteringen 1. Planbeskrivningen behöver kompletteras med en beskrivning av recipienten Bornsjön och dess miljökvalitetsnormer samt föroreningsberäkningar för scenariot före och efter exploatering samt med föreslagna reningsåtgärder. 2. OMRÅDESBESKRIVNING Planområdet är beläget strax söder om väg E4/E20, på grönområdet öster om korsningen mellan Förrådsvägen och Säbyvägen, Figur 1. Området omfattar cirka kvm. Planområdet är beläget på en del av fastigheten Salem 5:2 som idag ägs av Salems kommun. Planområdet angränsar till Bornsjöns vattenskyddsområde. Planområdets norra del angränsar till ett dike med avrinning mot Bornsjön. Planområdet utgörs idag av ängsmark samt en skogsdunge av barr- och lövträd. Exploateringen av planområdet kommer att innebära att en stor del av nuvarande ängsmark hårdgörs. En parkering med ca 65 parkeringsplatser anläggs i anslutning till in-/utfart till Säbyvägen. Det nya kvarteret utformas med tre lägenhetslängor som ramar in en inglasad vinterträdgård. Hela området lutar norrut mot befintlig cykelbana. 1 Samrådsyttrande, Detaljplan för del av Salem 5:2 (Fårhagen) i Salems kommun. Länsstyrelsen Stockholm,

4 Figur 1 Planområdet (röd streckat) med ny bebyggelse i vitt och befintliga diken streckade i blått. 2

5 3. RECIPIENT BORNSJÖN Sedan år 2000 finns ett gemensamt vattendirektiv för hela EU, kallat Ramdirektivet för vatten, ett nationsöverskridande samarbete som skall säkerställa en god vattenkvalitet, nu och i framtiden. Vattendirektivet infördes i svensk lagstiftning år Vattenförekomsternas nuvarande ekologiska och vattenkemiska status bedöms och målet är att miljökvalitetsnormen god status ska uppnås eller bibehållas vid ett bestämt slutdatum, som anges för varje enskild vattenförekomst. Vanligtvis år 2021 men det finns undantag för vissa förekomster då man ansett att det inte är möjligt. Planområdet angränsar till ett dike som rinner norr ut och in i Bornsjöns vattenskyddsområde och vidare till vattenförekomsten Bornsjön - SE , Figur 2. I arbetsmaterial från bedömdes statusklassningen till God ekologisk status med miljökvalitetsnormen fortsatt god ekologisk status. Den kemiska ytvattenstatusen bedömdes till Uppnår ej god status i arbetsmaterial från p.g.a. överskridande halter av kvicksilver och polybromerade difenyletrar. Bortsett från dessa två ämnen är den kemiska statusen god. Miljökvalitetnormen är god kemisk ytvattenstatus 2021 med undantag för dessa två ämnen. Halten kvicksilver bedöms överskrida gränsvärdet i fisk i samtliga vattenförekomster i Sverige och omfattas av ett undantag i form av mindre strängt krav för att det bedöms tekniskt omöjligt att sänka halterna av kvicksilver till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. De nuvarande halterna av kvicksilver får dock inte öka. Polybromerade difenyletrar bedöms också överskrida gränsvärdet i fisk i samtliga vattenförekomster och omfattas också av ett mindre strängt kvalitetskrav av samma anledning som för kvicksilver. 3

6 Figur 2 Recipienten Bornsjön och planområdets placering inringat med rött. 4

7 4. GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Marken i planområdet består till största delen av lera, Figur 3. Ett lite område i väster där skogsdungen finns idag består av morän. Lera är ett tätt material vilket innebär att vatten inte kommer att kunna infiltrera ner till grundvattnet. Det lämpar sig därför inte att använda sig av infiltration för omhändertagande av dagvatten i området. Figur 3 Jordartskarta 2. Mörk gul = glacial lera, ljus gul= postglacial lera, grå = morän

8 5. PLANERADE DAGVATTENÅTGÄRDER I området föreslås det att dagvattnet ska renas i 2 svackdiken och 2 dammar, Figur 4. Från parkeringarna leds vattnet ut i ett brett svackdike som leder vattnet från respektive del av parkeringen till dagvattendammarna. Svackdiket utformas med ett lager kross i botten och gräsklädda slänter. Ev. oljespill från parkeringen kommer då att fastläggas i krossen innan det når dammarna. Krossen skyddar också mot att oljan vid höga dagvattenflöden dras med till dammarna. Vatten från taket på fastigheten leds ut till svackdikena via stuprörsutkastare och vidare till dammarna. Dammarna utformas med en permanent vattenvolym och en reglervolym ovanpå för fördröjning av dagvatten. Om det mot förmodan skulle leta sig ner olja förbi svackdiket kan utloppet från dammarna placeras under vattenytan för att få en oljeavskiljande effekt. På så sätt säkerställs att ingen olja kan rinna vidare mot recipienten. Figur 4 Planområdet efter exploatering med föreslagna åtgärder. Svackdiken markerat med blå. Pilar markerar anslutningspunkt till bef. dike från dammar. 6

9 6. FLÖDEN- OCH FÖRORENINGSBERÄKNINGAR 6.1 Indata Markanvändning Tabell 1 Markanvändning före exploatering. Markanvändning Area (ha) Avrinningskoefficient A red (ha) Skog Ängsmark Totalt Tabell 2 Markanvändning efter exploatering. Markanvändning Area (ha) Avrinningskoefficient A red (ha) Tak Parkering Skog Tomtmark Totalt Damm Area permanent vattenyta 2 x 150 m 2 Djup 1.5 m Reglervolym 130 m 3 Svackdike Bredd Djup Längd 4 m 0.4 m ca 80 m 6.2 Metod Flöde, fördröjningsvolym och föroreningar har beräknats i det webbaserade verktyget StormTac (v ). I verktyget beräknas flöden och fördröjningsvolym enligt Svenskt Vattens P110. Föroreningar har beräknats utifrån schablonhalter som baseras på långa, flödesproportionella provtagningsserier och motsvarar 7

10 årsmedelkoncentrationer vid den årliga nederbörden 636 mm. Föroreningsberäkningarna omfattar både inläckande grundvatten, så kallat basflöde, och dagvatten. Näringsämnena kväve (N) och fosfor (P), tungmetaller (Pb, Cu, Zn, Cd, Cr, Ni, Hg), suspenderad substans (SS), oljeindex, polycykliska aromatiska kolväten (PAH16) samt benso(a)pyren (BaP) inkluderas i beräkningen. Föroreningsberäkningar har utförts för hela planområdet före och efter ombyggnation. Efter nyexploatering har två scenarier beräknats; med och utan rening. Reningen består av svackdiken dit vattnet leds från parkeringar och hustak för rening och sedan vidare till dammar där den slutgiltiga reningen sker. Flöden har beräknats för regn med 10-års återkomsttid. En klimatfaktor på 1,25 har används för beräkningarna efter exploatering för att ta hänsyn till framtida klimatförändringar Osäkerheter i beräkningsverktyget Stormtac I modellen sammanställs schablonvärden i form av årliga avrinningskoefficienter och schablonhalter för olika markanvändning. Schablonvärdena uppdateras kontinuerligt efter kännedom om nya undersökningar. I StormTac beräknas årlig föroreningsbelastning utifrån total årlig nederbörd (korrigerad för mätfelen avdunstning, vind och vidhäftning), volymavrinningskoefficienter, areor och schablonhalter per markanvändning i tillrinningsområdet. I modellen kan även årsmedelhalt beräknas. Kalibrering av schablonhalterna görs med hänsyn till tidstrender och för ämnen med få data görs jämförelser med data från liknande markanvändning. En enda undersökning (ett specifikt databasvärde) utgör värdet av en lång serie av flödesproportionellt tagna samlingsprover. Detta innebär att enskilda värden kan utgöra ett sammanställt medelvärde av flera prover eller många olika undersökningar. Vid val av schablonhalt är hänsyn tagit till detta. Främst svenska undersökningar har använts för kalibreringen varmed dessa schablonhalter är mest tillförlitlig för svenska förhållanden, men på grund av bristen på data för vissa föroreningar och vissa markanvändningar har även internationella studier använts. Generellt är tillförlitligheten högst (spridningen minst) för de olika bostadsområdena och genomfartsvägar samt för ämnena partiklar (SS), näringsämnen och metaller, undantaget kvicksilver. En översiktligt utförd bedömning av hur säker eller osäker respektive schablonhalt är finns redovisat på 8

11 6.3 Resultat Flöden vid 10-årsregn Efter exploatering ökar flödena beroende på att andelen hårdgjord yta i området har ökat och därmed mängden vatten som avrinner och hastigheten det avrinner med. Tabell 3 visar flödena vid ett dimensionerande regn samt hur mycket vatten som behöver fördröjas för att flödena ut från områdena ska bli desamma som innan exploatering. Tabell 3 Flöden vid dimensionerande 10-årsregn och erfordrad fördröjningsvolym för att flödena ut från området inte ska öka efter exploatering. 10-årsregn Total avrunnen volym per år Före exploatering 11 l/s 560 m 3 Erfordrad fördröjningsvolym Efter exploatering med klimatfaktor 130 l/s 3600 m m Flöden vid 100-årsregn Tabell 4 visar flödena vid ett dimensionerande 100-årsregn med 15 minuters varaktighet. Tabell 4 Flöden vid dimensionerande 100-årsregn. Före exploatering Efter exploatering med klimatfaktor 100-årsregn 22 l/s 276 l/s Hur flödena vid kraftiga regn transporteras och ansamlas beror på markens topografi och det är därför viktigt med en genomtänkt höjdsättning av området. Det är t.ex. viktigt att marken har en svag lutning bort från byggnader så dagvatten leds bort från dessa. Området kan vid extrema regn även behöva avleda ytvattenflöden från omgivande mark, för vilka konsekvenserna är lättast att kartlägga i en större översvämningskartering. Det finns dock ingen översvämningskartering gjord på kommunnivå men enligt Länsstyrelsens lågpunktskartering (Figur 5) kommer de norra delarna utmed befintligt dikesstråk att översvämmas med ett vattendjup upp till 1 meter. Översvämningsgränsen ser ut att följa nivåkurvan för +26. Föreslaget bebyggelseförslag visar att nivåer på gårdsmarken närmast dikesstråket planeras till +27,5, medan marken söder om bebyggelsen ligger högre och avskärande diken finns mot höjden i sydöst. 9

12 Svackdikena bör höjdsättas så att de utgör lågstråk dit dagvatten från hela planområdet kan ledas vid kraftiga regn. Det bör också säkerställas att inga instängda partier eller lokala lågpunkter skapas i samband med byggnation. Området för den planerade dagvattendammen i nordväst ser ut att kunna översvämmas på grund av dämning i nedströms dikesstråk vid extrema regnsituationer. Figur 5. Utklipp ur Länsstyrelsens lågpunktskartering, med planområdet ungefärligt utritat Föroreningar Resultatet av föroreningsberäkningarna visas i Bilaga 1. Beräkningarna visar att halterna av samtliga ämnen utom fosfor stiger efter exploatering. Efter rening i svackdike och dammar sjunker halterna för samtliga ämnen. Vid jämförelse med scenariot innan exploatering så ökar bara PAH16 och BaP och detta beroende på att dessa halter innan exploatering är noll. Föroreningsmängderna ökar också efter exploatering beroende dels på att halterna ökar och dels för att en större mängd vatten avrinner från området när fler ytor har blivit hårdgjorda. 10

13 6.3.4 Påverkan på recipienten och MKN för vatten I den sk Weserdomen tolkade EU-domstolen begreppet försämring av vattenstatus som en försämring till en lägre klass för en enskild kvalitetsfaktor, även om inte den sammanvägda statusen försämras. Detta får som konsekvens att tillräckligt underlag måste presenteras i samband med nya planärenden för att man ska kunna göra en bedömning av huruvida miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. De kvalitetsfaktorer som finns för ekologisk status är biologiska parametrar (bottenfauna, alger, fisk), fysikalisk-kemiska parametrar (näringsämnen, siktdjup, metaller etc.) samt hydromorfologiska parametrar (påverkan på vattenförekomstens morfologi etc.). Kemisk status bestäms genom att mäta mängden av vissa specifika förorenande ämnen vars gränshalter fastställts i vattendirektivet. Av dessa är det endast den kemiska statusen samt den fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorn i ekologisk status som dagvattenutredningen bedömer kan påverkas med exploatering inom avrinningsområdet. Indirekt kan ju även de biologiska kvalitetsfaktorerna påverkas, men då aktuellt planområde endast utgör ca 0,3 promille av det totala tillrinningsområdet till Bornsjön (ca 48 km 2 ), bör den direkta ökningen av vissa förorenande ämnen vara den kvalitetsfaktor som främst bör undersökas inom ramen för den här dagvattenutredningen. Då området utgörs av lera bedöms inga större grundvattenmagasin finnas som kan påverkas av flöden från området. Den kemiska statusen för grundvatten har även generellt högre halter som gränsvärden jämfört med ytvatten då bakgrundshalterna i grundvatten är högre än i ytvatten. Ekologisk status Totalfosforhalten ingår i den ekologiska statusen under parametern Näringsämnen som för Bornsjön är klassad som hög status med en ekologisk kvot på 0,85. Medelvärdet av uppmätta värden i Bornsjön är 13 µg/l. Beräknad koncentration totalfosfor från markanvändning efter exploatering ger en årsmedelhalt på 90 µg/l. Efter rening i svackdiken och damm är beräknad årsmedelhalt ut från området istället 30 µg/l (Bilaga 1). Jämfört med tidigare schablonhalt från skog och ängsmark på 150 µg/l bedöms inte exploateringen påverka recipienten negativt. En annan parameter för den ekologiska statusen är Särskilda förorenande ämnen. Av de förorenande ämnen som det finns relativt säkra schablonhalter för i Stormtac ingår koppar, krom och zink i den ekologiska statusen. Gränsvärden för dessa ämnen redovisas i Bilaga 5 till Havs- och Vattenmyndighetens författningssamling (HVMFS 2015:4). Vid jämförelse framgår 11

14 att halterna för zink och krom i utloppet från planområdet understiger gränsvärdena som angetts för recipienten. Inget av dessa ämnen bedöms därför kunna påverka recipientens status negativt. Kopparhalten i utloppet från planområdet överstiger gränsvärdet för biotillgänglig koppar på 0,5 µg/l. Beräknad totalhalt i utloppet efter reningsåtgärder är 3 µg/l, varav den lösta fraktionen i dagvatten enligt Stormtacs uppgifter utgör ca 48 %. Detta ger en halt i utloppet på 1,4 µg löst Cu/l. Den biotillgängliga delen utgör dock inte den totala delen av den lösta fraktionen. Sett till att halterna ändå minskar jämfört med beräkning från markanvändningen innan exploatering på 10 µg/l bedöms recipienten inte påverkas negativt av exploateringen. Kemisk status Av de förorenande ämnen som det finns schablonhalter för i Stormtac ingår kadmium, bly, kvicksilver, nickel och PAH:er (varav Benso(a)pyren är en) i den kemiska ytvattenstatusen. Schablonberäkningarna indikerar att belastningen i dagvattnet kommer öka för PAH och benso(a)pyren (som är en typ av PAH). Dessa ämnen kommer från trafik och halterna är starkt korrelerad till trafikintensitet via olja och däckslitage. Gränsvärden för kemisk ytvattenstatus anges i Bilaga 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer (HVMFS 2015:4). För PAH:er kan benso(a)pyren ses som markör för övriga PAH:er vid klassificering av kemisk status med halter i biota och årsmedelvärde för vatten. Gränsvärdet för årsmedelvärde i vatten för benso(a)pyren är satt till 0,00017 µg/l, vilket är betydligt lägre än det värdet som angavs i HaV:s föreskrifter från 2013 på 0,05 µg/l. Beräknat värde för Benso(a)pyren efter planerade reningsåtgärder är beräknad till 0,002 µg/l (Bilaga 1). Detta skulle med andra ord ha klarat tidigare gränsvärde men överstiger nuvarande gränsvärde ca 12 gånger. Med tanke på hur litet bidrag flödet från aktuellt planområde är jämfört med Bornsjöns totala tillrinningsområde kan dagvattenflödet tänkas spädas på vägen till recipienten, vilket skulle ge en nivå under gränsvärdet i Bornsjön, och därmed inte påverka recipientens nuvarande status. Övriga ämnen som ingår i den kemiska ytvattenstatusen och beräknats med Stormtac understiger alla gränsvärdena i HaV:s föreskrifter. 12

15 7. SLUTSATS Föreslagna åtgärder för rening av dagvatten anses tillräckliga för att exploateringen inte ska ha en negativ påverkan på recipienten Bornsjön. Trots att flödena och mängden avrunnet vatten ökar så leder en bra rening till att föroreningsmängderna inte ökar. Alla ämnen utom två minskar eller kommer ner på samma nivå efter exploatering med rening inräknat jämfört med innan exploatering. De två ämnena PAH16 och BaP är inte möjligt att få ner till värdet innan exploatering då detta i Stormtac var satt till noll. Flödena kommer att öka efter exploateringen. Med föreslagna åtgärder kommer dock flödena att kunna fördröjas till vad de var innan exploateringen för att inte öka belastningen på befintligt dike. Föreslagna åtgärder kommer inte att ha någon påverkan på grundvattnet i området. I och med att marken består av lera föreslås ingen infiltration i området utan vattnet kommer att fördröjas och renas och sedan ledas vidare till befintligt dike utanför området. Vid anläggande av dammar bör man beakta lerans mäktighet så man inte slår hål på lerlagret. I det fallet behöver man göra dammen en tät damm för att behålla rådande förutsättningar. 13

16 Bilaga 1 Föroreningshalter P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Före exploatering ,10 1,5 0,8 0, Efter exploatering ,46 6,1 3,2 0, ,36 0,016 Efter exploatering med rening ,05 1,0 0,5 0, ,04 0,002 Föroreningsmängder P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Före exploatering 0,34 2 0,004 0,02 0,05 0,0002 0,003 0,002 < 0, , Efter exploatering 0,45 6 0,051 0,09 0,37 0,0023 0,031 0,016 0, ,30 0,0007 0,00003 Efter exploatering med rening 0,12 2 0,004 0,01 0,05 0,0002 0,003 0,002 < 0, ,02 0, ,000003