PM DAGVATTEN OKVISTA 1&2

Transkript

1 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA Dagvattenutredning för detaljplan Okvista 1&2 UPPDRAGSNUMMER DAGVATTEN, SJÖAR & VATTENDRAG UPPDRAGSLEDARE OCH KVALITETSGRANSKARE: TOBIAS RENLUND HANDLÄGGARE: CAROLINE HANSSON

2 2 (16)

3 Sammanfattning Planer finns på utökad bebyggelse inomdetaljplaneområde Okvista 1 och 2 beläget i vallentuna kommun, där dagens 25-50% bebyggelse ska ökas till 50% byggrätt. Detta för att planen på ett bättre sätt ska motsvara områdets tätortsnära läge och önskemål om utbyggnad och etablering. Sweco har fått i uppgift att undersöka den påverkan på dagvattenflöden och föroreningar som planen kan innebära, för att undersöka om åtgärder behöver vidtas. Planområdet består idag av kontor och industriverksamhet samt av skogsmark. Avrinning sker åt nord, syd och sydväst och samlas i beväxta lågpunkter innan avrinning mot Angnarsjöängen och slutliga recipienten Åkerströmmen-Husaån sker. Planförslaget beräknas få begränsade konsekvenser för dagvattenpåverkanför majoriteten av området där hårdgöringsgraden i dagsläget redan bedöms vara likvärdigt hög. Undantaget är delavrinningsområde 4 (se bilaga 1) där ett stort område som i dagsläget är skogsmark görs tillgängligt för ökad exploatering. Detta område har redan tillstånd för byggrätt på 50 %, men denna byggrätt utnyttjas inte i dagsläget och syns därmed inte i föroreningsbelastningen från området före exploatering. I föroreningsberäkningarna för framtida scenario utgår markanvändningen från att det utökade byggtillståndet utnyttjas till fullo enligt försiktighetsprincipen. Detta område medför därmed att planen leder till ökade flöden och föroreningar. Inom planområdet finns även några lågpunkter dit vatten samlas, se bilaga 1. Dessa ytor innebär ur översvämningssynounkt en risk och bör kontrolleras närmare innan ytterligare flöden tilleds. Samtidigt utgör det naturliga infiltrationsområden och är miljömässigt mycket bra. Efter exploatering ökar alla föroreningshalter utom för suspenderade substanser. Den totala föroreningsbelastningen ökar med 13-33% för alla beräknade ämnen. Ökningen i belastning går att härleda främst till delområde 4 (se bilaga 1) där skogsmark exploateras med handels- och industriområde. Då Angnarsjöängen utgör ett Natura och fågelskyddsområde bör dessa skyddas mot försämring. Planområdet innefattar moränområden som kan vara bra områden att placera dagvattenlösningar på för god infiltration. Närheten till naturmark och naturliga lågpunkter bidrar även till att området är gynnsamt för placering av ytterligare dagvattenåtgärder. 1(14)

4 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Förutsättningar 3 3 Områdesbeskrivning Topografi Hydrogeologiska och geologiska förutsättningar Recipient Befintligt dagvattensystem 5 4 Markanvändning 7 5 Flödesberäkningar 9 6 Föroreningsberäkningar Föroreningshalter Föroreningsbelastning 12 7 Diskussion 13 8 Citerade verk 14 2(14)

5 1 Inledning Arbete pågår för att ta fram en ny detaljplan för att ersätta de gällande stadsplanerna S och S samt del av detaljplan D i Okvista arbetsområde i Vallentuna kommun. Syftet är att göra existerande bebyggelse planenlig, att reglera och utöka byggrätten, medge en utökad användning samt att justera gestaltningen i området. Detta för att planen på ett bättre sätt ska motsvara områdets tätortsnära läge och önskemål om utbyggnad och etablering. Byggrätten idag varierar mellan 25-50% av fastighetsarean i byggnadsarea. Tanken är att byggrätten ska utökas till 50 % av fastighetsarean i byggnadsarean i hela planområdet. Befintliga verksamheter idag är Jm Småindustri och J industri. Såsom arbetsförslaget ser ut idag är användningen tänkt att ändras till eller alternativt kompletteras med Z Verksamheter med begränsad omgivningspåverkan såsom lager, lättare verkstadsindustri, lättare tillverkning och därtill hörande service och försäljning samt handel med skrymmande varor samt K Kontor. Vallentuna kommun har tillsamman med övriga kommuner i Oxunda vattensamverkan tagit fram en dagvattenpolicy med följande huvuddrag; Förorening av dagvatten ska förebyggas. Befintliga dagvattenutsläpp ska renas. Dagvattensystem ska utformas för utjämning och rening. Dagvatten ska utnyttjas som en positiv resurs genom att synliggöras och öka naturvärdet. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) ska tillämpas inom kvartersmark. Trafikdagvatten ska omhändertas separat. 1 2 Förutsättningar Klimatfaktorn har satts till 1,25 i enighet med Svenskt Vatten publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016). Återkomsttid för dimensionerande regn har satts till 10 år för fylld ledning i enighet med Svenskt Vatten publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016). Nederbördsdata har hämtats från och flödesmodelleringar har utförts med yt- och recipientmodellen StormTac (Larm, 2016). 1 Dagvatten, Vallentuna kommun, Länk: ( ) 3(14)

6 3 Områdesbeskrivning Alla höjder anges i RH2000. Området är sammanlagt 32 ha och innehåller naturmark i form av skog samt område med större affärsverksamheter så som byggvaruhus och bilhandlare. Området innefattar även Agnarsvägen (väg 268) och Amingevägen (väg 264). Planområdet kan delas in i tre delavrinningsområden; ett i norr, ett i söder och ett till sydväst (se Bilaga 1). Delavrinningsområdet i sydväst består av enbart skogsmark och kommer inte förändras i och med planförslaget. Därav presenteras inte flödes eller föroreningsberäkningar för detta område utan enbart för delavrinningsområde norr och syd (se kapitel 5 och 6). 3.1 Topografi Området omfattar högre partier där bebyggelsen idag finns samt en del barrskog. En dalgång går igenom området från nordnordväst till sydsydöst. Mittpunkten mellan de högre områdena utgör en vattendelare. Norra delen av området rinner av norrut medan det större området till söder rinner av söderut. Området omges av vägar både söder- och norrut. I väster finns ett naturområde med en högpunkt som avleder vatten åt norr och söder. I Öst gränser planområdet till ett högre liggande naturområde som kommer avleda vatten till området. Höjderna varierar mellan +51 i områdets högst belägna delar ner till +37 i områdets lägsta delar i söder och öster. Avrinningen från den södra delen av området rinner till en lågpunkt, punkt 4 Bilaga 1, som ligger utanför det planområdet. 3.2 Hydrogeologiska och geologiska förutsättningar Enligt tidigare genomförd geoteknisk undersökning består undergrunden i dalen av lera medan berg i dagen finns vid de högre partierna 2. Kartbild från SGU stämmer överens med undersökningen och visar att dalen mitt i planområdet består av postglacial lera. Stora områden mellan leran och berg i dagen utgörs av sandig morän som ger goda förutsättningar för infiltration (se Figur 1). Figur 1 - Jordartskarta över närområdet med planområdet markerat med blå linje (SGU Kartgenerator). 4(14) 2 Geoteknisk undersökning Okvista, Aspergrens Ingenjörsfirma, 1982

7 3.3 Recipient Hela planområdets vatten rinner vidare till Agnarsjöängen som är ett naturreservat och fågelskyddsområde 3. Därifrån rinner vattnet vidare till Åkerströmmen-Husaån som är en klassad vattenförekomst enligt vattendirektivet. Enligt Vatteninformationssystem Sverige, VISS, uppnåddes God ekologisk status enligt arbetsmaterial från 2011 men enligt den fastställda statusen år 2009 klassades den ekologiska statusen till Måttlig. Den kemiska statusen klassificerades år 2009 till Uppnår ej god. Kemisk status exklusive kvicksilver anses uppnå God status till MKN är satt till God ekologisk status 2021 för ekologisk status och God kemisk ytvattenstatus till år Befintligt dagvattensystem Planområdet avvattnas dels naturligt och dels via dagvattenledningar från de bebyggda områdena. En stor del av dagvattnet leds via diken innan det leds vidare ut ur planområdet. Utifrån de två huvudsakliga delavrinningsområdena inom planen, norr och söder, har de bebyggda områdena delats in i fem områden som kan ses i Bilaga 1. Ett tredje delavrinningsområde finns beläget i sydväst och består enbart av skog och visst vägavrinningsvatten. Arningevägen utgör en ytvattendelare i väst-östlig riktning som medför att en del vägdagvatten avrinner dit. Detta leds söderut till naturområde och antas inte utgöra stora mängder avrinning. Skogsmarken i nordväst ingår i det norra delavrinningsområdet och ger sannolikt upphov till låg avrinning. Dock går den avrinnings som sker till diken längs med gångbanorna som följer Angarnsvägen och Arningevägen. Vattnet från dessa gångbanor leder vatten till en lågpunkt intill tunnelgången under Arningevägen, se punkt 1 i Bilaga 1 och även Figur 1 nedan. Lågpunkten har inget synligt avvattningssystem och är vassbeklätt vilket tyder på att det ofta är ett blött område. Bebyggelsen i nordväst, område 1 Bilaga 1, avleder dagvatten via ledning till vägdike längs med Angarnsvägen. Detta rinner tillsammans med vägavrinning från norra delen av Arningevägen till en lågpunkt i ett naturområde inom planområdet, se punkt 2 Bilaga 1. Även en del av område 3 i Bilaga 1 rinner till denna lågpunkt. 3 Vatteninformationssystem Sverige, Enkel karta, Åkerströmmen-Husaån, Vatteninformationssystem Sverige, (14)

8 Figur 2 - Lågpunkt med vass Resterande del av område 3 avleds via dagvattenbrunnar österut till ett vägdike vid Cederdalsvägen. En betongtrumma på 500mm leder vattnet under vägen och sedan vidare söderut i ett vägdike till en lågpunkt vid norra sidan av Okvistavägen. Denna punkt dräneras av 500 mm trumma till andra sidan av vägen. Det är oklart exakt hur vattnet leds vidare därifrån. Enligt ritningar finns här en instängd lågpunkt men i verkligheten är området schaktat till en högre nivå, se punkt 3 i bilaga. Troligtvis letar sig detta dagvatten fram till samma lågpunktsområde som område 2,4 och 5 leds till, se punkt 4 Bilaga 1. Dagvatten från område 2 och 4 avleds via dagvattenledning till vägdike längs med Okvista vägen i södra delen av planområdet. Vägdiket dräneras med 500 mm som leder vattnet till ett lägre liggande naturområde där vattnet leds vidare och till slut mynnar ut till samma lågpunkt som område 3 troligtvis leds till, punkt 4 i Bilaga 1. 6(14)

9 Figur 3 - Lågt liggande vassbeklätt område dit vatten från planområdets södra del avrinner. Ett större elskåp ligger på något högre läge men med vatten som leds förbi från utlopp område 6, se Bilaga 1. Område 5 utmarkerat i Bilaga 1 är till största del hårdgjort och sluttar mot söder. Ytavrinning leder till en dagvattenbrunn med utlopp till lågpunkt 4 i Bilaga 1. Vatten kan även avrinna till vägdiket längs med Okvistavägen. Vägdiket avvattnas med 300mm plasttrumma till samma lågpunktsområde. Dock finns ett lägre område av diket än där röret är placerat där vatten ansamlas där vilket även visades av att det växte vass här, se punkt 5 Bilaga 1. Lågpunktsområdet, punkt 4 Bilaga 1, som stora delar av det södra avrinningsområdet leder till dräneras med en dagvattenledning österut till ett par dammar vid namn Okvistadammarna. 4 Markanvändning Markanvändning inom området används till beräkningar av både flöde och föroreningar. Tabell 1 visar markanvändningen så som den är idag och hur den skulle bli enligt det planförslag som lagts fram. 7(14)

10 Tabell 1 - Markanvändning inom planområdet före och efter exploatering enligt planförslag. Denna markanvändningsindelning har använts till föroreningsberäkningar som presenteras i kapitel 6. Area Före (ha) Efter (ha) föroreningsberäkningar Skog 14,67 9,15 Industriområde mindre 6,24 9,56 förorenat Industriområde mer 2,20 2,10 förorenat Väg (ca fordon) 1,54 1,54 Större 1,02 0,00 parkeringsområde Kontor 6,24 9,56 Total yta 31,91 31,91 För situationen innan har marken delats upp efter skogsmark, industriområde mindre förorenat, industriområde mer förorenat, väg ca fordon, kontor och större parkeringsområde. Området som markerats som industriområde, mer förorenat består av område 5 i nordost som upptas av bl.a. Bilskrotarna (Google maps, 2016) tillsammans med en del av område 3 i norr där större fordon står uppställda på en grusplan (se Bilaga 1 för områden). Övriga områden bedöms utgöra blandat kontors- och minde förorenande industriområde. En buss uppställningsplats finns i områdets södra del och har beräknats genom schablonen för Större parkeringsområde. Planerad exploatering i och med planen medför förtätning och att alla områden uppnår en 50 % byggnadsarea. Detta medför inte alltför stor förändring för flödet i majoriteten av byggområdet då det redan idag till stor del är hårdgjort. Den stora förändringen sker i Område 4 (se Bilaga 1) som ligger i det södra delavrinningsområdet, där skogsmark kommer exploateras och resultera i en högre andel hårdgjord yta. Beräkningarna antar att hela Område 4 efter exploatering enligt planen kommer bestå av byggnader eller hårdgjord yta, ingen skog inom detta område beräknas alltså finnas kvar. Detta kan tydligt ses då markanvändning före och efter presenteras för respektive delavrinningsområde, Tabell 2 nedan. 8(14)

11 Tabell 2 - Markanvändning per delavrinningsområde före och efter exploatering enligt planförslag. Den stora förändringen av skogsmark till industrimark är markerat i rött. Area Delavrinningsområde Norr Delavrinningsområde Syd föroreningsberäkningar Före (ha) Efter (ha) Före (ha) Efter (ha) Skog 3,05 3,03 11,62 6,12 Industriområde mindre 2,50 2,56 3,74 7,0 förorenat Industriområde mer 0,1 0,0 2,10 2,10 förorenat Väg (ca fordon) 0,65 0,65 0,89 0,89 Större 0,00 0,00 1,02 0,00 parkeringsområde Kontor 2,50 2,56 3,74 7,0 Total yta 8,8 8,8 23,1 23,1 5 Flödesberäkningar Flödesberäkningar har gjorts enligt metodik angiven i Svenskt Vattens publikation P110. Återkomsttid för regn har därför kontrollerats för 10, 30 och 100 år 5. Flödet beräknas genom att multiplicera area med respektive avrinningskoefficient och regnintensitet. Regnintensiteten varierar med återkomsttid och flödet ökar med längre återkomsttid då detta motsvarar kraftigare regn. Värden för regnintenstitet per återkomsttid har valts utifrån värden angivna i P Resultatet visar att flöden från det norra delavrinningsområdet ökar med 6,7 % efter exploatering. Om en klimatfaktor på 25% tas med i beräkningen ökar flödet med 33% (se Tabell 3). En större flödesförändring kan ses från det södra delavrinningsområdet som är större till ytan och där skogsmark kommer bebyggas. I det här området ökar flödet med 45% efter exploatering jämfört med före och ifall en klimatfaktor inkluderas blir den beräknade ökningen 81%. 5 Svenskt Vatten, Publikation P110, Tabell 2.1, s Svenskt Vatten, Publikation P110, Figur 10.1, s (14)

12 Tabell 3 - Beräknat flöde från planens norra och södra delavrinningsområde före och efter exploatering. Även efter exploatering med klimatfaktor redovisas. Delområde Norr Återkomsttid (år) Flöde före (l/s) Flöde efter (l/s) Flöde efter med klimatfaktor 1,25 (l/s) Delområde Syd Återkomsttid (år) Flöde före (l/s) Flöde efter (l/s) Flöde efter med klimatfaktor 1,25 (l/s) I det södra avrinningsområdet beror de ökade flödena till stor del på den planerade exploateringen av område 4 (Bilaga 1). Därför presenteras även flödesförändringarna för detta område separat (se Tabell 4). Tabell 4 - Beräknat flöde från område 4 (se Bilaga 1) före och efter exploatering. Även efter exploatering med klimatfaktor redovisas. Område 4 Återkomsttid (år) Flöde före (l/s) Flöde efter (l/s) Flöde efter med klimatfaktor 1,25 (l/s) Föroreningsberäkningar Beräkningen av föroreningar har gjorts på hela området då avrinningen sker till en och samma recipient. För beräkningarna har modelleringsprogrammet StormTac använts och schablonvärden för föroreningspåverkan per markanvändning. Markanvändningen i området som använts för beräkningarna presenterades i Tabell 3 ovan. Resultatet av beräkningarna presenteras i halter och belastning. Belastning motsvarar föroreningshalt multiplicerat med flödet och anges i massa per år. Förändringen i belastning förväntas bli större då planen kommer innebära mer hårdgjorda ytor och därmed större flöden. Även om halterna inte ökar medför det ökade flödet att den totala belastningen kan bli större. 10(14)

13 6.1 Föroreningshalter Enligt beräkningarna ökar föroreningshalterna för alla ämnen utan suspenderade substanser (SS) efter exploatering enligt planen. Haltökningen varierar mellan 1-10% medan haltminskningen för SS är -2,3 % (se Tabell 5). Tabell 5 - Föroreningshalter i dagvatten och basflöde före och efter exploatering enligt planen, samt den procentuella förändringen. Föroreningshalter Enhet Före Efter Förändring % Fosfor (P) µg/l ,52 Kväve (N) mg/l ,67 Bly (Pb) µg/l ,55 Koppar (Cu) µg/l ,33 Zink (Zn) µg/l ,67 Kadmium (Cd) µg/l 0,77 0,84 9,09 Krom (Cr) µg/l 9,3 9,7 4,30 Nickel (Ni) µg/l 8,0 8,7 8,75 Kvicksilver (Hg) µg/l 0,064 0,069 7,81 Suspenderad Substans mg/l (SS) -2,30 Oljeindex (Olja) mg/l ,33 PAH16 µg/l 0,77 0,78 1,30 Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,091 0,10 9,89 11(14)

14 6.2 Föroreningsbelastning Föroreningsbelastningen från området ökar procentuellt mer än halterna vilket beror på det ökade flödet. Föroreningsbelastningen beräknas öka med 13-33% (se Tabell 6). Belastningen för suspenderade material beräknas öka till skillnad från halten som minskar (jämför Tabell 5 och Tabell 6). Detta kan förklaras av att det ökade flödet bidrar till att den totala mängden som släpps ut ökar även ifall halten per liter minskar. Tabell 6 - Föroreningsbelastning från området före och efter exploatering enligt planen, samt den procentuella förändringen. Ämne Belastning före (kg/år) Belastning efter Förändring % (kg/år) Fosfor (P) 21 28,00 33,33 Kväve (N) ,00 26,67 Bly (Pb) 2,2 2,80 27,27 Koppar (Cu) 3,10 3,70 19,35 Zink (Zn) 16 19,00 18,75 Kadmium (Cd) 0,078 0,10 28,21 Krom (Cr) 0,94 1,20 27,66 Nickel (Ni) 0,81 1,0 23,46 Kvicksilver (Hg) 0,0065 0, ,15 Suspenderad Substans (SS) ,64 Oljeindex (Olja) ,00 25,00 PAH16 0,078 0,093 19,23 Benso(a)pyren (BaP) 0,0092 0,012 30,43 12(14)

15 7 Diskussion Av de samlade resultaten antas den ökade bebyggelsen som planen medför enbart ge större effekter på grund av exploateringen av område 4, där skogsmark hårdgörs. Den yta som beräknas hårdgöras kan ses streckad i Bilaga 1. Detta område har redan tillstånd för byggrätt på 50 %, men denna byggrätt utnyttjas inte i dagsläget och syns därmed inte i föroreningsbelastningen från området före exploatering. I föroreningsberäkningarna för framtida scenario utgår markanvändningen från att det utökade byggtillståndet utnyttjas till fullo, enligt försiktighetsprincipen. Den utökning av byggrätt som för övriga områden, som redan är hårdgjorda i så stor utsträckning, knappt syns. Medför därför för just delområde 4 att beräkningsunderlaget ger ett resultat där ökningen i både föroreningsbelastning och flöden är relativt stor. Förändring av övriga områden antas inte leda till stora förändringar av flöde eller föroreningar. Det finns dock några lågpunkter som bör ses över. Till lågpunkten i nordväst, punkt 1 Bilaga 1, som saknar synlig avledning finns det risk för högre vattennivåer vid kraftiga regn. Avrinning till detta område bör inte öka i och med planen. Vidare ses en vassbeklädd lågpunkt i ett vägdike söder om område 5, Bilaga 1. Vid ökad tillrinning bör diket dräneras i den ledning som ligger något högre belägen så detta bör inte leda till stora problem. Ännu ett lågpunktområde finns i planområdets centrala norra del dit avrinning från det norra delavrinningsområdet samlas. Enligt SGUs karta finns här lera och möjligtvis en del morän. Infiltration från denna lågpunkt är därför troligen inte optimal. Vid stora flöden finns det risk för större vattensamling men då både bebyggelse och Angarnsvägen ligger betydligt högre bedöms risken för permanent skada på egendom till följd av översvämning som liten. Lågpunktområdet i sydöstra hörnet utgör ingen översvämningsrisk då det leds vidare via dagvattenledning till Okvistadammarna. Området är idag vassbeklätt vilket visar att en del av vattnet ansamlas här innan det leds vidare. Detta medför både fördröjning av dagvattnet och sedimentation/översilning av grönytorna vilket ger rening. Då området är lågt liggande och blött är det ej lämpligt för bebyggelse, däremot kan det genom att bevaras som naturmark bidra med mervärden för dagvattenhantering och rening. Dagvatten från området antas ledas vidare i diken och via naturlig avrinning till recipienten Agnarsjöängen. Viss rening antas ske då vattnet samlas i den växtbeklädda lågpunkten och längs vägen till recipienten. Då Agnarsjöängen som natura område och fågelskyddsområde kan antas känslig bör all försämring undvikas. Beräknade föroreningshalter visar på en mindre ökning mellan 0 10 %. Föroreningsbelastningen ökar betydligt mer som följd av ökade flödet med ca %. 13(14)

16 8 Citerade verk Google maps. (den ). Google maps. Hämtat från Google maps: , ,344m/data=!3m1!1e3!4m5!3m4!1s0x465f90bbd :0x91722d7f536607f0!8m2!3d !4d Larm, T. (den ). Hämtat från StormTac : Länsstyrelsens WebbGIS. (den xx xx 2016). Länsstyrelsens WebbGIS. Hämtat från Länsstyrelsens WebGIS lågpunktskartering: Svenskt Vatten. (2016). Publikation P110 - Del 1, ISSN nr: Stockholm: Svenskt Vatten. Sveriges Geologiska Undersökning. (den ). Sveriges Geologiska Undersökning. Hämtat från SGU kartgenerator: Vatteninformationssystem Sverige. (den xx xx 2016). VISS. Hämtat från Vatteninformationssystem Sverige: 14(14)

17 1:132 1:25 1:4 1:41 1:155 1:125 1:26 1:34 1:33 1:4 1:14 1:106 1:83 1:106 S:2 1:43 1:69 1:14 1:85 1:50 1:90 1:119 1:87 1:60 1:63 1:121 1:67 1:55 1:91 1:50 1:58 1:61 1:44 1:48 1:120 1:65 1:82 1:122 1:57 S:5 1:70 1:123 1:81 1:62 1:47 1:56 1:191 1:383 S:7 1:72 1:51 1:75 1:79 1:74 1:73 1:476 1:351 1:352 1:3531:354 1:355 1:356 1:3571:358 1:359 1:360 1:3611:362 1:363 1:364 1:89 1:54 1:52 1:49 1:90 1:71 1:111 1:55 1:56 1:64 1:80 1:65 1:36 LEDNING TILL OKVISTADAMMARNA S:6 1:68 1:70 1:327 1:350 1:349 1:348 1:85 1:66 1:69 1:347 1:346 1:3381:339 1:340 1:341 1:342 1:3431:344 1:345 1:480 1:24 1:314 1:315 1:312 1:313 1:14 1:45 1:77 1:304 1:3051:306 1:3071:3081:3091:310 1:311 1:182 1:84 1:436 1:477 1:2971:298 1:2991:300 1:301 1:302 1:42 1:2921:293 1:2941:295 1:296 1:76 1:72 1:95 1:72 1:10 1:75 1:42 1:166 S:2 1:72 1:23 1:15 1:120 1:53 1:10 1:39 1:135 1:11 1:11 1:72 1:78 S:4 1:120 1:53 1:35 1:91 1:88