UPPDRAGSLEDARE. Per Domstad. Per Domstad

Transkript

1 PM UPPDRAG Nyréns Läkerolområdet UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Per Domstad UPPRÄTTAD AV Per Domstad DATUM DAGVATTENHANTERING LÄKEROLOMRÅDET Bakgrund Gävle kommun avser bebygga det gamla området kring den nu nedlagda Läkerolfabriken. Flera nya kvarter med bostäder skall byggas samt en torgyta med handel i områdets nordvästra del. Nyréns har tagit fram ett förslag för hur byggnation skall ske. Detta PM avser att tillföra information rörande dagvattenhanteringen. Gällande dagvattenpolicy Gästrike Vattens dagvattenpolicy säger bland annat följande vid nyexploatering: lokalt omhändertagande på tomtmark I första hand skall lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) väljas på tomtmark och den lokala vattenbalansen skall försöka bibehållas genom infiltration, utnyttjande av regnvatten för bevattning mm. - avledning av dagvatten från tomtmark fördröjning på tomtmark genomföras där så är möjligt och motiverat. på ett sätt som är möjligt och motiverat. tt det är förorenat ska rening ske Det står dessutom: aktuell recipient bör renas och fördröjas. syn till öppna system. 1 (5) S w e co Södra Järnvägsgatan 37 Box 259 SE Sundsvall, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm V i k t or Pl ev r a ki s Hydrogeolog Sundsvall Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) viktor.plevrakis@sweco.se

2 Förutsättningar Den dominerande jordarten inom området är lera med ett skikt fyllnadsmassor ovan med varierande tjocklek. Grundvattenytan är relativt hög bortsett från områdets nordvästra del. Recipient för dagvattnet är Gavleån. Leran i kombination med hög grundvattenyta innebär att förutsättningarna för LOD inte är särskilt gynnsamma. Recipienten är dock okänslig för höga flöden och kan inte anses vara en känslig recipient vad gäller föroreningar. Möjliga alternativ för dagvattenhantering Kvartersmark Eftersom möjligheterna för infiltration och perkolation är begränsade så bör dagvattnet tas om hand ytligt. Stuprör kan förses med utkastare och rännor mot gräsytor som översilas av dagvattnet som sedan samlas upp i svackdiken eller motsvarande där en viss fördröjning och filtrering sker innan avledning till dagvattenledning. Fig 1. Stuprör med utkastare och tät ränna Fig 2. Svackdike 2 (5)

3 Asfalterade ytor kan förses med sk raingardens dit dagvattnet leds och filtreras och fördröjs innan avledning till dagvattenledning. Raingardens kan anläggas såväl med som utan växtlighet. Dagvattnet leds in via exempelvis försänkt kantsten, filtreras genom lager av relativt finkornigt krossmaterial och fördröjs genom ett strypt utlopp innan det kopplas till dagvattenledning. Fig 3. Raingarden Allmän platsmark Dagvatten från gatorna kan i förekommande fall ledas till skelettjorden som träden planteras i. Det blir då filtrerat och fördröjs i den stora volym som skelettjorden bildar. Då inte skelettjorden kan ta emot mer dagvatten bräddas det till dagvattenledning. Fig 4. Tillförsel av vägdagvatten till skelettjord 3 (5)

4 Som komplement kan raingardens anläggas där träd saknas. Fig 5, Raingarden i gatumilj HÖJDSÄTTNING Området har fått en översiktlig preliminär höjdsättning. Man bör i möjligaste mån sträva efter att uppnå ytlig dagvattenavrinning från alla punkter för att undvika instängda områden som kan översvämmas vid skyfall och orsaka skada. Med nuvarande höjdsättning har det skapats en lokal lågpunkt väster om den gamla Läkerolfabriken, se fig 6. Marken där bör höjas ca 0,2 m för att möjliggöra ytavrinning. Det finns även två lågpunkter i lokalgatorna runt området. Styrmansgatan i söder och Tredje Tvärgatan i öster enligt fig 6. Dessa lågpunkter är svårare att åtgärda så man får se över dagvattenledningarna i gatan och se till att de har tillräcklig kapacitet. Man bör även undvika att placera känsliga anläggningar och källare/källargarage i närheten. 4 (5)

5 Fig 6. Preliminär höjdsättning och avrinning inom området 5 (5)