Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse.

Transkript

1 Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse. Digital vy över högvattnet i Uddevalla 22 februari 2008

2 Nya riktlinjer Kommunfullmäktige har antagit Riktlinjer för dagvattenhanteringen i Uddevalla kommun. Riktlinjerna bygger på ett EU-direktiv och anger hur vi ska arbeta med dagvatten. Med dagvatten menas, ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter (havet, sjöar och vattendrag) eller till reningsverk. En snabb dagvattenavledning kan bidra till problem nedströms avrinningsområdet med överbelastat ledningsnät, bräddningar samt sämre reningseffekt i avloppsreningsverket som påföljd. Fastigheter utmed sträckorna kan drabbas av källaröversvämningar och fuktproblem. Det ovanstående har inneburit oönskade miljökonsekvenser i och med att förorenat dagvatten vid vissa tillfällen gått direkt ut i sjöar och vattendrag. Vi strävar nu efter att bromsa upp dagvattnet och omhänderta det på tomten, så kallat lokalt omhändertagande (LOD). Ambitionen är att bland annat ta hand om dagvattnet nära källan för att; i första hand infiltrera i andra hand rena, fördröja och utjämna flödena och när detta inte är möjligt i tredje hand avleda det vatten som inte kan tas omhand lokalt till kommunens ledningar eller diken och vattendrag Att ta hand om hela eller delar av dagvattnet inne på tomtmark kan ofta vara relativt enkelt. Det är dock viktigt att först kontrollera att de lokala förutsättningarna är de rätta och att vara försiktig så att man inte skapar problem för grannarna. Här följer exempel på hur man kan ta hand om dagvatten på tomten.

3 Infiltration av takvatten Den mest effektiva formen av lokalt omhändertagande av dagvatten är att låta vattnet infiltrera på någon lämplig vegetationsyta. En gräsmatta kan normalt ta emot ett kraftigt regn (upp till 40 millimeter) utan att det sker någon avrinning alls från ytan. En utkastare sätts på stupröret. Genom utkastaren får dagvattnet rinna ut över infiltrationsytan som bör vara 1 2 gånger takytans storlek. Gräsytan måste luta bort från huset. Från husets yttervägg och 3 meter ut bör nivåskillnaden vara minst 15 centimeter. Längre ut från huset räcker det med mindre lutning. För att inte riskera fuktskador på huset bör vattnet ledas bort från ytterväggen via till exempel, ränndalsplattor av betong (se bild 1). Infiltration efter avrinning från hårdgjorda markytor Om möjligt bör man justera lutningen på hårdgjorda ytor på tomten så att dagvattnet kan rinna ut över någon infiltrationsyta. Avrinningen får då inte hindras av kantstenar (se bild 2). Större hårdgjorda ytor, till exempel parkeringsplatser, kan kompletteras med dränerande partier av grus eller gräsarmeringssten där vatten kan infiltrera. Infiltration från vattengenomsläppliga beläggningar Inom tomten finns ofta hårdgjorda markytor som inte släpper igenom regnvatten, till exempel betong- och asfaltytor eller motsvarande. Om möjligt bör man försöka ersätta den täta ytan med något genomsläppligt beläggningsmaterial som exempelvis grus, gles stenbeläggning, gräsarmeringssten av betong eller genomsläpplig asfalt (se bild 3). Bild 1 Utkastare med ränndalsplattor Bild 2 Bild 3 Avrinning från hårdgjorda ytor Genomsläppligt beläggningsmaterial

4 Avledning av dagvatten i stenkistor En vanlig teknik är att avleda dagvatten till en speciellt anlagd stenkista (perkolationsmagasin). Denna lösning har en del begränsningar som man måste vara uppmärksam på. Jordlagren i Uddevalla är täta berg i dagen och lermark vilket gör att perkolationen (infiltrationen) från stenkistan blir ganska begränsad. Vattnet bör innan det tillförs stenkistan genomgå filtrering. För att filtreringen ska fungera över tid måste filtret rensas regelbundet. Eftersom dagvattnet innehåller en del föroreningar får man räkna med att stenkistorna med tiden sätter igen. Väljer man att anlägga stenkistor för omhändertagande av dagvatten får man räkna med att livslängden hos dessa är begränsad. Man bör också alltid förse stenkistan med avtappningsledning (bräddavlopp) (se bild 4). Avledning av dagvatten i dagvattenkassetter Numera finns även lösningar med så kallade dagvattenkassetter som alternativ till stenkistor (se bild 5). Dagvattnet leds via en sandfångsbrunn direkt ner i magasinet, där dagvattnet infiltreras genom jorden ner till grundvattnet. Magasinet kan även användas för att avleda dagvatten från hårdgjorda ytor på den enskilda tomten och då leds vattnet via sandfångsbrunnar ner i magasinet. Varje kassett rymmer 192 liter vatten och kan avvattna 29 m2 om jorden har tillräcklig infiltrationsförmåga. Avståndskrav; minst 2 meter till byggnad utan källare och minst 5 meter till byggnad med källare. Bild 4 Stenkista Bild 5 Exemplet visar en Wavin kassett

5 Avledning av dagvatten i grunda diken Ofta kan man styra dagvattenavrinningen från hårdgjorda ytor till grunda diken som anläggs i omgivande gräsytor, så kallade svackdiken. Ett svackdike som bara är någon decimeter djup, fungerar både som avrinningsstråk och infiltrationsyta. För att vatten inte ska bli stående i svackdiket bör det ha en lutning i flödesriktningen på 1 2 centimeter per meter. Genom den infiltration som sker i diket får man en avsevärd reduktion av dagvattenavrinningen. För att öka kapaciteten ytterligare kan svackdiket förses med dränerande material i botten (se bild 6). Om svackdiket inte har något naturligt utlopp till omgivande mark bör det nedströms ha en brunn ansluten till kommunens dagvattensystem. Normalt utnyttjas brunnen bara vid de mest extrema nederbördstillfällena. Gröna tak (sedumtak) En möjlighet att bromsa upp avrinningen av dagvatten från en byggnad, är att på takkonstruktionen anordna ett tunt vegetationstäcke som kan hålla kvar en del av nederbördsvattnet. Vegetationstäcket på gröna tak består normalt av en blandning av taklök, fetblad- och fetknoppsväxter. Ofta sker även inblandning av olika mossarter, så kallade moss-sedumtak (se bilder 7 och 8). En förutsättning för att tekniken ska kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning, och att takkonstruktionen är dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Bild 6 Svackdike foto Peter Stahre Bild 7 Växthus på Dalaberg Bild 8 Sophus på Dalaberg

6 Uppsamling av takvatten i regntunnor En enkel uråldrig teknik att ta hand om dagvatten från stuprör är att samla upp detta i regntunnor. En regnvattenstunna fylls relativt snabbt vid kraftigt regn eller vid flera på varandra följande regn. Därför är det viktigt att åtgärder vidtas för att leda bort överskottsvattnet utan risk för fuktskador på huskonstruktionen. Man kan till exempel leda bort det bräddade vattnet via ränndalsplattor eller genom slang till någon lämplig infiltrationsyta. Det uppsamlade regnvattnet har ett par förnämliga fördelar framför det vatten du får ur kranen vattnet är kalkfattigt och dessutom gratis. Dessa plus i kanten är extra viktiga att notera om du har många kalkskyende växter i trädgården. Täck gärna tunnan med ett finmaskigt nät, som är enkelt att ta bort när du ska hämta vatten. Nätet fungerar som ett skydd mot nerfallande löv och kvistar men ska också hindra smådjur och mindre barn från att av nyfikenhet falla i och drunkna. Tänk alltså på att en full vattentunna alltid är en drunkningsrisk för barn och djur. Fördröjningsdamm En möjlighet att bromsa upp vattenavrinningen från tomtmark är att anlägga en lokal fördröjningsdamm med permanent vattenspegel. En öppen damm i ett bostadsområde kan bli ett attraktivt inslag i boendemiljön i området. Man bör tänka på följande i samband med ett anläggande av damm; den kräver ett visst regelbundet underhåll och kan också utgöra en säkerhetsrisk. Bild 9 Regnvattentunna Bild 10 Fördröjningsdamm foto Peter Stahre

7 Några goda lokala exempel Parkeringsdäck på Hovhult med dräneringen direktkopplad på dagvattenledningen. På Tureborgsområdet får vattnet rinna ut i ränndalar och infiltrera i marken. Infiltrationsyta med dagvattenbrunn på Kurverödsområdet. Infiltrations- och reningsdike i Hermansbukten.

8 Bilderna på Uddevallabron och Strandpromenaden foto Martin Hollertz Mer information För mer information om innehållet i denna broschyr och er fastighets möjligheter att ta hand om dagvattnet lokalt, är Ni välkomna att ringa Västvatten eller till Miljö och Stadsbyggnad. VästVatten Miljö och Stadsbyggnad