Vad är avloppsvatten

Transkript

1 Vad är avloppsvatten Avloppsvatten delas in i: Spillvatten: förorenat vatten från t ex bad, dusch och WC. Renas i reningsverk. Dagvatten: regn- och smältvatten från t ex tak och hårdgjorda ytor. Leds ut i våra vattendrag utan rening. Dränvatten: vatten i marken som leds bort via fastighetens dränering

2 Tillskottsvatten = allt vatten exklusive spillvatten som avleds till spillvattenförande avloppsledning. Påverkan från läck- och dräneringsvatten, d.v.s. grundvatten som läcker in eller dräneras till avloppssystemet. Direkt nederbördspåverkan, d.v.s. flödesökning i samband med nederbörd orsakad av direkt anslutna hårdgjorda ytor som tak- och asfaltytor Indirekt nederbördspåverkan, d.v.s. flödesökning i samband med nederbörd som överskrider det som kan förklaras med direkt anslutna ytor. Orsaken kan vara en mer eller mindre snabb grundvattenbildning som avleds till avloppsnätet via dräneringsledningar eller genom överläckage mellan otäta dag- och spillvattenledningar på privat eller kommunal mark. 2

3

4 Varför ska vi minska mängden tillskottsvatten? Om vi kan få bort tillskottsvatten från ledningsnätet Minskar belastningen på ledningar, pumpstationer och reningsverk Minskar risken för källaröversvämningar och utsläpp av orenat avloppsvatten (bräddning) Dessutom sparar vi energi (och pengar) Möjliggör fler anslutningar genom att flödet till verket minskar

5 Vad gör kommunen för att minska mängden tillskottvatten? Ledningsnäten måste skötas och successivt förnyas så att deras funktion bevaras och så att kapitalförstöring inte sker Det finns idag väl fungerande undersökningsmetodik och bra tekniska hjälpmedel (flödesmätningsutrustning, driftövervakningssystem, analysprogram) för att lokalisera de oönskade vattentillskotten samt för att analysera och optimera ledningsnäten (MOUSE)

6 Metodik Översiktlig flödesmätning från olika delområden klargör vilka områden som kan friskförklaras och vilka områden som skall prioriteras med avseende på olika typer av tillskottsvatten (läck- och dräneringsvatten, direkt nederbördspåverkan, indirekt nederbördspåverkan). Detaljerad kartläggning, nattmätning :Flödesmätning nattetid för att avgränsa ledningssträckor med betydande grundvattentillskott. Okulärbesiktning av brunnar mm TV-inspektion av prioriterade ledningar i nära anslutning till mätningen Inspektion av fastigheters tak- och dränvattenlösningar

7 Vad kan du som fastighetsägare göra? Inventering hur ser din och/eller föreningens va-anläggning ut? Hur är tak- och dränvatten ordnat? Tekniska lösningar Inom fastighetsgräns: Stenkista Utkastare och ränndalsplattor Vattentunna Gemensamma lösningar inom gemensamhetsanläggning: Öppna system och infiltration för att så långt som möjligt följa vattnets naturliga avrinningsområden utan att riskera befintlig bebyggelse och vägar. Utför åtgärder så nära källan som möjligt och utforma system som gör det möjligt med fördröjning av flödet genom naturliga eller anlagda översilningsytor och/eller magasin. Ekonomi I en gemensamhetsanläggning är samfälligheten (el ekonomisk förening) ansvarig för att ledningsnäten sköts och successivt förnyas så att deras funktion bevaras och så att kapitalförstöring inte sker. Pengar bör avsättas för detta i samfällighetens ekonomi.

8 Vad händer nu? Genomgång av befintligt kartmaterial samt tidigare utredningar och åtgärder. Kartläggning av gemensamhetsanläggningar Framtagande av mätprogram, inköp av mätare samt installation. Under 2013: Flödesmätning Besiktning av ledningar och anläggningar Anslutningskontroll av fastigheters tak- och dränvatten Åtgärdsprogram

9 Hur uppstår problem med tillskottsvatten? Ledningarna ligger i direkt kontakt med olika markmaterial och tidvis under grundvatten De utsätts för varierande påfrestningar i form av yttre laster (trafiklast, jordtryck) samt korrosion och nötningsangrepp Ledningarnas ålder, material och fogar varierar På anslutna fastigheter finns VA-installationer av skiftande slag

10 Läck- och dränvatten Svarar ofta för >90% av den årliga tillskottsvattenmängden. Otäta ledningsskarvar Otäta brunnsfogar Anslutna dräneringsledningar Inläckage via sprickor på ledningarna vilket gäller både huvud- samt servisledningar Dåliga servisinhuggningar (ej tätt mellan servis och huvudledning)

11 Direkt nederbördspåverkan Anslutna tak- och asfaltsytor Inläckage via brunnslock Snabbt överläckage mellan dag- och spillvattensystem

12 Indirekt nederbördspåverkan Överläckage - utläckage från dagvattenledningar som därmed belastar den lägre liggande spillvattenledningen Felaktigt anlagda ledningsgravar som fylls med regnvatten i kombination med ett otätt spillvattensystem kan medföra att betydande vattentillskott tillförs spillvattensystemet. Mycket vatten i ledningsgraven medför att finmaterial efter hand spolas efter bort. Förloppen kan vara mer eller mindre snabba och svåra att skilja från direkt nederbördspåverkan. Vatten från utkastare vid hus släpps vid huslivet och därmed belastar husets husgrundsdränering (ibland ansluten spill). Bakvattenflöde från vattendrag/diken via bräddavlopp, alt. felplacerade brunnar