PM Förnyelse av vatten- och avloppsledningsnätet Tekniska nämnden. Ängelholms kommun. November Mattias Haraldsson, revisionskonsult

Transkript

1 PM Förnyelse av vattenoch avloppsledningsnätet Tekniska nämnden Ängelholms kommun November 2010 Mattias Haraldsson, revisionskonsult

2 Innehåll 1. Sammanfattande bedömning Inledning... 4 Bakgrund och revisionsfråga... 4 Metod Iakttagelser... 5 Allmänt om ledningsnätet... 5 Planering av förnyelse av ledningsnätet... 5 Ekonomiska resurser för förnyelse av ledningsnätet... 6 Ledningsnätets kvalitet och förnyelse

3 1. Sammanfattande bedömning PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Ängelholms kommun granskat Tekniska nämndens planering för förnyelse av vattenoch avloppsledningsnätet. Den övergripande bedömningen är att planeringen och uppföljningen av genomförande av underhåll/förnyelse av VA-ledningssystemet i stort sker utifrån ett långsiktigt perspektiv. Den övergripande bedömningen baseras på följande iakttagelser: VA-verksamheten har tillgång till flera olika system och informationskällor för att kartlägga och utreda brister i VA-ledningssystemet (kartdatabas, driftövervakningssystem, filmkamera, kvalitetsnyckeltal, datormodell etc). Det finns en definierad strategi för att prioritera utredningar och åtgärder för spillvattenledningssystemet. Det finns en utförlig underhållsplan för spillvattensystemet som också följs upp, både avseende utredningar och åtgärder. Denna utgör verksamhetens saneringsplan. Strategi och underhållsplan är inte lika tydligt definierad och dokumenterad för vattenlednings- och dagvattensystemet, men utfallsdata för drift och investering samt verksamhetens investeringsplan visar tydligt att både utredningar och åtgärder genomförs samt planeras för alla tre ledningsnätskategorier (vatten, spillvatten och dagvatten). Investeringsplanen följs upp varje kvartal till tekniska nämnden. De kvalitetsindikatorer (nyckeltal) som finns för ledningsnätet indikerar på ett jämförelsevis bra ledningsnät. Det är få läckor på ledningsnätet och svinnet är begränsat. Spillvattensystemet har få stopp och antalet översvämningar är begränsade. Ett problem som finns är att andelen tillskottsvatten är stort. Detta är ett problem som Ängelholms kommun delar med flertalet svenska kommuner. VA-verksamhetens underhållsplan för spillvattenssystemet visar att problemet med tillskottsvatten är prioriterat för utredning och åtgärder. Frågan om den nuvarande förnyelsetakten är tillräcklig ur ett långsiktigt perspektiv är svårt att bedöma. Det som kan konstateras är att en väsentlig resursförstärkning har skett de senaste två åren med en väsentligt högre förnyelsetakt som resultat. Även om ledningsnätet uppvisar relativt goda värden på väsentliga nyckeltal så är utmaningen stor inför framtiden. Det befintliga ledningsnätet blir äldre samtidigt som kommunen växer samt att miljökraven ökar. Det är därför viktigt att tekniska nämnden med jämna mellanrum utvärderar resursnivån för underhåll och förnyelse i förhållande till de långsiktiga behoven. 3

4 2. Inledning Bakgrund och revisionsfråga Underhåll och förnyelse av de kommunala vattenoch avloppssystemen är en betydande utmaning för Sveriges kommuner och en betydande faktor för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Brister underhållet och förnyelse kan det leda till försämrad service och kvalitet samt att det kan bli mycket kostsamt. Revisionsfråga: Är planering och uppföljning av genomförande av underhåll/förnyelse av VA-ledningssystemet ändamålsenligt ur ett långsiktsperspektiv? Kontrollmål: Har VA-verksamheten tillgång till relevanta kvalitetsindikatorer för VA-ledningssystemets status? Hur ser utvecklingen ut? Finns det underhålls-/förnyelseplaner för VA-ledningsnätet och finns det en saneringsplan? Används kartläggning av brister i ledningsnätet för att upprätta underhålls-/förnyelseplaner? Finns det en kartläggning av förekomsten av kombinerade system? Sker tydlig uppföljning av planerna till nämnden? Är nuvarande underhåll/förnyelse av VA-ledningssystem tillräckligt (i förhållande till verksamhetens egen bedömning och andra indikatorer)? Metod Granskningen har genomförts genom intervjuer med förvaltningschef, ansvarig VA-ingenjör och ekonom i grupp. Dokumentation i form underhållsplan, investeringsplan och utfallsdata i form av ekonomi och nyckeltal har granskats. Eftersom granskningen har en förvaltningsrevisionell inriktning så har inte redovisningsproblemtiken kring drift kontra investering behandlats. PM: et är sakgranskat av berörda tjänstemän. 4

5 3. Iakttagelser Allmänt om ledningsnätet Ängelholms kommuns vatten och avloppsledningsnät består av närmare 900 km ledning. Mellan åren 2006 och 2009 ökade ledningsnätet i omfattning med närmare 55 km. Antal meter ledning Vattenledningar Spillvattenledningar Dagvattenledningar Totalt Många kommuner brottas med problemet att de har en stor andel kombinerade system. Kombinerade system innebär att avloppsvatten och dagvatten löper i samma system till reningsverket, och innebär en belastning på både på spillvattennätet och på reningsverken. De kombinerade systemen byggdes bort i Ängelholm på talen. Planering av förnyelse av ledningsnätet En väsentlig komplikation när det gäller att planera och genomföra underhåll och förnyelse av vattenoch avloppsledningsnät är att ledningsnätet ligger under marken. Det ger den skillnaden, t ex om vi jämför med fastigheter, att det inte går att okulärbesiktiga objekten varje år för att bedöma behovet av underhåll och förnyelse. Det finns också komplexa samband mellan hur och när ledningsnätet är uppbyggt, vilka material som valts och den omgivande miljön som påverkar var och varför problem uppstår i ledningsnätet. Mot ovan bakgrund är det väsentligt att man arbetar med olika metoder och utnyttjar olika informationskällor för att införskaffa kunskaper om var problemen finns och vilka prioriteringar som skall göras. Ledningsnäten är i de flesta kommuner också omfattande och en kapitalintensiv verksamhet, så också i Ängelholm, vilket gör att långsiktighet är en framgångsfaktor inom denna sektor. VA-verksamheten system, strategi och planering för underhåll och förnyelse kan beskrivas enligt nedan: System/metoder Spillvattenledningsnätet är uppmätt och digitaliserat och kan därmed illustreras i kartor och nyckeltal där olika problem (t ex källaröversvämningar) kan illustreras via kartor. Vattenledningsnätet är inte lika väl dokumenterat. Verksamheten har tillgång till väsentliga nyckeltal för ledningsnätet (se rubrik: Ledningsnätets kvalitet och förnyelse) Verksamheten har tillgång till filmkamera (TV-inspektion) som används för att identifiera synliga brister på ledningsnätet. Cirka meter ledning filmas varje år. Det finns ett driftövervakningssystem som registrerar flöden, tillskottsvatten och bräddningar. Det finns en datormodell för huvudledningssystemets som används för att simulera hur ledningsnätet reagerar t ex vid olika regnmängder. 5

6 Strategi Utgångspunkten är en områdesindelning av ledningssystemet för att med mindre utredningsinsatser sortera mellan områden med problem och mer eller mindre problemfria områden. Detta för att kunna fokusera åtgärderna. Tecken på problemområden är t ex förekomst av bräddningar (utsläpp av avloppsvatten) och källaröversvämningar. Inom ett problemområde görs utredningar om varför överbelastning på spillvattennätet förekommer. Vanligen beror det på tillskottsvatten till spillvattensystemet som kommer antingen genom regn (via markytan) och/eller genom inläckage och dräneringsvatten (under markytan). När prioriterade områden identifierats görs kompletterande undersökningar, t ex flödesmätningar och TV-inspektioner för att arbeta fram och kostnadsberäkna åtgärder. Planer och uppföljning För spillvattenledningsnätet framtas varje år en särskild plan (saneringsplan) som godkänns av miljöförvaltningen på kommunen. Planen innehåller föregående års genomförda undersökningar och genomförda åtgärder (dvs uppföljning). Vidare redovisas planerade undersökningar av spillvattenledningsnätet (dvs plan). Planen sträcker sig mer än ett år fram i tiden. Det finns en investeringsbudget och plan som beskriver åtgärder för ledningsnätet uppdelat för vatten-, spillvatten- och dagvattenledningar. Investeringsplanen sträcker sig över tre år. I investeringsplanen finns utrymme reserverat för akuta insatser av större omfattning. De projekt som genomförs avrapporteras kvartalsvis till tekniska nämnden avseende utgifter och tidsplan. Mindre åtgärder (omläggningar) görs också via driftbudgeten som också innehåller utrymme för förebyggande underhåll (t ex spolning av ledningsnätet), akuta åtgärder (stopp och läckor) samt utredningsarbete inom alla tre ledningsnätskategorier (vatten, spillvatten och dagvatten). Underlag för ovan beskrivning har utgjorts av intervju, investeringsplan, underhållsplan för spillvattensystemet ( ) samt ekonomisk utfallsdata för drift och investering. Ekonomiska resurser för förnyelse av ledningsnätet Underhåll och förnyelse av ett ledningsnät för vatten och avlopp bedrivs både utifrån driftbudgeten och från investeringsbudgeten. Nedan redovisas utfallet av driften med avseende på underhåll av ledningsnätet mkr 6,8 6,8 7,0 8,7 10,3 13,4 Utifrån en genomgång kan följande iakttas: Resursnivån har ökat från 6,8 mkr till 10,3 mkr. Prognosen för 2010 uppgår till ca 13 mkr. Det finns ett antal underkonton för underhåll, hantering av läckor, akuta stopp på spillvattenledningsnät etc. Studeras utvecklingen över tid ligger kostnadsnivån relativt stabilt, dvs. ingen trend mot kraftigt ökande kostnader kan identifieras. 6

7 De senaste fem åren har det registrerats kostnader för nerlagt arbete på VA-inventering som rör alla tre ledningsnätskategorier (vatten, spillvatten och dagvatten). Kostnaderna har ökat 2008 och 2009, vilket innebär att större resurser har lagts på utredningsarbete. Nedan redovisas utfallet av investeringsverksamheten med avseende på förnyelse av ledningsnätet mkr 3,2 3,0 0,2 13,5 17,6 19,3 Utifrån en genomgång kan följande iakttas: Resursnivån har ökat från ca 3 mkr till 17,6 mkr (se också rubrik: Ledningsnätets kvalitet och förnyelse). Prognosen för 2010 uppgår till ca 19 mkr. Alla tre ledningsnätskategorier (vatten, spillvatten och dagvatten) har fått insatser via investeringsbudgeten (se också rubrik: Ledningsnätets kvalitet och förnyelse). Budget för 2011 och plan för innehåller ett flertal åtgärder som rör VA-sanering, ombyggnad och omläggning av ledningsnät inom alla tre ledningsnätskategorier (vatten, spillvatten och dagvatten). Underlag för ovan beskrivning har utgjorts av intervju och ekonomisk utfallsdata för drift och investering samt budget för 2011 och plan för Ledningsnätets kvalitet och förnyelse I Svenskt Vatten Utvecklings rapport (Rapport Nr ) föreslås att leveransavbrott, kundklagomål och läckage kan utgöra grunden för bedömning av vattenledningsnätet. För avloppsledningsnätet föreslås stopp, översvämningar och in- och utläckage som nyckeltal. VA-verksamheten har tillgång till nyckeltal för ledningsnätet som beskriver ledningsnätets kvalitet. De senaste fem åren har antalet läckor per km huvudvattenledning legat på 0,04 st i genomsnitt. Detta är ett lågt antal läckor. Relationen mellan debiterat vatten och producerat vatten, vilket beskriver förlusterna, har de senaste fem åren, i genomsnitt, legat på ca 90 % (dvs ca 10 % förluster). Detta är också ett bra värde och det skall beaktas att även egen användning, t ex vid spolning av ledningsnätet, ingår i nyckeltalet. Antalet stopp (per km huvudledning) i kommunens spillvattenledning har de senaste fem åren i genomsnitt varit 0,02 st. Detta är ett lågt antal stopp. Andelen tillskottsvatten till reningsverken, dvs andel vatten som behandlas men som inte debiteras har i genomsnitt de senaste fem åren legat på 60 % (40 % av det behandlade vattnet är således tillkommande mängder). Detta är ett relativt genomsnittligt värde i jämförelse med övriga Sverige. Stor andel tillskottsvatten tyder på brister i avloppssystemet. Problemet delar Ängelholm med många andra kommuner då andelen normalt ligger mellan %. Antalet källaröversvämningar har de senaste fem året legat mellan 0-4 st per år. Undantaget var år 2007 då antalet översvämningar var runt 25 stycket. Detta var ett år med mycket kraftiga regn. Betraktas antalet läckor, stopp och källaröversvämningar under den senaste femårsperioden kan det konstateras att nyckeltalen legat relativt stabilt, dvs. inget av de ovan berörda nyckeltalen har 7

8 försämrats, vilket stämmer med att driftskostnaderna för åtgärder av stopp och läckor inte heller har ökat. VA-verksamheten registrerar också förnyelsetakten uppdelat på de tre ledningsnätskategorierna (vatten, spillvatten och dagvatten). Nedan görs en jämförelse mellan åren 2009 och Förnyelsetakt (%) Förnyelsetakt vatten ledningar 0,34% 1,45% Förnyelsetakt spillvattenledningar 0,15% 0,50% Förnyelsetakt dagvattenledningar 0,37% 0,36% Totalt 0,29% 0,86% Förnyelsetakten har ökat kraftigt om vi jämför 2006 med 2009, särkilt när det gäller vattenoch spillvattenledningsnätet. Denna utveckling stöds också av den utfallsdata för investeringsverksamheten som redovisades under rubrik: Ekonomiska resurser för förnyelse av ledningsnätet. Kvantitativt innebär förnyelsetakten 2009 att m vattenledningar, meter spillvattenledningar och 800 m dagvattenledningar åtgärdades. Detta motsvarar 0,86 % av ledningsnätet och kan översättas till en förnyelsetakt på 116 år detta enskilda år. Hur många meter ledning som förnyas enskilda år skiljer sig åt beroende på projektens art/komplexitet och kan därför variera. Den potentiella förnyelsetakten kan också bedömas utifrån schablonberäkning. Schablonmässigt kostar det i genomsnitt ca kr/meter att åtgärda/förnya ett ledningsnät. Det innebär att de resurser som funnits tillgängliga år (13-17 mkr) räcker till en förnyelsetakt på mellan 210 och 275 år i Ängelholm. Jämförs detta med den resursnivå som rådde dessförinnan (ca 3 mkr = ca 1000 år i förnyelsetakt) så är det en väsentlig ökning av resurserna för förnyelse. Bakgrunden till en ökad förnyelsetakt är att VA-taxan höjdes med 3 kr inför 2009 och att utrymmet dessförinnan varit mycket begränsat (ca 3 mkr). Det är svårt att veta vilken förnyelsetakt som är rimlig. För några år sedan visade en undersökning att förnyelsetakten av det totala ledningsnätet hos 75 % av Sveriges kommuner låg under 0,5 % per år (= en förnyelsetakt som överstiger 200 år). Svenskt Vatten Utvecklings rapport (Rapport nr ) föreslår att Sveriges kommuner minst bör ligga på 0,3 % (motsvarar 333 år) i förnyelsetakt som basnivå. Detta är ett riktvärde som är baserat på erfarenhet och tar som utgångspunkt i att ledningsnätet är av normal standard. De intervjuade tjänstemännen bedömer att VA-ledningsnätet är, i jämförelse med andra kommuner, av relativt god kvalitet. Samtidigt är ledningsnätet gammalt, särkilt vattenledningssystemet vilket innebär att många omläggningar kommer att krävas i framtiden. Vidare växer Ängelholms kommun vilket också innebär utmaningar för ledningsnätets kapacitet. Underlag för ovan beskrivning har utgjorts av intervju och statistik som finns registrerat i branschorganisationen Svenskt vattens driftsdatabas. 8

9 Mattias Haraldsson Karin Andersson Projektledare Uppdragsledare 9