Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Transkript

1 Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

2 Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken eller ledningar rinner ut i sjo ar, vattendrag eller leds till avloppsreningsverket. Varför kan dagvatten vara ett problem? I bebyggda områden är ofta en stor del av marken hårdgjord, exempelvis asfalterad, vilket gör att vattnet har svårt att tränga ner i marken. Det gör att avrinningen blir snabbare och större och risken för översvämning ökar. Andelen hårdjorda ytor måste därför begränsas. Dagvattnet innehåller dessutom föroreningar som hamnar i sjöar och vattendrag. Om dagvattnet istället fördröjs, t ex. genom att det får tränga ner i marken, minskar risken för översvämning och spridning av föroreningar till sjöar och vattendrag. Ta hand om ditt dagvatten! Villaägare, fastighetsförvaltare och byggare ska skapa förutsättningar för att lokalt kunna ta omhand sitt eget dagvatten. I denna broschyr kan du läsa om de vanligaste metoderna för att ta om hand och fördröja ditt dagvatten. I detaljplanebestämmelserna kan det finnas andra villkor för hanteringen av dagvatten inom fastigheten. Kontrollera först med miljö och byggnadsförvaltningen vad som gäller i ditt område. Markförhållandenas betydelse Dagvatten från tak är vanligtvis inte så förorenat att det behöver renas, utan det viktigaste är att vattenflödet på den egna tomten fördröjs. Innan du bestämmer dig för hur du ska ta hand om ditt dagvatten är det viktigt att göra en undersökning av markförhållandena på tomten. Markens genomsläpplighet och grundvattennivån är viktiga faktorer att ta hänsyn till. Tänk på att det är viktigt att marken lutar bort från huset för att undvika fuktproblem i grunden eller längs källarväggar. En höjdskillnad på minst 15 cm på 3 m rekommenderas. Ränna Dagvatten från tak kan avledas genom att använda stuprör med utkastare (en utkastare är böjen i slutet på stupröret som leder ut vattnet på tomten) och ränndalsplattor. Plattorna avleder vattnet till en lämplig gräsyta på tomten, där vattnet kan tränga ner i marken. Rännan av plattor bör vara minst 1,5 m lång. Se till att marken lutar bort från huset, så att huset inte riskerar att få fuktskador. Ränndalsplattor hjälper till att leda vattnet en bit ut på tomten. 2

3 Svackdiken Svackdiken kan vara en bra lösning för att ta omhand dagvatten inom industrifastigheter, flerbostadshusområden och andra större fastigheter. Svackdiken kan fungera som öppna dagvattenledningar och transportera vatten till dagvattennätet. För att diket ska kunna ta emot vatten på ett så effektivt sätt som möjligt kan marken i dikets botten bestå av ett lager makadam eller annat material som ger stor porvolym. Svackdiken med grusfyllning kan vara en bra dagvattenlösning för stora fastigheter. Dräneringsrör Ett annat sätt att fördröja överskottsvatten är att gräva ner dräneringsrör, cm under markytan, som sedan kopplas på kommunens dagvattennät. Om du vill koppla på ditt dagvatten till kommunens dagvattennät, måste du ha tillstånd från kommunen. Kontakta Tekniska kontoret. Vattentunna En gammaldags regntunna är ett bra sätt att ta hand om dagvattnet. Då kan dagvattnet användas till att vattna trädgården under torrare perioder. Tunnan har en begränsad volym och kan därför bli full om det regnar under en längre period. Därför bör tunnan kompletteras med en utkastare till gräsmattan ifall den skulle bli full. En vanlig tunna kopplad till stuprören är ett enkelt sätt att ta hand om vattnet som kommer. Infiltration Det bästa och enklaste sättet att fördröja dagvattnet inom tomten är att låta vattnet filtreras i marken på tomtens grönytor eller andra genomsläppliga ytor som exempelvis grus. De flesta jordarter har mycket stor förmåga att infiltrera vatten. Om marken består av täta lerlager kan det dock vara svårt att infiltrera vattnet. Du måste alltså undersöka markens jordarter, geologi och topografi innan för mycket nederbörd styrs till en begränsad markyta. Även grundvattnets nivå är viktigt att känna till; det bör vara minst en halv meter ner till grundvattnet för att infiltrationen ska fungera. En tumregel för hur stor yta som behövs för att vattnet ska kunna tas upp av marken är mellan 1-2 gånger den hårdgjorda ytan, till exempel takets yta. Infiltration genom en gräsmatta fungerar också som ett filter och kan avskilja en del av de partiklar som dagvattnet för med sig. På så sätt minskar risken att partiklar följer med och förorenar grundvattnet. Fördröjningsmagasin (stenkista) Vid häftigt regn eller snösmältning kan det hända att tomtytan inte räcker till för infiltration. Då kan markens kapacitet att ta hand om vattnet utökas genom att gräva ner ett fördröjningsmagasin. En stenkista är ett fördröjningsmagasin som består av en grop som fylls med singel, makadam, regnvattenkassetter eller annat material som ger en stor porvolym. Det är viktigt att stenkista dimensioneras rätt från början. Är stuprören direktkopplade till dräneringsledningarna ska du beräkna att allt vatten som hamnar på ditt tak ska kunna omhändertas i stenkistan. Om marken under stenkistan består av täta jordlager, t ex. lera kan det dock, som nämnts tidigare, vara svårt att låta infiltrera vattnet. 3

4 Då krävs även ett bottenavlopp utöver bräddavloppet, för att leda bort vattnet. Dagvattnet kan sedan, efter Tekniska kontorets godkännande, ledas vidare till kommunens dagvattennät. Nackdelen med ett fördröjningsmagasin är att det förr eller senare blir igentäppt på grund av att små partiklar från dagvattnet sätter igen porerna i magasinet. Detta sker även om ett sandfång finns (en slags behållare där sand kan sjunka till botten och på så sätt skiljas från vattnet) innan magasinet. Hur lång tid detta tar varierar men kan uppskattas till ungefär tio år. Magasinet måste då grävas upp och bytas ut. Minska andelen hårdgjord yta Ett bra sätt att minska mängden dagvatten som rinner av tomten är att använda sig av mera genomsläppliga material, till exempel på garageuppfarten. Exempel på genomsläppliga material är grus, armerat grus och hålbetong. För att få mer stabilitet på till exempel grus kan rastergummi användas. Om regnvattnet från taket leds direkt in i stenkistan måste du se till att den ska kunna ta hand om allt dagvatten. Vid täta jordar som t ex. lera kan det krävas bottenavlopp. Armerat grus kan användas på garageuppfarter. Uppfarten till huset ska helst luta mot grönytor på tomten och inte förses med kantsten eller mur. På så sätt kan även vatten från denna yta infiltreras på tomten och minska belastningen på dagvattennätet. En bra idé är därför att använda regnvattenkassett istället för sten i stenkistan. Regnvattenkassetter kan hanterera mer vatten och efter ett par år då stenkistan satts igen av slam och partiklar, kan den spolas rent. En liten spolbrunn är därför bra att ha för att kunna kontrollera att stenkistan fungerar. Spolbrunnen kan även användas för att spola eller suga bort slammet. Se till att lutningen på marken är riktad bort från huset och andra hårdgjorda ytor. Om du leder ut regnvattnet som kommer från taket på gräsmattan, hinner marken ta hand om en del av vattnet innan det når stenkistan. Vid täta jordar som t ex. lera kan det krävas bottenavlopp. 4

5 Gröna tak - växtligheten som takbeklädnad Ett exempel på hur den totala mängden dagvatten kan minskas är att anlägga gröna tak på byggnader. Taken byggs då upp i flera lager med dränering och ett tätt material närmast taken. Ovanpå detta läggs ett växtlager som kan ta upp mer än hälften av allt regnvatten som faller på ett år. Fastigheter som har dag- eller dränvatten kopplat till kommunens spillvattennät kan bli skyldig att koppla bort detta. Detta kan ske antingen genom att en ny förbindelsepunkt för dagvatten upprättas och detta meddelas fastighetsägaren, eller om det bedöms som rimligt att dag- och dränvatten kan tas omhand på ett bättre sätt genom LOD 1. Bestämmelser kring detta finns i kommunens ABVA 1. Gröna tak kan fördröja och reducera det avrunna dagvattnet med mer än 50 %. Gröna tak har fler fördelar än att bara vara dagvattenreducerande. Närklimatet i ett område med gröna tak förbättras genom att växterna höjer luftfuktigheten i den torra stadsmiljön. Gröna tak kan även isolera byggnaden både mot uppvärmning sommartid och mot avkylning vintertid. Ansvarförhållanden Fastighetsägare har alltid ansvar för dagvattnet från den egna fastigheten oavsett om fastigheten ligger inom eller utanför detaljplanelagt område. I ansvaret ligger att anläggningen kontrolleras och underhålls så att den avsedda funktionen upprätthålls under hela brukningstiden. Det är också upp till varje fastighetsägare att uppfylla eventuella krav i bygglov, miljöbalken osv. Fastighetsägaren ska även ha tillräcklig kunskap om de tekniska, miljömässiga och lagenliga förutsättningarna för anläggningens drift och vidta de försiktighetsmått som krävs för att skydda människors hälsa och miljön. Kontakta oss Miljö och byggnadsförvaltningen T: E: miljo.byggnadsnamnd@kumla.se 5

6 Ordlista ABVA Ackumulera Avloppsvatten Avrinningsområde Bräddning Dagvatten Dräneringsvatten Grundvatten Infiltration LOD Oljeavskiljare Perkolation Recipient Spillvatten Suspenderat material Tungmetaller Ytvatten Allmänna bestämmelser för användandet av Kumla kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Gradvis över tid öka i mängd. Spillvatten, kylvatten, dagvatten och dräneringsvatten. Område som avgränsas av vattendelare inom vilket ytavrinningen sker till en recipient. Process då avloppsvattnet släpps ut i en recipient utan att för behandlats i ett reningsverk. Regn- och smältvatten från tak, gator och andra ytor som inte tränger ned i marken. Överflödigt vatten i mark som avleds i rör, dike eller liknande för att hålla tort runt till exempel husgrunder. Vatten i marken som ligger under grundvattenytan, det vill säga den nivå där vattnets tryck är lika med atmosfärtrycket. Då vatten sakta rinner ner genom marken och renas genom sand- och gruslager. Lokalt omhändertagande av dagvatten används som samlande benämning på olika åtgärder för att rena dagvatten och/eller minska eller fördröja dagvattenavrinningen från mark innan det tillförs allmänna dagvattensystemet. Anordning som hindrar eventuellt oljespill från att nå och orsaka skada i ledningar, reningsverk eller i recipient. Långsam rörelse i vatten genom lager av poröst material. Mottagare av behandlat eller obehandlat avloppsvatten, till exempel havet, en sjö eller ett vattendrag. Förorenat vatten från hushåll och industrier. Fritt svävande partiklar i vatten. Metaller, till exempel bly, koppar, kvicksilver, nickel och kadmium. Vatten i sjöar och vattendrag, diken och på marken. Kan även innefatta dagvatten. 6