SJÖSTADSHÖJDEN. Dagvatten till utredning av gatualternativ

Transkript

1 SJÖSTADSHÖJDEN Dagvatten till utredning av gatualternativ

2 SJÖSTADSHÖJDEN Dagvatten till utredning av gatualternativ KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Josefin Hamrefors josefin.hamrefors@wspgroup.se PROJEKT Sjöstadshöjden UPPDRAGSNAMN Överdäckning Hammarbyvägen UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Josefin Hamrefors DATUM ÄNDRINGSDATUM GRANSKAD AV Erik Lidén GODKÄND AV Sandra Yavuz Överdäckning Hammarbyvägen

3 INNEHÅLL 1 SJÖSTADSHÖJDEN 4 2 DAGVATTENHANTERING HAMMARBYGATAN ALTERNATIV 1B OCH 1E ALTERNATIV 2D OCH 2E 6 3 FORTSATT UTREDNING/ RESTLISTA 8 4 KÄLLOR 8 Sjöstadshöjden Dagvatten till utredning av gatualternativ 3

4 1 SJÖSTADSHÖJDEN Vägavvattningen på Hammarbyvägen kommer att behöva byggas om i och med ombyggnationen. För dagvattenhantering vid ombyggnationer gäller Stockholm stads dagvattenstrategi och dagvatten för Sjöstadshöjden bör utredas efter denna. En ny åtgärdsnivå för dagvatten har tagits fram från Stockholm Stad och började gälla Det saknas nationell vägledning inom dagvattenområdet men hanteringen måste förhålla sig till lagstadgade krav på åtgärder för att miljökvalitetsnormerna i stadens sjöar och vattendrag ska uppnås. Stockholm stad har därför tagit fram ett beslut om åtgärdsnivå som ska tillämpas vid ny- och ombyggnation och innebär att dagvatten från hårdgjorda ytor ska fördröjas och renas i hållbara dagvattensystem. Systemen ska vara dimensionerade med en våtvolym på 20 mm och ha en mer långtgående rening än sedimentation. Det innebär att en volym ska avtappas under cirka 12 timmar via ett filtrerande material eller via strypt utlopp via damm eller krossmagasin. Åtgärdsnivån ska även gälla vid ombyggnad av gata och bör därför tillämpas i Sjöstadshöjden. (Stockholm stad, 2016a) Vid ny- och ombyggnation finns goda förutsättningar att fördröja och rena dagvatten genom att använda system som bidrar till både sedimentation och filtrering av dagvattnet. För att få en effektiv avskiljning av lösta föroreningar behöver vattnet passera ett lager med organisk jord eller någon annan typ av filtermaterial (Stockholm Stad, 2016b) Exempel på sådana anläggningar kan vara träd i skelettjordar, växtbäddar (nedsänkta eller upphöjda) eller krossmagasin. Undersökningar av bland annat nedsänkta växtbäddar och krossdiken har visat att för att inrymma 20 mm så krävs att anläggningarna har en yta motsvarande närmare 5-6% av den hårdgjorda markytan. I detta skede har dagvattenfrågan enbart översiktligt utretts och det kommer krävas mer detaljerade utredningar i nästa skede av projektet, se restlista. 2 DAGVATTENHANTERING HAMMARBYGATAN 2.1 ALTERNATIV 1B OCH 1E När det gäller ombyggnationen av Hammarbygatan i alternativ 1B och 1E har träd planerats i gaturummet. För huvudgator och lokalgator kan träd i skelettjord hantera dagvatten. Vattnet avleds då mot skelettjorden via en brunn eller genom ytlig avrinning. Skelettjorden kan även ha en dräneringsledning i botten för att koppla ihop till dagvattennätet. Hammarbygatan har en bredd på 28 meter och en längd av 600 meter, se Figur 1 för gatusektion. Med en anläggning av luftig skelettjord, med ett djup på 0.5 meter är ytbehovet för skelettjorden 13 m 2 per 100 m 2 avrinningsyta. Med beräkning på en avrinningskoefficient på 0.9 för asfalterad gata blir ytbehovet för skelettjordarna 1965 m 2. Detta innebär att Hammarbygatan skulle behöva skelettjord till en snittbredd av 3.3 meter för hela Överdäckning Hammarbyvägen

5 Hammarbygatan. Detta är inget problem att genomföra med de sektioner som är för Hammarbygatan idag där trädplanteringen är totalt 4 meter för hela gatan. (Stockholm stad, 2016c) Figur 1. Sektion gata Hammarbygatan Alternativ 1B och 1D I alternativ 1B och 1E ska Hammarbygatan kunna användas som transportväg om Södra Länken måste stängas av, vilket innebär att farligt gods ska kunna transporteras på sträckan. Detta ställer då även krav på hanteringen av dagvattnet. Reningen skulle fortfarande kunna göras genom träd i skelettjordar, men kommer då innebära att vid en eventuell olycka måste dessa grävas upp och ersättas. Det krävs även att dräneringsledningen i botten på skelettjordarna kan stängas av så att det farliga gods vattnet kan stängas inne. Ett alternativ är att ha flera avstängningsmöjligheter i flera steg, så inte hela gatans skelettjord skulle behöva ersättas. Bräddbrunnarna från skelettjorden skulle även kunna ha vattenlås så flytande föroreningar stannar kvar i jorden. För att detta ska vara ett alternativ behöver skelettjorden vara tät. Detta bör utredas mer i detalj i nästa skede. Alternativ lösning är att ha trafikdagvattnet i ett separat system, som innebär att vid en eventuell olycka kan vattnet stängas inne. Vattnet måste även då i normalfall kunna renas på något sätt, vilket betyder att det måste anläggas någon typ av krossmagasin under mark. Gaturummet för biltrafiken är enligt sektionsritningarna 12 m bred, vilket innebär att om 20 mm ska utjämnas i gaturummet (med en antagen magasindjup på 1m och en porositet i ett magasinfyllt magasin) behöver magasinet vara 360 m 2. Skelettjordarna skulle då kunna användas för rening av dagvatten på gång- och cykelväg, medan trafikerade delen av vägen angörs som ett separat system. Dock är det svårt att separera dagvattnet på detta sätt, och är bättre alternativ att rena trafikdagvattnet genom en lösning som följer Stockholm stads dagvattenstrategi, så som skelettjordar eller växtbäddar. Nedsänkta växtbäddar skulle kunna användas istället för skelettjordar och separat dagvattensystem för trafiken. Nedsänkta växtbäddar är planteringsytor dit dagvatten leds genom ytavrinning eller via brunnar och ledningar, se Figur 2. Nedsänkt innebär att växtbädden ligger under anläggningens kant och skapar en utjämningsvolym. Rening uppstår sedan när dagvattnet infiltrerar genom växtbädden. I botten av växtbädden finns ett lager makadam och en dränering som ansluter till dagvattennätet. En växtbädd som ska omhänderta 20 mm nederbörd bör motsvara 5 % av ytan varifrån den ska omhänderta dagvattnet. Sjöstadshöjden Dagvatten till utredning av gatualternativ 5

6 Växtbäddarna skulle kunna förses med en tätning och genom konstruktionen göra så föroreningar stannar i översta jordprofilen. Detta innebär dock att de behöver vara nedsänkta och kan då vara svårt att få ihop med kantsten för gatan. Om enbart brunnar leder vatten mot upphöjda växtbäddar så blir det svårt att få en enklare lagring av eventuellt förgiftningar. För rening av Hammarbygatan med hjälp av nedsänkta växtbäddar skulle en area av 840 m 2 växtbädd krävas. Dessa kan placeras på olika sätt men bör spridas längst med gatan för att kunna omhänderta allt vatten. Detta skulle innebära en snittbredd av 1.4 meter växtbädd längst hela vägen. Ett alternativ skulle kunna vara att istället för skelettjordar, anlägger växtbäddar, eller gör en kombination av växtbäddar och skelettjordar. Figur 2. Nedsänkta växtbäddar i gata i Köpenhamn. (Källa: WSP) Dagvattenrening med hjälp av skelettjordar och växtbäddar är de alternativen som främst följer Stockholm stads dagvatten strategi och lämpar sig bäst, dock bör alternativen för dessa i samband med eventuellt trafik med farligt gods studeras mer i detalj i nästa skede. 2.2 ALTERNATIV 2D OCH 2E När det gäller alternativ 2D och 2E, kommer inte farligt gods trafik behöva gå på vägarna. I tunneln kommer det krävas någon typ av Va-anläggning som innebär en möjlighet att magasinera och stänga inne förorenade ämnen vid en eventuell olycka med farligt gods. Det innebär någon typ av magasinslösning i tunneln. Denna konstruktion bör utredas mer i detalj i nästa skede. I alternativ 2D och 2E i Hammarby fabriksväg finns inga träd med i de planerade sektionerna, se Figur 3. För att omhänderta dagvattnet från en gata som saknar träd, behöver dagvattnet kunna fördröjas och renas. Ett alternativ är att avleda gatans dagvatten till nedsänkta växtbäddar. I Överdäckning Hammarbyvägen

7 växtbädden skapas en volym för att fördröja och rena dagvattnet och leds genom ytavrinning via brunnar och ledningar. Växtbäddarna bör vara nedsänkta i förhållande till omgivande gatumark så att magasinsvolym ovan växtbäddens yta skapas. Växtbädden har en dräneringsledning i botten som kopplas till övriga dagvattennätet. För att kunna följa Stockholm stads dagvattenstrategi bör sektionen i Hammarbygatan för alternativ 2D/E, arbeta in växtbäddar så de får plats för att kunna tillgodose tillräcklig rening av trafikvattnet. Figur 3. Sektion Hammarby fabriksväg alternativ 2D och 2E En växtbädd som ska omhänderta 20 mm nederbörd bör motsvara 5 % av ytan varifrån den ska omhänderta dagvattnet. Hammarby fabriksväg kommer bli cirka 550 meter lång, vilket innebär att i alternativ 2D och 2E kommer vägen ha en area på m 2. För att kunna omhänderta dagvatten från lokalgatan så krävs växtbäddar av en yta på 605 m 2.. Dessa kan placeras på olika sätt men bör spridas längst med gatan för att kunna omhänderta allt vatten. För att illustrera vilken bredd som det tar av gatan är det i detta fall 1,1 m (605 m 2 / 550m = 1.1 m), detta är då en snittbredd genom hela gatan och räknar inte med att det på vissa ställen kommer krävas infarter och liknande som minskar möjligheten för växtbäddar. Växtbäddarna kan angöras i angöringszonen eller i skyddszonen. Med den sektion som visas i Figur 3, kan det bli trångt att få in tillräckligt med växtbäddar för att uppfylla Stockholm Stads dagvattenstrategi, och sektionen bör arbeta in plats för växtbäddar, alternativt trädplantering. Dock bör det gå att omarbeta detta utan allt för stora problem. Alternativt Sjöstadshöjden Dagvatten till utredning av gatualternativ 7

8 3 FORTSATT UTREDNING/ RESTLISTA I nästa skede krävs att man mer i detalj tittar på dagvattenlösningar. Det bör även undersökas mer i detalj hur man säkerställer kraven för hantering av farligt gods. Det bör även utredas i nästa skede vilken typ av VA-installation som ska göras i tunneln i alternativ 2D och 2E. Här krävs någon typ av magasinering som ej har studerats i detta skede. I nästa skede bör även reningseffekten för lösningarna undersökas grundligare där reningseffekten för skelettjord, växtbädd, krossmagasin och avsättningsmagasin jämförs. Det bör även säkerställa att tillräcklig plats finns i gatan för växtbäddar/skelettjordar i de olika alternativen. En dagvattenutredning göras för det alternativet som väljs. I sektionen för Hammarby fabriksväg i alternativ 2D/E finns idag ingen utmärkt plats för växtbäddar. Annars bör man titta på ett annat alternativ för rening av dagvattnet, så som krossmagasin eller liknanade. I fortsatt skede bör det även tittas mer på dagvattenlösningarna i Hammarby Skogsväg. 4 KÄLLOR Stockholm Stad (2016a) Dagvattenhantering, Åtgärdsnivå vid ny-och större ombyggnation WRS (2016) Kostnadsberäkningar av exempellösningar, Kostnadsberäkningar av exempellösningar för dagvatten Stockholm Stad (2016c) Dagvattenhantering, Riktlinjer för kvartersmark i tät stadsbebyggelse Överdäckning Hammarbyvägen