Förprojektering Smedby 6:1

Transkript

1 Norrköpings Kommun PM Hydrogeologi Uppsala

2 PM Hydrogeologi Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Helene Snöberg Agnes Forsberg Benjamin Reynolds Uppdragsledare Handläggare Granskare i

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Tillrinningsområde, grundvatten Grundvattenbildning Förändring av grundvattenbildning Slutsats... 5 ii

4 PM Hydrogeologi 1. Inledning I området Smedby i östra Norrköping planeras för etablering av ett nytt bostadsområde. Etableringen kommer till stor del ske på ett lerområde med ytlig grundvattennivå men även på ett högre parti där morän i dagen förekommer och grundvattenbildning sker. Byggnationer och infrastruktur placerade på lerområden kan utsättas för sättningar om grundvattentrycket i leran minskas. Sättningar (konsolidering) i lera sker normalt sakta över tid men kan påskyndas om grundvattennivån sänks av, varför det är viktigt att grundvattenbildningen inte minskas. I samband med nyetableringen planeras för omhändertagande av dagvatten, som ska fördröjas på plats för att sedan ledas ut från området via dagvattennätet. Det finns då en risk att området där grundvattenbildningen kan ske minskar med sättningsrisk som följd. 1.1 Syfte Syftet med denna undersökning är att utreda påverkan på grundvattenbildningen inom etableringsområdet för att kunna beräkna volymen vatten som behövs till infiltration för att grundvattenbildningen ska förbli oförändrad efter exploatering. 1 av 6

5 Figur 1: Etableringsområde. Inom område A planeras småhusbebyggelse och inom B planeras fler bostadhus samt en förskola. 2. Tillrinningsområde, grundvatten Exploateringsområdet inramas väster- och söderut av en höjdrygg där berg och morän förekommer i dagen och där grundvattenbildning sker. Norr och öster om nyetableringen är marken planare och består i huvudsak av lera på friktionsjord. Grundvattenströmningen följer huvudsakligen topografin och avrinner norrut mot lerområdet. Därefter visar grundvattennivåer erhållen från grundvattenrör i lerområdet en ströminingsriktning mot nordväst, med utströmning från etableringsområdet under Lidagatan. 2 av 6

6 Figur 2: Tillrinningsområde (ljusblå skrafferade område) med strömningsriktningar (blå) på SGU:s jordartskarta där röd visar berg i dagen, blå visar morän och gul visar lera. 3. Grundvattenbildning Grundvattenbildning sker där jordegenskaperna är sådana att regn och smältvatten kan infiltrera marken och nå grundvattenytan (perkolation). Inom tillrinningsområdet finns lerområden där mycket lite grundvattenbildning sker varför endast de områdena med morän och berg antas generera grundvattenbildning. Ytavrinning på vägar antas inte heller tillföras grundvattnet. Zonerna för grundvattenbildning har baserats på SGUs jordartskarta men justerats där data kring jordföljd från sonderingar fanns tillgänglig. Områden med befintlig bebyggelse har exkluderats då förekomsten av ett befintligt dagvattensystem antas i stort sätt eliminera infiltration och grundvattenbildning inom dessa områden. Enligt SMHI är den genomsnittliga nederbörden i området mm/år (medel för ) och den genomsnittliga avdunstningen i samma område mm/år. Den andel av nederbörden som faller på områden för grundvattenbildning och som inte avdunstar antas perkolera till grundvattnet ( mm/år). I denna rapport används 250 mm/år för grundvattenbildning för att hålla beräkningen konservativ. 3.1 Förändring av grundvattenbildning När exploatering påbörjas kommer området för grundvattenbildning minska något då ytor hårdgörs och regnvatten transporteras bort via dagvattensystemet. I 3 av 6

7 tabell 1 redovisas hur stor denna skillnad beräknas bli samt hur den påverkar grundvattenbildningens storlek. Figur 3: Exploateringsområde med områden där grundvattenbildning påverkas av byggnation (C). I beräkningen antas all exploaterad yta hårdgöras och inget regnvatten infiltrera marken. Sannolikt kommer grundvattenbildning ske till en viss del även i de nyetablerade områdena och beräkningarna kan därför anses vara konservativa. Tabell 1. Tabell över tillrinningsområde och grundvattenbildning, före och efter exploatering. Tillrinningsområde (m 2 ) Område för grundvattenbildning (m 2 ) Grundvattenbildning volym (m 3 /år) Före exploatering Efter exploatering Skillnad av 6

8 4. Slutsats Grundvattenbildingen beräknas minska med cirka 975 m 3 per år (6 %) efter exploatering. En minskning av grundvattenbildningen vid höjdpartiet i södra delen av området kan leda till sänkta grundvattennivåer vid lerområdet nedströms. Denna volym bör ersättas varje år för att inte riskera att grundvattenytan sänks. Då dagvatten ska omhändertas lokalt inom området föreslår Ramböll att det vattnet används till infiltration efter eventuell rengöring. Infiltrationsanläggningens utformning och placering utreds inte i denna rapport men bör placeras så att anläggningen står i hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet, d.v.s. friktionsjorden, under leran. 5 av 6

9 Källor SGU, kartvisare jordarter, 1: : SMHI, Länsvisa data, Observationsbaserade medelvärden för perioden av 6