PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD

Transkript

1 Upprättat av: Anna Lundgren Granskat av: Irina Persson Sweco Environment AB Stockholm Vattenresurser Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Bakgrund Delar av det område som planeras exploateras för Valbo Köpstad ligger inom den sekundära zonen av Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde. Vattenskyddsområdet med tillhörande skyddsföreskrifter fastställdes den 12e maj, 2006 av länsstyrelsen i Gävleborgs län. Gävle- Valboåsen har av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) identifierats som en geologisk formation av nationell betydelse för vattenförsörjning. Det upprättade vattenskyddsområdet innehåller redan idag större och mindre vägar, bebyggelse, industrier, kyrkogårdar och andra verksamheter. Ytterligare faktorer som kan inverka negativt på grundvattenkvaliteten och grundvattenkapaciteten bör undvikas i möjligaste mån. Se Figur 1 för ungefärligt läge av nyexploateringsområdet i förhållande till vattenskyddsområdet. Gästrike Vatten AB har under 2012 och 2013 genomfört undersökningsborrningar i och omkring det planerade området för nyexploatering. Tidigare utredningar avseende geologiska och hydrogeologiska förhållanden i området har varit knapphändiga. Kompletterande grundvattenrör för nivåövervakning har installerats i 17 punkter för att ge en tydligare bild av grundvattennivåer och grundvattnets strömningsriktning. Nivåövervakning i dessa punkter har genomförts sedan november Resultaten redovisas i Gästrike Vattens PM Utlåtande med anledning av planerad exploatering Valbo Köpstad, daterat Undersökningarna fastställer att exploateringsområdet i sin helhet ligger inom tillrinningsområdet för Valboåsen, till skillnad från tidigare bedömningar. Gästrike Vatten fastslår även att stora delar av exploateringsområdet kommer att ligga inom sekundär eller tertiär skyddszon vid en framtida revidering av vattenskyddsområdet. 1 (5) S w e co E n vi r o n m e nt AB

2 Figur 1. Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde 2 (5)

3 De delar av den planerade nyexploateringen som berörs av en eller flera skyddsföreskrifter måste beaktas vid projekteringen av området. Bl.a. omfattar 7 Avledning av spillvatten och dagvatten samt hantering av avfall ett stycke avseende infiltrationsanläggningar för dagvatten. Även 10 Täktverksamhet, schaktning, sprängning och muddring samt andra mark- och vattenarbeten bör beaktas vid projekteringen av handelsområdet. Jordarter, grundvattenmagasin och grundvattenbildning Uppmätta nivåer i nyinstallade grundvattenrör inom området visar på ställvis förekomst av två olika grundvattenmagasin. Ett övre magasin förekommer i ett ytligt liggande sandlager, separerat från ett undre magasin i friktionsjorden ovan berggrunden. Mellan dessa två magasin förekommer ett lager med tätare finkornigare sediment såsom silt och lera. Huruvida dessa två magasin står i kontakt med varandra är ej fastställt men troligtvis existerar vägar för grundvattnet att transporteras vertikalt från det övre till det undre magasinet Av den planerade nyexploateringen ligger en mindre del inom den i dagsläget fastställda sekundära skyddszonen. Resten av planområdet ligger utanför skyddszonen, på mark som enligt SGUs jordartsgeologiska karta består främst av sand, lera och till viss del morän, se Figur 2 nedan. Den sekundära skyddszonen omfattar främst markområden som består av isälvsmaterial och sand, vilka utgör zoner för grundvattenbildning till Gästrike Vattens grundvattentäkter i åsen. Det är dock isälvsmaterialet som står för den huvudsakliga grundvattenbildningen. Området öster om Valsjöbäcken, som främst består av morän, bedöms även det kunna fungera som tillrinningsområde till åsens grundvattenmagasin, då infiltrerat vatten eventuellt kan passera under bäcken i de djupa och genomsläppliga jordlager som utgör det undre grundvattenmagasinet och vidare mot åsen. 3 (5)

4 Figur 2. SGUs jordartsgeologiska karta, 1: Valsjöbäcken och grundvattenmagasinet i åsen Valsjöbäcken går igenom området som skall exploateras och kommer förmodligen inom en kortare sträcka att förläggas i kulvert. Resten av bäcken behålls intakt. Förekomst av friktionsjord vs. lera i bäckens bottensediment är ej känd, men bäcken antas (i alla fall ställvis) stå i kontakt med det övre grundvattenmagasinet. De tätare jordlager som separerar bäcken samt det övre magasinet från det undre, begränsar möjligheterna för läckage från det övre till det undre magasinet i friktionsjorden ovan berg. 4 (5)

5 Riskbedömning Dagvattnet från parkeringsytor och vägar inom den planerade nyexploateringen väster och norr om Valsjöbäcken kommer ej att infiltreras ner i jordlager, utan tas om hand i ett separat system via en dagvattendamm, för att sedan ledas till bäcken. Vattnet kommer att fördröjas och renas i dagvattendammen samt i grönytor på vägen dit, innan det släpps i ytvattendraget. Ovanstående åtgärd kommer att leda till att den naturliga grundvattenbildningen minskar något inom området. Dock är de områden, vars dagvatten planeras hanteras separat, mycket små i jämförelse med åsens totala tillrinningsområde, varför denna åtgärd ej bedöms som riskfylld, varken för åsmagasinets vattenkvalitet eller kapacitet. Avseende området som skall exploateras söder om Valsjöbäcken, kommer tidigare föreslagen dagvattenhantering att gälla, d.v.s. enligt förslag med bl.a. genomsläpplig asfalt och infiltration i befintliga jordlager. Länsstyrelsen och Gästrike Vatten har tillsammans gjort bedömningen att den omättade zonens mäktighet är tillräckligt stor, för att risken att grundvattnet skall förorenas från dagvattenhanteringen kan anses vara mycket liten. Gästrike Vattens närmsta uttagsbrunn i åsen (Åbyvallen) ligger ca 3,5 km nordost om området för nyexploatering, vilket innebär att eventuella risker i form av t.ex. föroreningar från infiltrerat vatten från området bedöms som ringa. Transporttiden för det grundvatten som bildas inom det sekundära skyddsområdet förväntas nå närmsta uttagspunkt inom 365 dygn. Därmed transporteras vattnet genom många kilometer friktionsjord, vilket ger goda förutsättningar för bl.a. fastläggning av eventuella partiklar. 5 (5)