Vattenskyddsområde för Båstads vattentäkter vid Axelstorp och Idrottsplatsen

Transkript

1 Vattenskyddsområde för Båstads vattentäkter vid Axelstorp och Idrottsplatsen Varför vattenskyddsområde? Värdefullt vatten Vattentäkterna vid Axelstorp och Idrottsplatsen är av stor betydelse för Båstads vattenförsörjning. De bidrar idag med ca 2/3 av det totala vattenbehovet i Båstads tätort. Övrigt vatten kommer från täkterna i Eskilstorp. Reservtäkter, som kan ge jämförbara vattenmängder, finns inte. Om någon av täkterna behöver stängas skulle vattenbrist uppstå i Båstad, särskilt sommartid. För att dricksvattnet som levereras till konsumenterna skall ha en fortsatt hög kvalitet krävs att källan till vattnet i naturen, både grundvatten och ytvatten, håller hög kvalitet och skyddas från föroreningar. Genom att inrätta ett vattenskyddsområde minskas risken att vattnet förorenas. Målet är att bibehålla den goda dricksvattenkvaliteten även för framtida generationer. Myndighetskrav Sveriges riksdag har beslutat att vattenskyddsområden skall inrättas för svenska vattentäkter som en del av de svenska miljökvalitetsmålen. I EUs vattendirektiv ställs krav på att alla vattentäkter som försörjer mer än 50 personer eller levererar mer än 10 m 3 vatten per dag skall skyddas. Inrättandet av vattenskyddsområden finns därför med i det åtgärdsprogram som beslutats för Västerhavets Vattendistrikt. Översiktskarta Viktiga data för vattentäkterna Axelstorp och Idrottsplatsen Axelstorp (V12) Idrottsplatsen (V14) Antal brunnar: 1 2 Brunnar borrade i: Urberg Isälvsmaterial (grus) Brunnarnas djup: 77 m 22 m Medeluttag: 680 m 3 /d m 3 /d Personekvivalenter: Vattenkvalitet: God, viss behandling utförs Utmärkt, ingen behandling behövs

2 Geologiska förhållanden Vattnet som levereras från Axelstorp och Idrottsplatsen är grundvatten som pumpas från brunnar i jord- och berglager. Vid Idrottsplatsen finns mycket genomsläppliga jordlager med sand, grus och sten, s k isälvsavlagringar. Vid Axelstorp finns vattenförande sprickor i urberget. De geologiska förhållandena gör att förutsättningarna för grundvattenuttag vid de två täkterna är särskilt gynnsamma. De geologiska förhållandena, särskilt de ytliga jordarterna, påverkar också hur känsligt grundvattnet är för förorening. Där det finns jordarter med hög genomsläpplighet, som strandavlagringar och isälvsavlagringar, är det särskilt viktigt med ett starkt skydd. Geologisk sektion ca NO SV. Blå pilar visar grundvattnets generella strömningsriktning. Utdrag från SGUs jordartskarta. De vanligaste jordarterna är morän (blått), strandavlagringar (orange) och isälvsavlagringar (grönt). Strandavlagringar och isälvsavlagringar är mycket genomsläppliga jordarter och känsliga för förorening. Vattenskyddsområdets avgränsning Grunden för vattenskyddsområdets avgränsning är brunnarnas tillrinningsområde. Med tillrinningsområde menas det område som bidrar med vatten till brunnarna. Hur stort tillrinningsområdet är kring en täkt beror bl a på de geologiska förhållandena, topografin och uttagets storlek. Inom tillrinningsområdet kan föroreningar som når grundvatten eller ytvatten i princip även nå brunnarna. Genom att låta vattenskyddsområdet omfatta hela tillrinningsområdet uppnås största möjliga skydd. Vattenskyddsområdet delas in i tre skyddszoner: Primär zon, med starkast skydd, sekundär zon och tertiär zon. Målet med zonindelningen är att anpassa skyddet inom vattenskyddsområdets olika delar så att störst skydd uppnås där behovet är som störst. Indelningen i zoner har utförts genom att väga samman geologiska förhållanden, särskilt förekomsten av genomsläppliga ytliga jordlager, med resultaten från en riskinventering. Kring de två vattentäkterna finns idag mindre vattenskyddsområden fastställda år1974. Sedan dess har både kunskapen om hur föroreningar kan spridas i grundvattnet och insikten om vikten av att skydda vattentillgångar ökat. Det nya förslaget till vattenskyddsområde är därför större än de två tidigare.

3 Vattenskyddsområdets utbredning och indelning i skyddszoner OBS Alla vattendrag inom täkternas tillrinningsområde, inklusive 10 m på respektive sida, ingår i den sekundära zonen (såvida de inte ligger inom primär skyddszon då de tillhör denna zon). På bifogade ritning syns de större vattendragen. Förekommande mindre vattendrag ingår dock också. Skyddsföreskrifter Skyddsföreskrifterna begränsar olika verksamheter som riskerar att förorena dricksvattnet. Exempel på verksamheter som berörs är bl a hantering av petroleumprodukter, hantering av bekämpningsmedel, djurhållning, skogsbruk, infiltration av spillvatten, lagring av avfall, väghållning, fordonstvätt, materialtäkt, anläggningsarbeten, bergvärme, vattenuttag, transport av för grundvattnet skadliga ämnen och miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken 9 kap. Regler om skyddsföreskrifter finns i Miljöbalken. Enligt denna skall skyddsföreskrifterna ge det skydd som behövs för att uppnå syftet med skyddsområdet (Miljöbalken 7 kap 22 ). Samtidigt skall det göras en avvägning så att inskränkningarna inte blir större än nödvändigt (Miljöbalken 7 kap 25 ). Förbud, tillståndsplikt, anmälningsplikt Föreskrifterna utformas som restriktioner i rätten att förfoga över en fastighet. Restriktionerna är formulerade som förbud, tillståndsplikt eller anmälningsplikt. Ansökan om tillstånd görs hos kommunens Miljönämnd. Om tillstånd ges kan detta var förknippat med villkor. Även anmälan görs till Miljönämnden som därefter kan meddela villkor. Andra regler Förutom skyddsföreskrifterna, som gäller specifikt för detta vattenskyddsområde, finns det allmängiltiga föreskrifter som innehåller regler för vattenskyddsområden. Sådana är t ex Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel och Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor. Dessa föreskrifter gäller alltid inom vattenskyddsområden. Miljöbalken innehåller också allmänna hänsynsregler (2 kap). Där ställs bl a krav på allmän aktsamhet: Alla som bedriver en verksamhet eller utför en åtgärd ska vidta de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att förebygga att skada uppstår på människors hälsa eller miljön. Detta innebär ett generellt skydd för grundvattnet och gäller överallt och alltid, även utanför vattenskyddsområden.

4 Hur påverkar föreskrifterna mig? Hur just Du påverkas av föreskrifterna beror bl a på inom vilken skyddszon Din fastighet är belägen och om Du är vanlig husägare eller bedriver någon form av verksamhet. Nedan beskrivs översiktligt de viktigaste restriktionerna för några kategorier. För att få en fullständig bild av hur Du kan komma att påverkas måste Du läsa de fullständiga föreskrifterna. Hur påverkas jag som vanlig husägare? Inom hela vattenskyddsområdet gäller, enligt Naturvårdsverkets allmänna föreskrifter, restriktioner för förvaring av eldningsolja. Bl a gäller krav på att cisterner skall ha sekundärt skydd, d v s en konstruktion så att eventuellt läckage eller spill samlas upp. Inom primär och sekundär skyddszon gäller också, enligt de för området specifika föreskrifterna, krav på tillstånd från Miljönämnden vid förvaring av mer än 250 l eldningsolja eller annan brandfarlig vätska. Hantering av bekämpningsmedel är förbjudet inom primär skyddszon och kräver tillstånd inom sekundär skyddszon. För nyanläggning eller ändring av befintliga berg-, jord- och grundvattenvärmesystem gäller att Du måste söka tillstånd hos Miljönämnden. Inom primär skyddszon ställs krav på uppsamlingsanordning för tvättvatten vid tvätt av fordon. Hur påverkas jag som jordbrukare? Inom primär skyddszon råder förbud mot att hantera bekämpningsmedel, inom sekundär zon gäller krav på tillstånd från Miljönämnden. Inom primär skyddszon krävs tillstånd för all hantering av ensilage och gödningsmedel, inom sekundär skyddszon krävs tillstånd för lagring. Andra restriktioner berör förvaring av petroleumprodukter, infiltration av spillvatten, anläggnings- och schaktningsarbeten, husbehovstäkt, deponering och lagring av avfall samt vattenuttag. Hur påverkas jag som företagare? Inom hela skyddsområdet gäller restriktioner vid etablering eller förändring av verksamhet som innebär risk för förorening av mark eller grundvatten. Inom den primära zonen gäller förbud mot nyetablering och tillståndsplikt vid förändring, inom den sekundära tillståndsplikt vid nyetablering och förändring, inom den tertiära anmälningsplikt vid nyetablering. Inom primär skyddszon är hantering av för grundvattnet skadliga ämnen förbjuden, inom sekundär skyddszon är lagring av sådana ämnen tillståndspliktig. Andra restriktioner, berör förvaring av petroleumprodukter, infiltration av spillvatten, anläggnings- och schaktningsarbeten och vattenuttag. Hur påverkas jag som skogsägare? Inom primär och sekundär skyddszon gäller restriktioner avseende upplag av timmer, bark, flis, ris och massaved. Stubbrytning och skyddsdikning är förbjudet inom primär skyddszon, medan tillståndsplikt gäller inom sekundär skyddszon. Andra restriktioner berör förvaring av petroleumprodukter, anläggnings- och schaktningsarbeten och husbehovstäkt.

5 Vad händer nu? Vattenskyddsområdet med föreskrifter är idag ett förslag. För att det ska gälla måste det fastställas av Kommunfullmäktige. Den fortsatta handläggningen sammanfattas nedan. Juni - juli Augusti September 2011 Förslaget finns tillgängligt som utställning Synpunkter sammanställs av Teknik och Service och bifogas förslaget Beslut fattas i Kommunstyrelsen att lägga fram förslaget för Kommunfullmäktige Senaste dag för inlämning av synpunkter Förslaget presenteras för Kommunstyrelsens Arbetsutskott. Beslut om eventuella revideringar Kommunfullmäktige fastställer vattenskyddsområdet Hur kan jag påverka förslaget? Fastighetsägare och andra som berörs av vattenskyddsområdet kan framföra synpunkter på förslaget t o m Synpunkter skall vara skriftliga och undertecknade samt innehålla uppgifter om synpunktslämnarens namn och adress/fastighetsbeteckning. Synpunkter kan skickas som brev till Teknik och Service, Båstads kommun, Båstad eller som e-post till Bastads.kommun@bastad.se. Inkomna synpunkter sammanställs av Teknik och Service och ingår i underlaget vid kommande beslut i Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige. När börjar föreskrifterna gälla? Vattenskyddsområdet med föreskrifter träder ikraft samma dag som det fastställs. Det finns dock övergångsbestämmelser för pågående verksamheter som förbjuds eller omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt. Kan beslutet överklagas? Ja, beslutet att fastställa vattenskyddsområdet kan överklagas till Länsstyrelsen. Beslutet börjar dock gälla samma dag som det fastställs även om det överklagas. Kan jag få ersättning? Regler om ersättning finns i Miljöbalken 31 kap 4. Grundregeln är att fastighetsägare har rätt till ersättning om pågående markanvändning avsevärt försvåras. Enligt rättspraxis har man dock inte rätt till ersättning för sådana restriktioner som kan anses omfattas av den allmänna aktsamhetsregeln enligt Miljöbalkens 2 kap, en regel som man alltid är skyldig att följa. Den som vill göra anspråk på ersättning skall väcka talan hos miljödomstolen inom ett år från beslutsdatum.