BILAGA Vattenskyddsområde Gälleråsen

Transkript

1 Motiv till skyddsföreskrifter Petroleumprodukter Naturvårdsverkets allmänna råd I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör, för primär skyddszon, föreskrivas att hantering av petroleumprodukter inte får förekomma annat än för att försörja bostads- och jordbruksfastigheter med olja och att det i sådana fall krävs tillstånd. För sekundär skyddszon bör föreskrivas att det krävs tillstånd för sådan hantering av petroleumprodukter som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med skyddet. Myndigheten bör ange i föreskrifterna vilken hantering som avses. Primär skyddszon: Hantering av petroleumprodukter för uppvärmning av befintliga bostads- och jordbruksfastigheter får inte förekomma utan tillstånd. Lagring av petroleumprodukter på befintlig lagringsplats får inte förekomma utan tillstånd. All övrig hantering av petroleumprodukter i större mängd än 50 liter är förbjuden. Undantaget från förbud är hantering för hushållsändamål, tankning av fordon samt drivmedel och andra petroleumprodukter i fordon (inkl. arbetsmaskiner) nödvändiga för fordonets drift. Undantaget gäller inte för fordon som inte längre är i bruk (skrotfordon). : Hantering av petroleumprodukter i större mängd än 250 liter får inte förekomma utan tillstånd. Undantaget från krav på tillstånd är hantering av petroleumprodukter för uppvärmning av befintliga bostads- och jordbruksfastigheter, för hushållsändamål, tankning av fordon samt drivmedel och andra petroleumprodukter i fordon (inkl. arbetsmaskiner) nödvändiga för fordonets drift. Undantaget gäller inte för fordon som inte längre är i bruk (skrotfordon). Sweco Environment AB 1 (14) Uppdrag ; DAVE älven\19_original\gälleråsen\bilaga-2-motiv

2 Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för primär skyddszon är något lägre än nivån i Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) om vattenskyddsområden, eftersom befintliga lagringsplatser blir tillståndspliktiga och inte förbjudna. Projektgruppen bedömer att hantering av petroleumprodukter i mängder över 50 liter i närheten av vattentäkten (d.v.s i den primära skyddszonen) utgör en beaktansvärd risk för vattenförsörjningen och att hanteringen bör regleras. Emellertid är inte avsikten att förbjuda transport av mer än 50 liter, varför transport inte ingår i definitionen av hantering i 1 Definitioner. Nyetablering av lagringsplatser i primär skyddszon bedöms vara olämplig med tanke på grundvattenmagasinets sårbarhet, varför sådan förbjuds. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (2003:24) om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor gäller i vattenskyddsområde krav på sekundärt skydd för cisterner eller lösa behållare som rymmer mer än 250 liter brandfarlig vätska. Undantaget är befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar. Genom krav på tillstånd för befintliga lagringsplatser för petroleumprodukter ges tillståndsmyndigheten möjlighet att ställa krav på relevanta skyddsåtgärder, som exempelvis sekundärt skydd. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för sekundär skyddszon bedöms vara i nivå med Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) om vattenskyddsområden. Hantering av petroleumprodukter i mängder över 250 liter bedöms utgöra en beaktansvärd risk för vattentäkten. Med tillståndsplikt i sekundär skyddszon kan denna hantering regleras och villkor föreskrivas så att miljöaspekter beaktas och att nödvändiga skyddsåtgärder vidtas. Emellertid är inte avsikten att göra transport av mer än 250 liter tillståndspliktig, varför transport inte ingår i definitionen av hantering i 1 Definitioner. Bekämpningsmedel Naturvårdsverkets allmänna råd I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas att i primär skyddszon är hantering av kemiska bekämpningsmedel förbjuden. För sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för hantering av kemiska bekämpningsmedel. 2 (14) älven\19_original\gälleråsen\bilaga-2-motiv

3 Primär skyddszon: Hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Undantaget från förbud är privatpersons hantering inomhus. Jord- eller vattenslagning av med bekämpningsmedel behandlade plantor är förbjuden. : Hantering av kemiska bekämpningsmedel får inte förekomma utan tillstånd. Undantaget från krav på tillstånd är privatpersons hantering inomhus. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift följer Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) om vattenskyddsområden. Hantering av bekämpningsmedel inom primär skyddszon har av projektgruppen bedömts utgöra en så stor risk för vattentäkten att den ska vara förbjuden. Detta innebär att man som verksamhetsutövare kan behöva anpassa sin verksamhet och t.ex. byta gröda eller i stället använda biologiska bekämpningsmedel eller fysikaliskt verkande växtskyddsmedel. Detta bedöms emellertid inte vara liktydigt med att det blir omöjligt att bedriva jordbruk i primär skyddszon. I sekundär skyddszon bör det ställas höga krav på verksamhetsutövarens tillståndsansökningar och på miljökontorets bedömningar. Verksamhetsutövaren bör i tillståndsansökan för hanteringen kunna redogöra för bl.a. jordlagerföljd, topografi, när och hur spridning avses utföras, testprotokoll för spruta, förekomst, lägen för och utformning av täckdikningsbrunnar, gröda och preparat samt dos. Projektgruppen har gjort bedömningen att hantering av en produkt som redan är besprutad inte ingår i formuleringen hantering av bekämpningsmedel. Därav regleras jord- och vattenslagning av med kemiska bekämpningsmedel behandlade plantor separat. 3 (14) älven\19_original\gälleråsen\bilaga-2-motiv

4 Växtnäringsämnen Naturvårdsverkets allmänna råd För yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen i vattenskyddsområde bör föreskrivas om krav på tillstånd. Primär skyddszon: Hantering av växtnäringsämnen får inte förekomma utan tillstånd. Etablering av lagringsplatser för växtnäringsämnen är förbjuden. Lagring av växtnäringsämnen får inte förekomma utan tillstånd. Spridning av stallgödsel och slam får inte förekomma utan tillstånd. Eftersom lagring innebär att stora mängder växtnäringsämnen hanteras koncentrerat har det bedömts vara olämpligt att det anläggs nya lagringsplatser för växtnäringsämnen i den primära skyddszonen. Vid nyetablering av lagringsplatser borde det vara möjligt att placera dessa utanför de primära skyddszonerna. Projektgruppen har bedömt att korrekt utformade lagringsplatser i sekundär skyddszon eventuellt kan accepteras. Krav på tillstånd medför att miljönämnden erhåller information om var och hur det lagras växtnäringsämnen samt får möjlighet att ställa krav på åtgärder. Restriktionsnivån i föreslagen föreskrift för sekundär skyddszon bedöms vara något lägre än Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) om vattenskyddsområden. Spridning av stallgödsel och slam har bedömts utgöra beaktansvärd en risk för dricksvattenförsörjningen. Spridning av konstgödsel och liknande i sekundär skyddszon bedöms emellertid inte medföra en oacceptabelt hög risk. 4 (14) älven\19_original\gälleråsen\bilaga-2-motiv

5 Djurhållning Primär skyddszon: Hållning (inkl. bete) av pälsdjur eller fjäderfä, som inte är sällskapsdjur, samt av hov- och klövbärande djur, får inte förekomma utan tillstånd. Betande djur och gödsel kan vara en källa för vattenburen smitta. Bl.a. kan spridning av cryptosporidium ske. Cryptosporidium tillhör gruppen protozoer (encelliga djur) och förekommer över hela världen som parasit i tarmkanalen på ett stort antal däggdjur, bl.a. människor och tamdjur. Organismen bildar runda mycket motståndskraftiga 4-7 µm stora oocystor, vilka fungerar som spridningsorgan. Dessa transporteras lätt och överlever i ca åtta månader. Oocystor kan finnas i sjöar och vattendrag, i simbassänger och i låg grad, eller vid missöden, även i dricksvatten. Parasiten förorsakar mag-tarmbesvär och ger svår diarré under 2-15 dygn. Företrädesvis angrips unga individer, som 1-3 veckor gamla kalvar och yngre barn. Oocystor lämnar värddjuret med avföringen, nästan uteslutande under sjukdomstiden då mängden oocystor som sprids kan vara mycket stor (flera miljarder per dag). Endast ett fåtal oocystor behövs för att parasiten ska etablera sig i värddjuret. Projektgruppen anser, trots att risken är liten, att bete är en risk som man inte har någon annan möjlighet att skydda sig emot än via en reglering via skyddsföreskrifterna. Vid myndigheternas hantering av tillståndsansökningarna kommer hänsyn att tas till förhållandet mellan area och antal djur. Avverkning och upplag av timmer Naturvårdsverkets allmänna råd I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas att i primär och sekundär skyddszon permanenta upplag av bark och timmer är förbjudna. I sekundär skyddszon bör upplag från en avverkningssäsong få förekomma. För tillfälliga sådana upplag i primär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd. 5 (14) älven\19_original\gälleråsen\bilaga-2-motiv

6 Primär skyddszon: Avverkning, annan än med handhållna redskap, får inte förekomma utan anmälan. Permanenta upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande är förbjudna, med undantag för bark- och timmerupplag med tät täckning. Permanenta bark- och timmerupplag med tät täckning samt tillfälliga upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande får inte förekomma utan tillstånd. Med tillfällig menas högst en avverkningssäsong. Undantaget från förbud och tillståndsplikt är privatpersoners upplag för normalt husbehov eller privatpersoners avyttring i motsvarande mängd. : Permanenta upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande får inte förekomma utan tillstånd. Undantaget från tillståndsplikt är privatpersoners upplag för normalt husbehov eller privatpersoners avyttring i motsvarande mängd.. Med permanent menas längre en avverkningssäsong. De risker som avverkning medför är främst förknippade med de maskiner som används (d.v.s. risk för läckage av hydraulolja, drivmedel etc). Därmed kan handhållna redskap undantas. Skog finns kring brunnsområdet, där det är extra viktigt att det finns ett bra skydd. Därför regleras avverkning i primär skyddszon. Vattenförsörjningen kan påverkas negativt vid lagring av timmer, flis och spån, t.ex. beroende på utlakning av fenoler. Därav bör permanenta upplag av bark, flis, spån, timmer o.dyl. regleras. Restriktionsnivån avseende upplag i föreslagen föreskrift motsvarar i stort sett nivån i Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) om vattenskyddsområden. Avloppsvatten samt hantering av avfall Naturvårdsverkets allmänna råd I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas om förbud mot ytterligare infiltrationsanläggningar för hushållsspillvatten och utsläpp av annat avloppsvatten i primär skyddszon. För sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för sådana anläggningar. 6 (14) älven\19_original\gälleråsen\bilaga-2-motiv

7 Primär skyddszon Inrättande av avloppsanordningar för behandling av hushållsspillvatten från enstaka hushåll och från gemensamhetsanläggningar är förbjudet. För ändring, som är anmälningspliktig enligt 14 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899), av avloppsanordning krävs tillstånd. Tillfälliga och permanenta upplag av avfall, massor med okänd miljöstatus eller massor som är förorenande är förbjudna. För inrättande av avloppsanordningar för behandling av hushållsspillvatten från enstaka hushåll och från gemensamhetsanläggningar krävs tillstånd. För ändring, som är anmälningspliktig enligt 14 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899), av avloppsanordning krävs tillstånd. För tillfälliga eller permanenta upplag av avfall, massor med okänd miljöstatus eller massor som är förorenande krävs tillstånd. Enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ställs krav på tillstånd för avloppsanordningar till vilka vattentoaletter kopplas, vidare ställs det krav på anmälan för avloppsanordningar för BDT-vatten samt krav på anmälan för ändringar av avloppsanordningar. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2006:7) om små avloppsanläggningar kan miljökontoret vid bedömning av avloppsanordning vid tillsyn och tillståndsprövning i varje enskilt fall relatera skyddsåtgärder beträffande hälsooch miljöskydd för den enskilda anordningen till en normal eller hög skyddsnivå. Bedömningen av vilken skyddsnivå som behövs bör göras utifrån naturgivna och andra förutsättningar i området. Andra förutsättningar bör kunna vara att anordningen är inom ett vattenskyddsområde. Hög skyddsnivå medför automatiskt vissa krav. Det är därför lämpligt att införa krav på tillstånd gällande etablering av infiltrationsanläggningar i sekundär skyddszon, så kommunen får möjlighet att i varje enskilt fall bedöma vilken skyddsnivå som krävs. Vidare anser projektgruppen att det ska krävas tillstånd för anmälningspliktiga ändringar av avloppsanordningar. 7 (14) älven\19_original\gälleråsen\bilaga-2-motiv

8 Enligt miljöbalken gäller att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. För att tydliggöra dessa krav samt att visa på att det är olämpligt att inom ett vattenskyddsområde ha upplag av massor eller avfall som kan innebära en risk för vattentäkten eller som har okänd miljöstatus föreslås en reglering som är mer långtgående än Naturvårdsverkets allmänna råd. Med massor med okänd miljöstatus avses massor där kunskap om innehållet av föroreningar eller vad som kan laka ut från massorna saknas. Med massor som är förorenande avses massor som kan förorena yt- och grundvatten. Väghållning Naturvårdsverkets allmänna råd I föreskrifter för vattenskyddsområde bör anges att i primär och sekundär skyddszon upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt är förbjudna. I primär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för spridning av vägsalt. Primär skyddszon Upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt är förbjudna. Spridning av salt för dammbindning får inte förekomma utan anmälan. Upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt får inte förekomma utan tillstånd. till skyddsföreskrift för primär skyddszon har lägre restriktionsnivå än Naturvårdsverkets allmänna råd, eftersom tillstånd inte krävs för spridning av vägsalt i primär skyddszon. Anledningen till att spridning av salt för dammbindning regleras i den primära skyddszonen är bl.a. att det finns en grusväg som löper på åsen, mycket nära uttagsbrunnarna. Längs denna väg saknas täta diken. Saltning på väg för halkbekämpning regleras inte eftersom projektgruppen har bedömt att vägsaltning på vintern krävs för att reducera sannolikheten för vägolyckor samt att konsekvensen av 8 (14) älven\19_original\gälleråsen\bilaga-2-motiv

9 vägolyckor har bedömts vara större än konsekvensen av vägsaltning. Vidare är halten av klorid i grundvattnet låg. till skyddsföreskrift för sekundär skyddszon har något lägre restriktionsnivå än Naturvårdsverkets allmänna råd, eftersom upplag inte förbjuds. Anledningen till detta är att projektgruppen bedömer att det, med vidtagna skyddsåtgärder, finns möjlighet att lagra asfalt, oljegrus och vägsalt utan betydande risk för vattentäkten. Täktverksamhet Naturvårdverkets allmänna råd I föreskrifter för vattenskyddsområde bör anges att materialtäkt är förbjuden i primär och sekundär skyddszon. För husbehovstäkter i ett vattenskyddsområde bör föreskrivas krav på tillstånd. Oljespill får ej förekomma. Det bör även föreskrivas att tillfartsvägar till täkter så långt som möjligt vara avspärrade. Primär skyddszon Materialtäkt (grus-, eller bergtäkt eller liknande) som inte fordrar tillstånd enligt miljöbalken, t.ex. husbehovstäkt, får inte förekomma utan tillstånd. Övriga materialtäkter är förbjudna. Materialtäkt (grus-, eller bergtäkt eller liknande) som inte fordrar tillstånd enligt miljöbalken, t.ex. husbehovstäkt, får inte förekomma utan tillstånd. Täkter är en beaktningsvärd risk för vattentäkten. Mycket små täkter kan emellertid eventuellt accepteras, därav finns möjlighet att söka tillstånd för t.ex husbehovstäkter. Genom tillståndsplikt i primära och sekundära skyddszonen för husbehovstäkter ger det möjlighet för mijönämnden att sätta upp villkor för verksamheten, t.ex. avseende uppställning av fordon, som får ses som en av de större riskerna för vattenförorening med täktverksamhet. 9 (14) älven\19_original\gälleråsen\bilaga-2-motiv

10 Andra schaktningsarbeten Naturvårdverkets allmänna råd I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskivas att schaktningsarbete, t.ex i samband med vägbyggen eller i annat byggande, och muddring inte får utföras utan tillstånd. För pålning, spontning och underjordsarbete bör föreskrivas om krav på tillstånd i primär och sekundär skyddszon. Primär skyddszon Schaktningsarbeten, muddring, pålning, spontning och underjordsarbete får inte utföras utan tillstånd. Utfyllnad i mark med massor av okänd miljöstatus eller av massor som är förorenande är förbjuden. Schaktningsarbeten, pålning, spontning och underjordsarbete får inte utföras utan anmälan. Utfyllnad i mark med massor av okänd miljöstatus eller av massor som är förorenande är förbjuden. till skyddsföreskrift för sekundär skyddszon har ungefär samma restriktionsnivå som Naturvårdsverkets allmänna råd. Energianläggningar och uttag av grundvatten Naturvårdverkets allmänna råd I föreskrifter för vattenskyddsområde bör anges att i primär skyddszon för grundvattentäkt är anläggningar för lagring av och utvinning av värmeenergi ur berg, mark och vatten, uttag av vatten från berg och jord samt även andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång/kvalitet, förbjudna och i sekundär skyddszon krävs tillstånd för sådana anläggningar. 10 (14) älven\19_original\gälleråsen\bilaga-2-motiv

11 Projekt gruppens förslag Primär skyddszon Inrättande av anläggningar för utvinning eller lagring av värme eller kyla ur mark och grundvatten är förbjudet. Inrättande av anläggningar för uttag av grundvatten är förbjudet. För befintliga anläggningar för uttag av grundvatten krävs anmälan. Anläggningar för utvinning eller lagring av värme eller kyla ur mark och grundvatten får inte inrättas utan tillstånd. Anläggningar för uttag av grundvatten får inte inrättas utan tillstånd. För befintliga anläggningar för uttag av grundvatten krävs anmälan. till skyddsföreskrift för sekundär skyddszon har ungefär samma restriktionsnivå som Naturvårdsverkets allmänna råd. Antalet befintliga anläggningar för uttag av grundvatten eller för utvinning eller lagring av värme eller kyla ur mark och grundvatten är emellertid relativt få. Miljökontoret har bedömt att det finns tillräcklig kunskap om befintliga energianläggningar och att dessa inte utgör en oacceptabel risk. Vad gäller befintliga anläggningar för uttag av grundvatten bedöms anmälan vara en tillräck restriktionsnivå. Transport och uppställning av farligt gods Naturvårdverkets allmänna råd I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas att i primär skyddszon transport av farligt gods får ske endast på anvisade transportleder. 11 (14) älven\19_original\gälleråsen\bilaga-2-motiv

12 Primär och sekundär skyddszon Transport av farligt gods genom vattenskyddsområdet får inte ske utan tillstånd på andra vägar än de som särskilt anvisats för transport av farligt gods. Uppställning av fordon med farligt gods, på annan plats än av kommunen anvisad, får inte ske utan tillstånd. Med uppställning avses uppställning/parkering med en varaktighet av mer än två timmar. Transport av farligt gods genom vattenskyddsområdet får inte ske utan tillstånd på andra vägar än de som särskilt anvisats för transport av farligt gods. Uppställning av tankbil med farligt gods, på annan plats än av kommunen anvisad, får inte ske utan tillstånd. Med uppställning avses uppställning/parkering med en varaktighet av mer än två timmar. Olyckor med farligt gods kan medföra långtgående konsekvenser för vattenförsörjningen och projektgruppen anser att transporter av farligt gods utgör en betydande risk för vattentäkten. Transporter till fastigheter inom vattenskyddsområdet är svåra att undvika. Däremot bör transporter genom skyddsområdet relativt enkelt kunna undvikas. Projektgruppen anser vidare att det är olämpligt att parkering/uppställning av fordon med farligt gods sker under någon längre tid inom vattenskyddsområdet. Uppställning/parkering av fordon och vagnar med mindre mängder farligt gods som t.ex. används inom jord- och skogsbruket regleras emellertid endast i primär skyddszon. 12 (14) älven\19_original\gälleråsen\bilaga-2-motiv

13 Fordonstvätt Primär och sekundär skyddszon Fordonstvätt med avfettningsmedel eller därmed jämförlig produkt, på andra platser än i för ändamålet avsedd anläggning med olje- eller bensinavskiljare, är förbjuden. Det är inte bara är avfettningsmedlet i sig som utgör en risk för försämrad vattenkvalitet utan också de ämnen som "fettas av" från fordon. Om fordonstvätt med avfettningsmedel o.dyl. ska bedrivas inom primär eller sekundär skyddszon för en vattentäkt bör det göras på en plats där föroreningarna förhindras att nå grundvattenmagasinet. Miljöfarlig verksamhet Naturvårdverkets allmänna råd I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör anges att i primär skyddszon sådan miljöfarlig verksamhet som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten inte får etableras. I sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för ny anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet. Primär skyddszon Nyetablering av miljöfarlig verksamhet som kan innebära risk för förorening av yt- eller grundvatten är förbjuden. För nyetablering av miljöfarlig verksamhet som kan innebära risk för förorening av yt- eller grundvatten och som är anmälningspliktig enligt 9 kap. miljöbalken krävs tillstånd. För nyetablering av miljöfarlig verksamhet som kan innebära risk för förorening av yt- eller grundvatten och som inte är anmälnings- eller tillståndspliktig enligt 9 kap. miljöbalken krävs anmälan. 13 (14) älven\19_original\gälleråsen\bilaga-2-motiv

14 Miljöfarliga verksamheter regleras även i andra föreskrifter under miljöbalken. Projektgruppen förslår skyddsföreskrifter i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd som ett komplement till de andra föreskrifterna under miljöbalken. På så sätt anser projektgruppen att ett fullgott skydd uppnås. 14 (14) älven\19_original\gälleråsen\bilaga-2-motiv