Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie

Transkript

1 Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Varför vattenskyddsområde? Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vattentillgångar som är viktiga för den allmänna vattenförsörjningen. Målet är att vattnet ska skyddas så att även framtida generationer skall få en god dricksvattenkvalitet. Värdefullt vatten Vattentäkten vid Grevie är av stor betydelse för vattenförsörjningen i Malmö. Den omfattar ett trettiotal brunnar och levererar 4-5 miljoner m 3 vatten/år, vilket motsvarar cirka 15 procent av Malmös vattenbehov. Täkten har även stor betydelse som regional reservvattentäkt. Om den ordinarie vattenförsörjningen från Bolmen och/eller Vombsjön skulle för hindras, så är Grevietäkten den enda tillgängliga större täkten i regionen. Därför är det viktigt för vattenförsörjningen i regionen att denna vatten tillgång skyddas. För att dricksvattnet som levereras till konsumenterna skall ha en fortsatt hög kvalitet krävs att vattnet i naturen, både grundvatten och ytvatten, håller hög kvalitet och skyddas från föroreningar. Genom att inrätta ett vattenskyddsområde minskar risken att vattentillgången förorenas. Vattenskydd är ett ansvar för alla Vattenskyddsområde är bara ett redskap bland många som används för att skydda värdefulla vattentillgångar. Den kommunala översiktsplaneringen och miljöförvaltningarnas tillsyn är andra viktiga redskap, liksom information om vattenförhållanden och föroreningsrisker. Enskilda har också ett ansvar att skydda vattentillgångar. Detta formuleras i miljöbalkens allmänna aktsamhetsregel som gäller alltid och överallt, även utanför vattenskyddsområden: Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. (Miljöbalken, 2 kap 3 ) Myndighetskrav Att inrätta vattenskyddsområden är ett av delmålen i de svenska miljö kvalitetsmålen, som har beslutats av riksdagen. I EUs vattendirektiv ställs det även krav på att alla vattentäkter som försörjer mer än 5 personer eller levererar mer än 1 m 3 vatten per dygn ska skyddas.

2 Geologiska förhållanden Vattnet som pumpas upp ur brunnarna vid Grevie kommer från botten av Alnarpsdalen, som är den största grundvattentillgången i sydvästra Skåne. Alnarpsdalen är en markant sänka i kritberggrunden och sträcker sig från Skånes sydkust i nordvästligt riktning mot Barsebäck vid Öresund. På dalens botten, cirka 6 meter under havsnivån, ligger de så kallade Alnarpssedimenten. Dessa är gruslager med mycket goda förutsättningar för att ta ut grundvatten. Alnarpssedimenten täcks normalt av finkornigare och relativt täta sediment, som lera, silt och moränlera, men de täckande lagren kan även, helt eller delvis, bestå av grövre och mer genomsläppliga sediment, som sand. Inom det område som omfattas av vattenskyddsområdet förekommer mer genomsläppliga lager mellan markytan och Alnarpssedimenten. Ven Öresund Köpenhamn Saltholm Landskrona Lommama Malmö Löddeköpinge Vellinge Lund Svedala Eslöv Trelleborg Alnarpsdalen Staffanstorp Grevietäkten Smygehuk Skivarp Hörby Sjöbo Ystad Östersjön Tomelilla Alnarpsdalen är den största grundvattentillgången i sydvästra Skåne Åhus Simrishamn De täckande lagrens sammansättning har stor betydelse för hur pass sårbart grundvattnet i Alnarpssedimenten är. Där dessa lager har låg genomsläpplighet och är tjocka har grundvattnet i Alnarpsedimenten ett gott skydd mot förorening. Där de täckande lagren består av mer genomsläppliga jordarter blir det naturliga skyddet sämre. V Ö NV SO Vinninge Holmeja Torreberga km 5 1 km Kalksten Greviesand (sand, grus, sten) Kalksten Greviesand (sand, grus, sten) Alnarpssediment täckande sediment med hög genomsläpplighet (sand) Finkorniga täckande sediment med låg genomsläpplighet (lera, silt, morän, moränlera) Alnarpssediment täckande sediment med hög genomsläpplighet (sand) Finkorniga täckande sediment med låg genomsläpplighet (lera, silt, morän, moränlera) Geologisk principsektion genom Alnarpsdalen Geologisk sektion i nord-sydlig riktning, från Grevietäkten vid Torreberga i norr och söderut till Holmeja

3 Vattenskyddsområdets avgränsning Avgränsningen av vattenskyddsområdet bygger på en noggrann studie av grundvattnets rörelser i marken. Målet har varit att avgränsa de mest skyddsvärda områdena, och därmed skapa ett så effektivt skydd som möjligt. Grundprincipen för avgränsning av ett vattenskyddsområde är att det ska omfatta brunnarnas tillrinningsområde. Med tillrinningsområde menas det område där grundvatten rinner mot brunnarna. Hur stort tillrinningsområdet är kring en täkt beror bland annat på de geologiska förhållandena, topografin och uttagets storlek. Kring Grevie är tillrinningsområdet mycket stort, cirka 45 km 2. Inom tillrinningsområdet kan föroreningar som når grundvatten eller ytvatten i princip även nå brunnarna. Genom att låta vattenskyddsområdet omfatta hela tillrinningsområdet uppnås största möjliga skydd. När tillrinningsområdet är stort, som det är i det här fallet, brukar man emellertid använda en annan princip för avgränsningen. Denna bygger på en riskanalys som går ut på att identifiera områden inom tillrinningsområdet där risken för att en förorening ska kunna nå brunnarna är särskilt stor. Arbetet med riskanalysen har bland annat omfattat analys av grundvattnets rörelser med en datormodell och en inventering av potentiella föroreningskällor. Riskanalysen har visat att risken för att föroreningar ska kunna nå brunnarna vid Grevie är särskilt stor inom en begränsad del av tillrinningsområdet. Området mellan Bara och Holmeja, som endast utgör ca 3 procent av hela tillrinningsområdet, svarar för ca 8 procent av tillrinningen till uttags brunnarna. Genom att skydda dessa delar med ett vattenskyddsområde uppnås ett effektivt skydd. Inom vattenskyddsområdet anpassas skyddet till de varierande förhållanden som råder inom olika delar. De delar där skyddsbehovet är som störst utgör en primär skyddszon, medan de delar där skyddsbehovet är lite lägre utgör en sekundär zon. Närmast kring brunnarna föreslås dessutom en så kallad vattentäktszon, ett inhägnat område på cirka 3 meter x 3 meter. Nybildning av grundvatten till Grevietäktens brunnar. Inom områden med markerade klass 1 och 2 är risken stor att en förorening i eller på marken kan nå brunnarna. Av allt vatten som pumpas upp ur brunnarna vid Grevie beräknas cirka 8 procent komma från områdena markerade som klass 1 och 2. Det är dessa områden som i första hand ska skyddas.

4 Skyddsföreskrifter Inom vattenskyddsområdet gäller särskilda föreskrifter som begränsar verksamheter som kan innebära förhöjd risk för att dricksvattnet förorenas. Exempel på verksamheter som berörs är bland annat hantering av petroleumprodukter, hantering av bekämpningsmedel, djurhållning, skogsbruk, infiltration av spillvatten, lagring av avfall, väghållning, fordonstvätt, materialtäkt, anläggningsarbeten, bergvärme, vattenuttag, transport av för grundvattnet skadliga ämnen och miljöfarlig verksamhet (enligt definition i miljöbalken 9 kap). Regler om skyddsföreskrifter finns i miljöbalken. Enligt denna ska skyddsföreskrifterna ge det skydd som behövs för att uppnå syftet med skyddsområdet (miljöbalken 7 kap 22 ). Samtidigt ska det göras en avvägning så att inskränkningarna inte blir större än nödvändigt (miljöbalken 7 kap 25 ). Förbud, tillståndsplikt, anmälningsplikt Föreskrifterna utformas som restriktioner i rätten att förfoga över en fastighet. Restriktionerna är formulerade som förbud, tillståndsplikt eller anmälningsplikt. Ansökan om tillstånd görs hos kommunens miljönämnd. Om tillstånd ges kan detta var förknippat med villkor. Även anmälan görs till miljönämnden som därefter kan meddela villkor. Andra regler Förutom skyddsföreskrifterna, som gäller specifikt för detta vattenskyddsområde, finns det allmängiltiga föreskrifter som innehåller regler för vattenskyddsområden. Sådana är till exempel Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel och Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor. Dessa föreskrifter gäller alltid inom ett vattenskyddsområde. Miljöbalken innehåller också allmänna hänsynsregler (2 kap).

5 Vattenskyddsområdets utbredning och indelning i skyddszoner Indelning i skyddszoner. Blå linje: Primär skyddszon. Svart linje: Sekundär skyddszon

6 Hur påverkar föreskrifterna mig? Hur just du påverkas av föreskrifterna beror bland annat på inom vilken skyddszon din fastighet är belägen och om du är vanlig husägare eller bedriver någon form av verksamhet. Nedan beskrivs översiktligt de viktigaste restriktionerna för några kategorier. För att få en fullständig bild av hur du kan komma att påverkas, läs de fullständiga föreskrifterna. Hur påverkas jag som vanlig husägare? Inom primär skyddszon krävs tillstånd från miljönämnden för cisterner för eldningsolja, inom sekundär zon gäller anmälningsplikt. Dessutom gäller inom hela vattenskyddsområdet, enligt Naturvårdsverkets allmänna föreskrifter, krav på sekundärt skydd vid cisterner, det vill säga uppsamlingsanordning för eventuellt läckage. I enskilda trädgårdar får det endast användas särskilt listade bekämpningsmedel som såpa och ättika. Befintliga infiltrationsanläggningar för spillvatten får användas, men nya är förbjudna inom primär zon och kräver tillstånd inom sekundär zon. För anläggning av nya berg-, jord- och grundvattenvärmesystem, eller ändring av gamla, måste du söka tillstånd hos miljönämnden. Hur påverkas jag som lantbrukare? Inom primär skyddszon råder förbud mot att sprida bekämpningsmedel, inom sekundär zon gäller krav på tillstånd från miljönämnden. Inom primär skyddszon krävs tillstånd för förvaring av bekämpningsmedel. Nya gödselanläggningar, och ändring av gamla, kräver anmälan till miljönämnden. Andra restriktioner berör förvaring av eldningsolja och dieselolja, infiltration av spillvatten, anläggnings- och schaktningsarbeten samt husbehovstäkt. Hur påverkas jag som företagare? Inom hela skyddsområdet gäller restriktioner vid etablering eller förändring av verksamhet som innebär risk för förorening av grundvatten. Inom den primära zonen gäller förbud mot nyetablering av så kallade A-, B- och C-verksamheter, inom den sekundära tillståndsplikt. För förvaring av kemiska produkter och råvaror gäller särskilda regler. Andra restriktioner berör förvaring av petroleumprodukter, infiltration av spillvatten samt anläggningsoch schaktningsarbeten. Hur påverkas jag som skogsägare? Inom hela vattenskyddsområdet gäller restriktioner avseende upplag av timmer, bark, flis, spån, pellets och jämförbara produkter. Andra restriktioner berör förvaring av petroleumprodukter, anläggnings- och schaktningsarbeten och husbehovstäkt.

7 Vad händer nu? Vattenskyddsområdet med föreskrifter är idag ett förslag och ett samråd håller nu på att genomföras. Under samrådet informeras fastighetsägare och andra berörda och dessa får tillfälle att lämna synpunkter. Efter samrådet sammanställs synpunkterna till en samrådsredogörelse. VA SYD kommer då att diskutera inkomna synpunkter och eventuellt arbeta in förändringar i förslaget. Detta, med bifogad samrådsredogörelse, skickas sedan vidare till Länsstyrelsen med en begäran om fastställelse. Länsstyrelsen erbjuder sedan alla sakägare möjlighet att yttra sig över förslaget. Slutligen fattar Länsstyrelsen beslut. NOV-DEC JAN-FEB VÅREN 21 Samråd genomförs och förslaget finns tillgängligt som utställning, på internet med mera Synpunkter sammanställs och förslag bearbetas Länsstyrelsen begär in synpunkter från sakägare och remissinstanser Senaste dag för inlämning av synpunkter är Förslaget lämnas till Länsstyrelsen Länsstyrelsen fastställer vattenskyddsområdet Hur kan jag påverka förslaget? Fastighetsägare och andra som berörs av vattenskyddsområdet kan under samrådet framföra synpunkter på förslaget till och med Synpunkter skall vara skriftliga och undertecknade samt innehålla uppgifter om synpunktslämnarens namn och adress/fastighetsbeteckning. Synpunkter kan skickas som brev till: VA SYD Vattenskyddsområde Box Malmö eller som e-post till: vattenskyddsomrade@vasyd.se När förslaget lämnats in till Länsstyrelsen får alla sakägare åter möjlighet att yttra sig över förslaget När börjar föreskrifterna gälla? Vattenskyddsområdet med föreskrifter träder i kraft samma dag som det fastställs. Det finns dock övergångsbestämmelser för pågående verksamheter som förbjuds eller omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt. Kan beslutet överklagas? Ja. Länsstyrelsens beslut att fastställa vattenskyddsområdet kan överklagas till regeringen. Beslutet börjar dock gälla samma dag som det fastställs även om det överklagas. Kan jag få dispens från föreskrifterna? Dispens kan sökas hos miljönämnden. Dispens får dock endast ges om det finns särskilda skäl och om det är förenligt med föreskrifternas syfte. Om dispens ges kan detta vara förknippat med särskilda villkor. Kan jag få ersättning? Regler om ersättning finns i miljöbalken 31 kap 4. Grundregeln är att fastighetsägare har rätt till ersättning om pågående markanvändning avsevärt försvåras. Enligt rättspraxis har man dock inte rätt till ersättning för sådana restriktioner som kan anses omfattas av den allmänna aktsamhetsregeln enligt miljöbalkens 2 kap, en regel som man alltid är skyldig att följa. Den som vill göra anspråk på ersättning skall väcka talan hos miljödomstolen inom ett år från beslutsdatum. Kontaktperson på VA SYD: Anna Järvegren Meijer VA SYD levererar friskt dricksvatten och renar avloppsvatten i Lund och Malmö samt har hand om avfallshanteringen i Burlöv och Malmö. Med kunskap och engagemang bidrar vi aktivt till en hållbar utveckling. Varje dag betjänar vi mer än en halv miljon människor. Vi finns i din vardag. Varje dag. Kundservice kund@vasyd.se